Den försäkrade gården på tomt nr 90

Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är hämtade ur brandförsäkringsbreven som finns på Riksarkivet.

Försäkringen år 1834.

År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och redan år 1834 försäkrade handlande Salomon Wilhelm Fremdeling sin gård på Strandgatan 42. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och han uppgav då att på tomten fanns det 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svabbar och 2 läderämbare.

I ansökan meddelade han att tomten är 6 300 kvadratalnar och att den ligger vid stranden. Han uppgav att det på tomten fanns 8 byggnader som alla skulle försäkras, nämligen:

Byggnad nr 1:

En trädbyggnad byggt av nytt furutimmer år 1770 i två våningar. Den blev brädfodrad år 1789 och målad med röd färg. I nedre våningen fanns det 6 rum, nämligen en förstuga, en sal, 3 kammare med sammanlagt 3 kakelugnar, och ett rum hade en mindre stekugn, därtill ett kök med köksspis och bakugn. I den övre våningen fanns det också 6 rum i stort sett likadana som i nedre våningen.

Byggnaden hade en höjd om 13 alnar och längden var 26 ½ alnar. Taket var gjort av bräder och stenfoten var ½ aln hög.

Som brukligt var så försäkrades alla byggnadsdetaljer skilt för sig. Till exempel stenfoten var brandförsäkrad till 75 rubel, stommen till 1 222 rubel, vattentaket till 447 och alla innertak till 301 rubel totalt. 6 tegelkakelugnar värderades till 216 tillsammans och 2 st ”kakel kakelugnar med nicher” till 80 rubel. 6 rum hade vattenfärgade papperstapeter och de försäkrades till 219 rubel. Takrännorna av trä, som kallades vattenledare försäkrades till 8 rubel. Hela byggnaden försäkrades för 4 500 rubel.

Byggnad nr 2:

Ett av bräder och korsverk byggt lider byggt år 1828, struket med röd färg. Lidret hade ingen stenfot men hade ett tak av bräder och det försäkrades till 100 rubel.

Byggnad nr 3:

Ett boningshus, som var byggt av nytt timmer år 1833. Huset var brädfodrat och rödmålat och där fanns en förstuga och en kammare med en kakelugn. Taket var gjort av bräder och det var byggt på en stenfot. Detta hus blev värderat till 350 rubel.

Byggnad nr 4:

Ett rödmålat lider byggt av bräder år 1829 och det var 13 alnar långt och försäkrat för 300 rubel.

Byggnad nr 5:

En hushållsbod eller härbre, som var byggt av nytt grantimmer år 1800. Det var inte brädfodrad, rödmålad och stod på en bädd av granstockar. Det hade bara ett rum och det värderades till 250 rubel.

Byggnad nr 6:

Ett uthus byggt av nytt timmer år 1829. Halva uthuset brädfodrades år 1830, och hela uthuset var rödmålat. Där fanns 5 rum, nämligen 2 förstugor, stall, fähus och spillhus. Uthuset var 34 alnar långt och hade ett ta av näver och stod på grundstenar. Uthuset värderades till 800 rubel.

Byggnad nr 7:

En liderbyggnad av furutimmer och av bräder år 1829. Den var rödmålad och hade två rum och längden var 25 alnar. Taket var gjort av näver och stenfoten av naturstenar. Brandstodskommittén värderade den till 400 rubel.

Byggnad nr 8:

Ett magasin uppfört av nytt grantimmer år 1829 och blev brädfodrat följande år. Det hade nävertak och stod på grundstenar och blev försäkrat för 650 rubel.

Förutom dessa åtta byggnader, så försäkrade den 5 meter breda inkörsporten med två oljemålade portar med lås och tillbehör för 50 rubel. Ett målat plank som var 6 alnar högt och 35 alnar långt värderades till 50 rubel och det oljemålade staketet runt trädgården värderades till 200 rubel och det var hela 128 alnar långt.

Handlande Fremdeling godkände denna försäkring och den värdering som brandstodskommittén hade gjort. Totala försäkringsvärdet uppgick till 7 650 rubel premien för det första året blev 91 rubel 50 kopek.

