Gamla foton från staden.

1. Gårdarna på södra sidan av Stadstorget fotograferade i början av 1900-talet. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar.
2. Staden fotograferad från Östra sidan av Teuvo Kanerva år 1972. Längst till vänster Calle Sjöbloms gård, sedan nya kyrkan och brandstationen och till höger om ankaret Nelsons gård. Fotot från Museiverket.
3. Hamnkvarteret och Stadsfjärden fotograferad från Badhusparken av Lauri Huhtala år 1949. Fotot från Museiverket.
4. Innergården vid Kyrkogatan 1 fotograferad av Lauri Huhtala år 1949. Mitt i bild Gustaf Starckes gård med en stor veranda med 2 ingångar och till vänster syns knuten av den gård som skogsvaktaren Juho Kuusinen byggde år 1913 på Västra Långgatan 13.
5. Rådhusbrunnen fotograferad av Lauri Huhtala år 1949, då den ännu stod mitt på gatan framför rådhuset, som syns i bakgrunden. Fotot från Museiverket.
6. Daghemmet på Norra kvarnberget ritades av Carl-Johan Slotte på Erik Kråkströms arkitektbyrå och det byggdes av Byggnadsbyrå Thure Nygren från Lappfjärd. Det 600 kvm stora daghemmet invigdes i september 1968 och det togs ur bruk i mars 2013. Fotot ur Museiverkets samlingar är taget av Teuvo Kanerva år 1972.
7. Svenska gården vid Salutorget längs med Strandgatan söderut i början av 1900-talet. Den revs i början av 1960-talet då Risto Talas byggde sitt nya varuhus. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar.
8. På 1950-talet var det liv och rörelse i stadens hamn. Fartygen stod sida vid sida och ute på redden väntar ett fartyg på sin last. Mitt i bild syns det ståtliga tull- och packhuset, som byggdes år 1915 och som senare kallas hamnkontoret. Bygget av det första av tre hamnmagasin är också på gång. Fotot från SLS:s arkiv.
9. Stadens sjukhus som låg vid Skatavägen, en liten bit utanför stadens centrum. Fotot från SLS:s arkiv.
10. Poutvaaras flygfoto visar att det ännu under 1950- och 1960-talet var det liten bebyggelse väster om Staketgatan. Fotot från museiverkets samlingar.
11. Det var bistra miner då folket samlades till protestmöte framför rådhuset under storstrejken år 1905. Tack vare denna strejk och oroligheterna i Ryssland, så avtog den första förryskningsvågen som hade börjat år 1899. Efter några år återupptog de ryska myndigheterna arbetet med att införliva Finland i det ryska kejsardömet och processen fortsatte ända till år 1917 då Finland lösgjorde sig från Ryssland för gott. Fotot taget av Ina Roos, ur museiverkets samlingar.
12. Till höger gården nr 36 och till vänster gård nr 33 och lite längre bort nr 31 och 29 på Staketgatan i Söderstan. Fotot av Teuvo Kanerva år 1972, ur SLS:s samlingar.
13. Snödrivorna är höga, liksom spirorna på den gamla Ulrika Eleonorakyrkan. Foto av Teuvo Kanerva år 1981, ur Museiverkets samlingar.
14. Stadsbron och torget fotograferat av Teuvo Kanerva år 1981. Fotot taget från taket på Hämäläinens affärshus. Nere till vänster syns en del av Hotell Kristina. Fotot ut SLS:s samlingar.
15. Borden är dukade utanför Turisthotellet Carlsro och det ser ut att finnas gäster också från Sverige, eftersom flaggorna vajar från balkongen.
16. Vy över det färdigt byggda stationsområdet. Fotot från Suomen Rautatiemuseo.
17. Predikstolen, orgelläktaren och altaret i Ulrika Eleonorakyrkan fotograferat från den västra läktaren.
18. Paviljongen skymtar bakom träden i Badhusparken på Ina Roos foto från början av 1900-talet. På andra sidan Stadsfjärden syns raden av magasin och strandbodar. Den här tiden fanns det inga gårdar eller bostäder på den östra sidan.
19. Brädstaplarna i hamnen var i tiderna nästan lika höga som de våningshus, som planeras att byggas där. Fotot ur SLS:s arkiv.
