Borgmästare Hasselblatts gård på Västra Långgatan 9.

Sammanställt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna tagna ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Enligt uppgift så skulle den här gården ha byggts år 1849 och i så fall av borgmästare Mauritz Hasselblatt. Då den byggdes låg den på tomt nr 152 och i dag används adressen Västra Långgatan 9 eller Skolgatan 12. Till vänster syns en del av Axéns gård, som är lite äldre än Hasselblatts gård. Fotot från sommaren 2020 är taget från nordost.
Borgmästare Hasselblatts bagarstuga längs med Skolgatan byggdes år 1850 och en del av den användes också som bostad. Till höger syns gaveln till Axéns gård. Fotot från sommaren 2020 är taget från nordväst.
Enligt stadsplanen från år 1751 så ägdes denna tomt som då hade nr 27 i det tredje kvarteret av Matts Mörtström. Han bodde i en gammal gård, som låg högst uppe på backen, på samma ställe som dagens byggnad.

Mellan åren 1755 och 1765 ägdes tomten nr 27 av Matts Mörtströms änka.

Åren 1765 till 1770 ägdes den här tomten som då hade nummer 27 i det tredje kvarteret av sjömannen Henrik Sjöström, som är född ungefär 1740 och en sjöman Matts Sjöström bodde också här.

Åren 1775 till 1791 ägdes denna tomt som då hade numrorna 37 och 38 i det tredje kvarteret av sjömannen Henrik Sjöström, som bodde där med hustrun Anna och sonen Jakob.

År 1805 ägdes denna tomt som då hade numrorna 37 och 38 i det tredje kvarterat av sjömannen Jakob Sjöström med hustrun Malin och där bodde också hans föräldrar Henrik och Anna, som är 65 år gamla.

År 1820 ägdes den här tomten som då hade nr 37 i det tredje kvarteret av timmermannen Jakob Sjöström med hustrun Anna Lena och de 2 sönerna Johan och Erik.

År 1825 ägdes den här tomten som då hade nr 37 i det tredje kvarteret av timmermannen Jakob Sjöström och hans hustru Anna Lena. I gården bodde också sjömannen, deras son Erik Sjöström.

På stadsplanen från 1825 så fick tomten nummer 152 i det tredje kvarteret.

Åren 1830 till 1835 ägdes tomten 152 av timmermannen Jacob Sjöström. Där bodde också sjömannen Erik Sjöström och sjömanshustrun Anna Nordman. År 1837 ägdes gården däremot av sjömannen Erik Sjöström och där bodde då hans far, timmermannen Jakob Sjöström med sin hustru Lena.

År 1840 ägdes tomten nr 152 av sjömannen Erik Sjöström, som bodde med sin brorson Jacob. Där bodde också sjömanshustrun Catharina Sjöström, som kallades Kajsa och före detta guldsmeden Gustaf Ljungsten med hustrun Maria Magdalena, men de flyttade snart över gatan till Västra Långgatan 4. År 1843 bodde sjömännen Anton och Carl Heikell på hyra och det gjorde också snickaregesällen Anders Heikell med hustrun Maria.

År 1845 ägdes tomten av sjömannen Erik Sjöström och där bodde också sjömannen Jakob Sjöström. Sjömanshustrun Catharina Sjöström bodde där ensam, eftersom hennes man ”har förrymt”.

År 1848 övertogs tomten och den gård som då stod där, av borgmästaren Mauritz Hasselblatt (1813-1871). Han var född i Uleåborg och mellan åren 1845 och 1860 var han borgmästare i Kristinestad. Mauritz gifte sig år 1845 med Selma Rudbäck (född i Idensalmi 1819-död i Vasa 1886) och de fick flera barn.  Familjen hade före det bott en tid i den Krepelinska gården på hyra.

År 1849 uppförde borgmästaren Hasselblatt den gård, som fortfarande står där och han bodde där med sin familj ända till 1860. Han blev sedan utnämnd till häradshövding i Karleby dit han flyttade följande år och han dog sedan där år 1871.