Det fanns 8 byggnader på tomt nr 90 då Fremdeling försäkrade dem 1834. Nere vid stranden fanns en stor trädgård, som den tiden kallades kryddgård.

Vart femte år skulle försäkringen granskas och då genomgicks brandredskapen igen och så kontrollerades vilka ändringar som har gjort i byggnaderna. År 1838 hade huvudbyggnaden byggts till och brädfodrades 1839 och målades då med gul oljefärg. Byggnaden hade nu 10 rum i nedre våningen och 9 i den övre. Längden är nu 46 alnar mot 26 ½ tidigare. Den värderades nu till 9 550 rubel. År 1840 hade byggnaderna 4, 6,7 och 8 rivits och detta beaktades då i försäkringsvärdet och premien. Ett nytt långt uthus uppfördes i stället för de nedrivna byggnaderna. Alla byggnader värderades nu till 19 800 rubel och premien blev 205 rubel.

Under de följande granskningarna hade inga förändringar gjorts i Fremdelings gård.

Stadsbranden 1859.

År 1859, den 14 januari inträffade den stora stadsbranden i Kristinestad. Med stor möda kunde alla byggnader på änkan Katarina Fremdelings tomt räddas. Däremot skadades brädfodringen och oljemålningen på den västra sidan av hettan. Pilastrarna, kornischerna och taklisterna förstördes helt. 116 fönster, både inre och yttre söndrades och 6 fönsterbågar måste förnyas och hela skadan uppskattade till 131 rubel. På ett möte den 26 februari beslöt brandstodsbolaget att summan skall betalas ut. Änkan Fremdeling ålades ”att iståndsätta den vid branden timade skadan, samt bevis däröfver hit ingifva, sist inom utgången af nästinstundande augusti månad, vid äfventyr af laga påföljd”.

År 1859, den 23 juni kunde granskarna konstatera att reparationen var genomförd och att huset nu befinner sig i bästa skick.

Runt 1870 så fanns dessa byggnader på Strandgatan 42: Nr 1 är huvudbyggnaden som borgmästare Daniel Mattens byggde år 1770, nr 2 är en uthusbyggnad av bräder som Fremdeling byggde år 1839, nr 3 är ett bostadshus av stock som Fremdeling byggde år 1838, nr 4 är ett långt uthus, som sträckte sig ända ned till stranden. Det här uthuset byggdes också av Fremdeling. Nr 5 är det härbre, som tidigare stod uppe vid Strandgatan men som flyttades då uthuset nr 4 byggdes.

Brandförsäkringen år 1905.

Gården tillhörde nu handlanden Olga Holm och i december 1905 tecknade hon en ny försäkring mot brandskada, åskslag och explosion efterson flera byggnader hade genomgått förbättringar och fått högre värden.

Tomten var 2 193 m² stor och gränsade till Stadsfjärden, därifrån vatten kunde langas vid en eventuell brand. Alla nödvändiga brandredskap fanns också oh de var alla märkta med tomtens nummer. Det fanns fyra byggnader på tomten som Olga Holm ville försäkra.

Då Olga Holm försäkrade sin gård på Strandgatan 42, så var byggnaderna placerade så här. De blåa linjerna visar tomtgränserna enligt den nyaste stadsplanen.
Byggnad nr 1.

Ett boningshus i två våningar, byggt av timmer år 1770 och tillbyggt 1838. Byggnaden var brädfodrad och målad med oljefärg och taket var lagt med järnplåt. Byggnaden var 27,31 m lång och 10,09 m bred. I nedre våningen fanns det 11 rum, varav två var inredda till handelsbutiker. I dessa rum fanns det 8 kakelugnar och en köksspis. i den övre våningen fanns det nio boningsrum och i dessa fanns det 7 kakelugnar och en kokskamin av järn. På gårdssidan fanns det en öppen veranda och en balkong med utgång från den övre våningen. I byggnadens försäkring ingick butikernas vägg- och golvfasta inredningar.

Olga ville att byggnaden skulle försäkras för 20 000 mark men den lokala brandstodskommittén godkände endast 18 600 mark.

