Föreningsbankens verksamhet i Kristinestad.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021.

I slutet på 1800-talet så blev det svåra tider i Kristinestad då flera stora handelshus gick i konkurs, rederiverksamheten avtog betydligt och helt klart höll Vasa på att överta rollen som Österbottens handelscentrum. En stor orsak till bakslagen i Kristinestad, var nog då Tammerfors fick direkt järnvägsförbindelse med Helsingfors. Före järnvägen drogs till Tammerfors skedde en stor del av importen och exporten via hamnen i Kristinestad. Den här transitotrafiken var av mycket stor betydelse för hamnen i Kristinestad.

När sedan järnvägen drogs vidare till Vasa, så riktades en stor del av trafiken dit. Kristinestad miste sin konkurrenskraft och kunde bara se på då de andra städerna tog över. År 1879 grundades Wasa Aktiebank av den driftiga Joachim Kurtén. Alfred Carlström från Kristinestad var en av delägarna och det var säkert han som såg till att banken öppnade ett kontor också i Kristinestad.

Det är helt förståeligt att Wasa Aktiebanks kontor i Kristinestad ogillades av flera affärsmän i staden, eftersom Vasa också i övrigt höll på att överta all handel och industri i länet. Så i stället för att gynna en bank som hade sitt huvudkontor på en konkurrerande ort, så tog de kontakt med Nordiska Aktiebanken, som hade sitt huvudkontor i Viborg. Den banken hade grundats redan 1872 och var en relativt stor bank, som skulle ta upp konkurrensen med de andra bankerna i Kristinestad.

Flera köpmän i Kristinestad såg alltså till att ”Nordiska Aktiebanken för Handel och Industri ” den 12 december 1896 kunde öppna ett kontor i staden. Det inrymdes tillfälligt i ett rum på Stadshotellet och juristen, vice häradshövdingen Hans Estlander utsågs till att sköta kontoret.

Hans Estlander (1869-1921) var son till professor Carl Gustaf Estlander (1834-1910), alltså till den man som i tiderna grundade Svenska Litteratursällskapet.  Carl Gustaf bodde i Helsingfors, där han också verkade som riksdagsman och han var son till kyrkoherden i Lappfjärd, Jacob Jonas Estlander. Hans Estlander var under en lång tid aktivt med i politiken i staden, han satt i stadsfullmäktige och i en mängd olika andra organ. På sidan om bankdirektörssysslan, så skötte han flera juridiska uppdrag och han var också med och bildade flera företag, bland annat elektricitetsbolaget Lumen Ab och tidningen Syd-Österbotten.

Kontorets början var inte lysande men ändå tillräckligt bra för att banken kunde hyra ett utrymme i Viktor Haaronens gård i hörnet av Salutorget och Östra långgatan. Handlanden Haaronen hade köpt den här stora gården innehållande flera affärslägenheter av handlanden Jakob Alarik Grönroos år 1895. Dit flyttade bankfilialen i slutet av februari 1897. Utrymmet var inte stort men personalen och kundantalet var inte heller så stort den tiden, så det fick räcka till.

År 1905 gick gårdens ägare Viktor Haaronen i konkurs och gården såldes på auktion åt handlanden Frans Henrikson. Denne Frans Henrikson hade i juni 1902 öppnat en affär i Erik Töttermans gård på Strandgatan, bakom det nuvarande apoteket. Henrikson flyttade nu sin affär till Haaronens gård och på samma gång fick också Nordiska Aktiebanken förstorade utrymmen och ett kassavalv. Det här året flyttade direktör Hans Estlander till Helsingfors och till ny bankdirektör valdes Emil Kronman, som före det hade arbetat på bankens kontor i Tammerfors och i Björneborg.

Det var i maj 1917 som ”Nordiska Aktiebanken för Handel och Industri” köpte den här gården av handlanden Konrad Sundman. Fotot från Nordeas historiska arkiv/ELKA.

År 1917, i maj  köpte ”Nordiska Aktiebanken för Handel och Industri” en egen gård, då de för 200 000 mark förvärvade Konrad Sundmans stora gård vid torget. Gården som också kallades Wendelins gård stod i hörnet av Salutorget och Strandgatan och efter en grundlig renovering kunde banken öppna i nya utrymmen följande år.

År 1919 fusionerades Nordiska aktiebanken som hade haft sitt huvudkontor i Viborg med Finlands äldsta affärsbank Föreningsbanken. Denna hade grundats redan år 1862 och den hade sitt huvudkontor i Helsingfors. Banken bytte då namn till Nordiska Föreningsbanken.

Bankdirektör Kronman, som under en längre tid varit sjuklig avgick år 1919 från sin tjänst med pension. Han hade också aktivt deltagit i det politiska livet i staden och han satt bland annat i stadsfullmäktige och i direktionen för den svenska samskolan.  Till Kronmans efterträdare valdes Tor Evald Nordström.

I likhet med sina företrädare var Nordström också aktiv inom det politiska livet i staden. Han var bland annat revisor, medlem i drätselkammaren och medlem i stadsfullmäktige. Han kvarstod i sin tjänst ända till 1953, då han efterträddes av Torsten Lundberg. Lundberg hade redan 1937 blivit vald till borgmästare i staden. År 1971 avgick Lundberg med pension och han efterträddes då av Alf Mangs, som före det hade varit direktör på bankerna i Vörå och Oravais.

Under en lång fanns Föreningsbankens kontor och direktörens bostad i denna byggnad vid Salutorget. Fotot från Nordeas historiska arkiv/ELKA.

År 1975 återtog banken sitt gamla namn Föreningsbanken. År 1986 fusionerades Helsingfors aktiebank med Föreningsbanken. 1991 bytte banken namn till Unitas Ab och år 1993 övertog Unitas delar av den finska sparbanksrörelsen. Mellan åren 1995 till 2000 hette banken Merita bank och under denna period fusionerades också konkurrenten KOP med Merita bank.  År 2000 uppgick Merita bank i storbanken Nordea, som den fortfarande heter.

Nordeas kontor i Kristinestad finns numera vid Sjögatan och använder också adressen Salutorget 1. I vänstra kanten syns bankens tidigare bankhus, som numera inrymmer stadens bibliotek.