Hällströms gård på Östra Långgatan 70.

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister och kyrkböcker. Flera personer har bidragit med viktiga uppgifter.

Enligt uppgift är den här gården på Östra Långgatan 70 byggd år 1846 och i så fall av familjen Hällström. På samma tomt har det funnits en bostadsbyggnad sedan 1700-talet och den gamla och den här nyare har varit i samma släkts ägo ända till år 1878. Omkring 1900 byggdes en bostadsbyggnad också i tomtens östra ända, på adressen Strandgatan 69. Fotot från sommaren 2019 är taget från nordväst.

Gårdens historia.

På stadsplanen från 1751 så har den här tomten nr 1 i det första kvarteret och den ägdes då av fiskaren Olof Hällström.

Mellan åren 1751 och 1770 ägdes tomten nummer 1 av fiskaren Olof Hällström.

År 1770 övertogs tomten av Olof Hällströms son Abraham (f.1748), som var sjöman.

Åren 1775 – 1790 ägdes tomten som då hade fått nummer 8 i det första kvarteret av sjömannen Abraham Hällström och hans hustru Brita.

År 1800 ägdes den här tomten nr 8 av Abraham Hällström, som bodde med hustrun Brita och vuxna sonen Johan och 2 yngre bröder.

År 1805 ägdes tomten nr 8 av Abraham Hellström. Han kallades ”Abram” och eftersom han var dålig och bräcklig, så var han befriad från att betala mantalspengar. Gården var därför skriven på hustrun Brita och sonen Johan.

År 1810 ägdes gården av tidigare sjömannen Abraham Hällström, som bodde med sin son, fiskaren Johan. På hyra bodde klensmeden Anders Högman, som var född år 1779 i Närpes.

År 1814 ägdes gården på tomt nr 8 av Abraham Hällström, hustrun Brita och sonen Johan, som nu var gift med Anna. Smeden Högman bodde fortfarande kvar på tomten.

År 1825 ägdes gården på tomt nr 8 av Abrahams son, fiskaren Johan Hällström (1781-1833) tillsammans med hustrun Anna (född Laxell 1778, d.1852). Vid den här tiden delades tomten 8 på längden, så att fiskare Johan Hällström blev kvar med den norra gården och hans syster Maria, som var gift med smeden Anders Högman tog över den södra, som sedan fick adressen Östra Långgatan 72.

På stadsplanen från år 1825 så har tomt nr 1 delats och förlängts ner mot stranden, efter att havet har dragit sig tillbaka. Tomten har sedan dess nummer 9 och har sedan år 1900 två ägare med varsin gård.

År 1830 ägdes tomt nr 9 och gården av fiskaren Johan Hällström med hustrun Anna och sonen Anders.

År 1833, den 7 november avled fiskaren Johan Hällström och gården övertogs av änkan Anna, som bodde med vuxna sonen Anton Ludvig och de två yngre sönerna Josef och Karl Fredrik.

År 1840 ägdes tomten nr 9 och gården av fiskareänkan Anna Lisa Hällström (f.1878) som bodde med sonen Anton Ludvig (1819-1861), som var sjöman, sonen Josef Henrik (1821-1861) som också var sjöman och tredje sonen Karl Fredrik (1823-1893), som var fiskare.

År 1846 byggdes den gård, som fortfarande står kvar och den byggdes av familjen Hällström. I vissa dokument är modern Anna Lisa ägare och ibland är det sonen Josef Henrik.

Bottenritning av den ursprungliga gården på Östra Långgatan 70.

År 1852, den 22 september avled änkan Anna Lisa Hällström och gården och tomten nr 9 i den västra ändan övertogs då av sonen, fiskaren Karl Fredrik Hällström. Hans bror Anton Ludvig, som var sjöman blev år 1861 avförd ur kyrkböckerna ”eftersom han förmodades vara död”. Hans andra bror Josef Henrik blev avförd samma år, eftersom han var ”Borta!”