Byggnad nr 2:

En uthusbyggnad av korsvirke och bräder, uppförd år 1839. Den var målad med oljefärg och hade ett tak av asfaltfilt. Uthuset var 21,38 m långt och 3,86 m brett och där fanns ett vagnlider och ett vedlider.

Uthuset försäkrades för 600 mark.

Byggnad nr 3:

Ett boningshus av timmer, uppfört år 1838. Det var i gott skick, brädfodrat och målat med oljefärg och hade ett tak av asfaltfilt. Det var 28,65 m långt och nästan 6 meter brett och där fanns 8 boningsrum med 6 kakelugnar och en mindre bageriugn.

Byggnaden försäkrades för 4 550 mark.

Byggnad nr 4:

Ett boningshus av timmer, kombinerat med ett uthus av stock, uppfört år 1838. Det var i gott skick, brädfodrat och målat med oljefärg och hade asfaltfilt på taket. Huset var 53,44 m långt och 6,82 m brett och där fanns två boningsrum, varav det ena var inrett till handelsbutik. Där fanns också ett stall, latrin med spillningskast, fähus, foderlada och fyra magasin. Under byggnaden fanns det en stenkällare och i försäkringen ingick butikstrappan mot gatan och den fasta inredningen i butiken.

Byggnaden försäkrades för 7 750 mark.

Förutom de fyra byggnaderna så försäkrades inkörsporten för 200 mark och ett trädgårdsstaket för 300 mark. Det här staketet hade stenstolpar men var i övrigt gjort av stävor och ribbor. Den var 66 m långt och 1,50 m högt.

Hela försäkringsbeloppet uppgick till 32 000 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 301 mark. Premierna höjdes av olika orsaker, bland annat huvudbyggnadens premie steg med 20 % för att byggnaden var i två våningar och med ytterligare 30 % för att den var sammansbyggd med ett eldfarligt bageri i byggnad nr 3. Premien för byggnad nr 3 steg med 50 %, eftersom den var sammansbyggd med nr 2 och för att det fanns ett eldfarligt bageri där.

Olga Holm uppgav att alla byggnader på tomten var försäkrade och några eldfarliga inrättningar fanns inte på tomten, förutom den mindre bageriugnen i byggnad nr 3. På hennes tomt fanns det trädgårdar och i dessa fanns det stora, lummiga lövträd.

Två av stadens ledande affärsmän, nämligen Emil Axelin och Konrad Sundman granskade både byggnaderna och brandredskapen och de var i gott skick.

Brandstodsbolagets lokala agent, sjökapten Wilhelm Hagen skrev i sin rapport att enligt stadens nya byggnadsförordning, så var alla byggnader uppförda i strid med den. ”Husen nr 1, 2 och 3 äro sammanbyggda, husen nr 2 och 3 på själva tomtgränsen samt husen nr 1 och 4 för nära tomtgränsen ävensom att huset nr 1 är uppfört i två våningar af trä.” Han bekräftade dock att alla byggnader är försäkrade till sitt rätta värde.

Då handlanden Olga Holm år 1905 ville brandförsäkra byggnaderna på sin tomt, så lät hon rita upp denna planteckning som skulle bifogas försäkringsbrevet. Hennes namnteckning från försäkringsbrevet finns infällt i nedre kanten.

Brandförsäkringen år 1918.

År 1918 ville gårdsägaren Frans Orrela från Teuva teckna en ny brandförsäkring på sin gård. Vissa förbättringar hade gjorts på byggnaderna, bland annat hade nr 2 och 3 fått nya tak av galvaniserad plåt. Den höga inflationen hade gjort att värdet på byggnaderna och byggarbetskostnaderna hade stigit, vilket också motiverade en ny försäkring.

Byggnaden nr 1 försäkrades för 67 000 mark, nr 2 för 1 430 mark, nr 3 för 24 480 mark och byggnad nr 4 för 27 300 mark. Hela försäkringsbeloppet uppgick med andra ord till120 210 mark.

Den här tomtkartan fogade Frans Orrela till brandförsäkringen, då han i september 1918 tecknade en ny brandförsäkring. I nedre kanten syns hans namnteckning.