Nils föddes år 1751 i Nederkalix och gick troligtvis i skola i Vasa. Han var musikalisk men också snickare och år 1775 flyttade han till Kristinestad som snickargesäll. Han började då bygga en kyrkorgel, som blev färdig följande år. Den hade 8 stämmor och han bjöd ut orgeln åt staden för 3 000 riksdaler men efter en tid sänkte han priset till 2 600.
Möjligtvis var han i stort behov av pengar eller så ville han till vilket pris som helst få sin nya orgel i användning. Erbjudandet godkändes och i samma veva valdes Nils Strömbäck till orgelnist och klockare i Kristinestad. Den tidigare klockaren Henric Sillström (1721-1775) hade avlidit i juni, så tjänsten var ledig. Hans bostad fanns i klockargården, som den tiden fanns på nuvarande skoltomten vid Skolgatan.
År 1780 inträffade ett inbrott i sakristian i moderkyrkan i Lappfjärd, den som kallades Birgitta, där en större summa pengar försvann. Av någon orsak misstänktes Nils Strömbäck men han kunde inte fällas för stölden.
År 1781 flyttade Nils till Raumo. Säkerligen ville han bort från den ort där han var misstänkt för brott. Han avreste med fartyg och med sig hade han en orgel, som han försökte sälja till kyrkan i Raumo. Någon affär blev det inte utan han donerade då orgeln men kunde inkassera pengar då orgeln byggdes till med flera stämmor.
Nils Strömbäck dog omkring år 1790 i Raumo. Men orgeln i Ulrika Eleonorakyrkan lever kvar och är fortfarande spelbar efter att kantor Juhani Martikanen reparerade den. När Nya kyrkan togs i bruk år 1897, flyttades inte Strömbäcks orgel dit, så det betyder att den fortfarande står på samma plats som för närmare 250 år sedan.
I Finland finns föreningen ”Organa historica Fennica”, som dokumenterar 1600- och 1700-tals orglar i Finland och om du vill se vad de skriver om Strömbäcks orgel så skall du klicka HÄR!