År 1875 ägdes tomten nr 9 och gården av fiskaren Karl Fredrik Hällström (1823-1893). År 1854 gifte sig Karl Fredrik med bondeänkan Maja Greta Johansdotter Grannas från Tjöck (1817-1881). Hon hade tidigare varit gift med bonden Josef Grannas från Tjöck och hade med honom 4 barn, varav 2 dog i unga år. Enligt mantalslängderna var Karl Fredrik och Maja Greta sjukliga och fattiga. På hyra bodde sjömanshustrun Maria Thomasson.

År 1878, den 4 maj sålde fiskaren Hällström gården och tomten nr 9 åt Gustaf Adolf Kej (1827-1881). Han var född i Loimijoki och flyttade till staden 1847 via Lappfjärd. Han gifte sig 1848 med Maja Greta Johansdotter(1826-1877) och de fick 6 barn.

År 1879 gifte änklingen Gustaf Adolf Kej om sig med bondedottern Anna Kajsa Ulfves, som var född 1856 i Lappfjärd.

År 1880 ägdes gården av sjömannen Gustaf Adolf Kej med hustrun Anna Kajsa. På hyra bodde sjömannen Johan Henriksson (f.1848) med hustrun Anna (f.1840), sjömannen Mickel Ojala (f.1844) med hustrun Maria (f.1835) och mekaniska arbetaren Axel Schultz (f.1858).

År 1881, den 23 mars avled Gustaf Adolf Kej och gården och tomten nr 9 övertogs då av änkan Anna Kajsa Kej och deras lilla son John Adolf (f.1880).

År 1883, i november gifte änkan Anna Kajsa Kej om sig med sjömannen Isak Granfors från Närpes.

År 1884, den 12 januari avled Anna Kajsa Granfors och gården övertogs av hennes barn från tidigare äktenskap.

År 1884, den 8 april sålde arvingarna gården och tomten nr 9 på auktion och högsta och godkända anbudet på 941 mark gavs av murarmästaren Johan Petter Granberg. Han var född 1842 i Närpes och flyttade till staden år 1865. Han gifte sig år 1867 med Klara Karlsdotter Klåvus (1839-1917), som var född i Lappfjärd och flyttade till staden via Sideby 1863. Köpebrevet skrevs den 28 april 1884.

Samma dag, alltså den 28 april 1884 sålde Johan Petter Granberg gården vidare åt sjömannen Gustaf Skinnari (1843-1904) för priset 1 000 mark. Skinnari var född i Salo och flyttade till staden via Brahestad år 1877. Samma år gifte han sig med Anna Lovisa Juhontytär (f.1847) från Kauhajoki, och som hade flyttat till staden år 1873. Gustaf Skinnari glömde bort att söka lagfart, så det blev änkan Anna Lovisa som skötte om det först år1922.

År 1885 ägdes gården av sjömannen Gustaf Skinnari, eller Kinnari som han också kallades. Gustaf och Anna Lovisa, som i folkmun hette Anna Lisa fick 5 barn, bland annat dottern Anni Maria (f.1881) som år 1901 gifte sig med guldsmedsgesällen Anders Fältmarsch från Mustasaari socken. Gustaf och Anna Lisa fick också sonen Gustaf (f.1886) och dottern Olga (f.1890).

På den skissade kartan från 1890-talet, så ser man att de flesta gårdar i kvarteret är placerade i den västra ändan och det är helt naturligt. Den östra ändan av tomterna var ofta dränkta av vatten, eftersom havsytan den tiden var högre än i dag. Nere vid Strandgatan är tomterna i dag endast 2 meter över havsytan medan den är 4 meter över havsytan uppe vid Östra Långgatan.

Åren 1890 – 1900 ägdes tomten nr 9 och gården av sjömannen och tjärvräkaren Gustaf Skinnari med hustrun Anna Lisa och 2 mindre barn.

År 1904 ägdes gården av sjömannen Gustaf Skinnari och hustrun Anna Lisa. Nu hade Skinnari eller hans dotter Anni uppfört en gård också i den nedre, östra ändan mot havet. Där bodde Anni med sin man, guldsmedgesällen Anders Fältmarsch (f.1880) och en liten son. Den gården står fortfarande kvar.