20. Till vänster Strandgatan 13 och till höger syns knuten av glasmästare Eklunds gård på Strandgatan 16. Foto av Aalto, ur museiverkets samlingar.
21. Tomterna på Strandgatans östra sida gick i tiderna ända ned till stranden medan de numera går ned till Sjögatan. Gården på bilden finns på adressen Strandgatan 26 och ligger invid Kolargränden. Fotot från SLS:s arkiv.
22. Före stenkajen togs i bruk år 1913 lastades fartygen ute på Stadsfjärden. Skorstenen i bakgrunden fanns på Ångsågen. Fotot som är taget från Varvet är från SLS:s arkiv.
23. Stendahls eller Jyllis gård på Västra Långgatan 10 fotograferad runt förra sekelskiftet. Fotot utlånat av Rafael Olin.
24. Längst till höger en del av Fremdelings gård på Strandgatan och lite längre fram fanns Svenska gården. På andra sidan Salutorget syns Föreningsbankens hus, dagen bibliotek. Till vänster syns en del av den byggnad på Strandgatan 49 där A. Talas hade sin beklädnadsaffär före han förvärvade Svenska gården och byggde sitt varuhus där. Foto Lars Axén runt 1960, ur SLS:s arkiv.
25. Krepelinska gården på Östra Långgatan hade från början ett mansardtak av bräder, som sedan byttes ut mot enkupigt tegel. Någon gång på 1900-talet fick gården det sadeltak, som den fortfarande har. På fotot från slutet av 1800-talet, så ser det ut att vara vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin själv, som står på trappan till bagarstugan med hustrun Maria och något av barnen. Fotot från Jyllis samlingar.
26. Olins gård på Strandgatan fotograferad från havssidan ungefär 1919 och här ser vi att den då var försedd med balkong på södra gaveln. Brunnen på gårdsplanen ser också ovanlig ut. Till vänster Pauline Olin syster Hilda Salin (1844-1935) med Johan Wilhelms barnbarn Håkan (f.1913) och Carl Erik (f.1914). Fotot utlånat av Rafael Olin.
27. Till höger svarvaremästare Johan Petter Salins gård på Östra Långgatan. Den här gården och de 2 följande klarade den stora branden år 1859 med nöd och näppe men måste sedan flyttas bort 40 år senare, i slutet av 1800-talet då den nya kyrkan skulle byggas. Fotot ur Lilly Nysténs utredning om gårdarna som skulle flyttas.
28. Bild ur boken ”Suomalaisia puukapunkeja” från år 1995, där Wendelins gamla gård pryder sin plats vid torget. För yngre läsare måste förklaras att den lilla byggnaden vid broändan är en telefonkiosk, därifrån man kunde ringa samtal om man först stoppade mynt i apparaten.
29. Stadshotellet vid Salutorget. I juni 1972 var den stora renoveringen genomförd och banken tog då hela byggnaden i bruk. Arkitektbyrå K. A. Pinomaa från Helsingfors stod för huvudplaneringen och K. E. Nyman från Vasa stod för huvudentreprenaden. Kaskisten Puutavara levererade allt trämaterial och Auto-Kaross A. Pullola tillverkade alla stålkonstruktioner. Urho Tuominen OY från Björneborg installerade elektriciteten och Huber från Vasa skötte om vatten, värme och saniteten och betongen levererades av Närpes Betong. Fotot av det renoverade huset är från ELKA.
30. Rosorna och Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad av Teuvo Kanerva år 1981. Ur Museiverkets samlingar.
31. Rådhuset i staden byggdes i början av 1850-talet och kunde tas i bruk år 1856. Det var den kända arkitekten Ernst Lohrmann (1803-1870) som ritade den ståtliga byggnaden, alltså samma man som något år innan hade ritat kyrkan i Lappfjärd. Till vänster står stadens gamla kyrka som togs i bruk år 1700. Fotot taget år 1972 av Teuvo Kanerva, SLS:s arkiv.
32. Fotot från Södra Kvarnberget i söderstan med Staketgatan norrut. Längst bort syns klockstapeln vid Ulrika Eleonorakyrkan.
33. Vykort av Ines Hyvönens fina foto från Östra sidan mot staden på andra sidan fjärden.