År 1904 avled sjömannen Gustaf Skinnari och gården övertogs då av änkan Anna Lisa Skinnari, som bodde med sonen Gustaf (f.1886). På hyra bodde sjökaptensänkan Emma Laurell (f.1836) och hos henne bodde också dottern Lyyli (f.1875). Arbetaren Jakob Uittomäki (f.1879) bodde på hyra, liksom bokbindaren Hjalmar Ekman (f.1883), som bodde med hustrun Julia (f.1883).

År 1910 ägdes gården av sjömansänkan Anna Lisa Skinnari. Emma Laurell bodde kvar med sin dotter Lyyli. Nu bodde också stenhuggaren Robert Rautiainen (f.1854) på hyra med hustrun Anna (f.1854) och sonen Karl.

År 1914 ägdes gården av sjömansänkan Anna Lisa Skinnari. På hyra bodde polisen Emil Anders Lönnberg (f.1886) med hustrun Edith Linnea (f.1887). Guldsmeden Lauri Ilmari Vuorinen (f.1886) bodde också på hyra med hustrun Anna Maria (f.1887).

År 1920 ägdes den västra ändan av tomt nr 9 av sjömansänkan Anna Lisa Skinnari, som bodde med barnen Gustaf (f.1886) och Olga (f.1890). I den östra gården bodde garvaregesällen Knut Mäkinen (f.1894) på hyra med hustrun Lempi (f.1890). Arbetaren Maria Plumppu (f.1872) bodde på hyra i den östra gården med en son och hon hade före det bott på Östra Långgatan 32. Hon flyttade sedan till Strandgatan 27.

År 1922, den 19 juli sålde Anna Lisa Skinnari och hennes barn tomten nr 9 och de båda gårdarna för 45 000 mark. Tullvaktmästareänkan Mathilda Lindahl (f.1877) köpte den västra halvan av tomten för 20 000 mark. Hon var född Lindahl i Sideby och var änka efter Karl Henrik Karlsson, som var född på  Ahlkulla (1880-1913) i Lappfjärd. Efter makens död tog Mathilda tillbaka sitt flicknamn Lindahl och hon lämnade ensam med barnen Ingrid (f.1906), Karl Gustaf (f.1907), Henrik Valter (f.1908), Ernst Alfred (f.1910), Ines Matilda (f.1912) och Sven Lorenz (f.1913).

Matilda Lindahl med barnbarnen Ragnhild, Per och Leo Österholm. Fotot utlånat av Tom Österholm.

Bondeänkan Anna Kajsa Rosenback från Dagsmark köpte den östra gården på Strandgatan 69 för 25 000 mark. Anna Kajsa, som kallades ”Kväänå Kajs” hade bott i Kvarnå och hade år 1919 flyttat till staden.

Hela 1930- och 40-talet ägdes gården av änkan Matilda Lindahl och med henne bodde flera barn.

I början av 1950-talet avled änkan Matilda Lindahl och gården övertogs då av sterbhuset.

En stor del av 1950-talet och hela 1960-talet ägdes gården av sterbhuset och där bodde Matildas son, arbetaren Sven Lindahl (f.1913).

I slutet av 1960-talet avled arbetaren Sven Lindahl och sterbhuset sålde då gården åt Bengt Hellström. Huset var då i dåligt skick och Hellström renoverade gården på 1970-talet och använde den sedan som fritidsbostad. Han var själv bosatt i Helsingfors och arbetade med juridiska frågor.

Efter Hellströms död övertogs gården av hans hushållerska Sara Eklund (f.1932). Hon var född i Loppi men var bosatt i Helsingfors, så hon använde gården endast som fritidsbostad. Gården såldes efter hennes död åt de nuvarande ägarna, som använder den som stadigvarande bostad.

Enligt Per-Olof Jarle är den här gården byggd år 1846 och ser ut att vara i gott skick, trots att den är nästan 180 år gammal. Fotot taget sommaren 2019 från sydväst.