År 1850 ägdes tomten nr 152 och den nya gården av borgmästare Mauritz Hasselblatt, med sin hustru Selma och 2 mindre söner. Hos dem bodde också en dräng Johan och pigorna Vilhelmina, Maria och Josefina. På hyra i bagarstugan vid Skolgatan bodde ängsvakten Johan Böhling med sin hustru Anna Lena. År 1857 bodde också häradshövdingsdottern Karolina Söderlund i gården.

År 1861 sålde borgmästare Hasselblatt tomten nr 152 och gården åt provincialläkaren, medicine- och kirugiedoktorn, hovrättsrådet och riddaren Gustaf Forstén (född i Kuopio 1815, död i Kristinestad 1868), som ser ut att ha varit ogift. Han bodde i gården med sin syster Sofia Wirzén (f.1819), som hade med sig döttrarna Maria (f.1843), Fanny (f.1845) och Anna (f.1854) och sonen Carl Johan (1850-1868). Denna syster Sofia var änka efter Johan Wirzén (1812-1857) från Björneborg, som hon hade fått 4 barn med.  I gården bodde också en dräng och 2 pigor.

År 1870 hade gården övertagits av Gustafs Forsténs arvingar. På hyra bodde provincialläkaren L. Linsén med hustrun Johanna och 2 mindre barn. Där bodde också handlandeänkan Elise Parman, färgaredottern Karolina Palmén och ”qvinnan Brita Öman”.

År 1871 sålde Forsténs arvingar tomten och gården åt fabriksidkaren och garvaren Lorentz Fougstedt (1843-1875). Han var född i Åbo men år 1869 gifte han sig med Maria Josefine Widenius (1846-1922) från Kristinestad. Hon var dotter till fabrikören och garvaren Johan Henrik Widenius (1818-1868), som bodde på Kyrkogatan 3, invid Kyrkotorget. Samma år övertog Lorentz svärfaderns läderfabrik på Öistbacken i Kristinestad men år 1874 flyttade han fabriken till Östra sidan, nära Tjöck å. Lorentz drev lädergarveriet på Östra sidan tillsammans med sin verkmästare Oskar Finnberg och gesällen Stenman som bodde i dennes gård. På hyra bodde demoiselle Anna Ahlberg med dottern Karolina.

Johan Henrik Widenius (1818-1868) anlade år 1854 en läderfabrik vid vägen till Närpes. I närheten fanns Åkerbergs repslageri, svenska skolan och Ulrika Eleonorakyrkan. Samma år som Widenius avled så övertog mågen Lorentz Fougstedt fabriken men efter några år flyttade han fabriken till Östra sidan vid Tjöck å. Kartan utlånad av Henrik Wikström från Närpes.

År 1875 avled Lorentz Fougstedt och gården övertogs då av änkan Maria Fougstedt, som bodde där med sina 4 små barn. I gården bodde också handelsbiträdet Axel Fougstedt (1849-1899), som var bror till Lorentz och ytterligare 2 gesäller, 3 drängar och 4 pigor.

År 1880 ägdes tomten nr 152 och gården av fabriksidkareänkan Maria Fougstedt, som bodde med sina barn. Hon fortsatte att driva garveriet på Östra sidan tillsammans med kontoristerna Axel Fougstedt och Anna Nordberg, gesällerna Johan Holti (f.1847), Frans Liukkonen (f.1853), Johan Muhonen (f.1855) och Mickel Lehtinen (f.1852). Hos dem bodde också lärlingarna Gabriel Mattsson (f.1857), Jakob Mattsson (f.1859), Anders Sillanpää (f.1841). I gården bodde också gesällhustrun Greta Holti, pigorna Hanna Grönlund (f.1855), A. Rosnell (f.1852), Albertina Arolin (f.1853) och Greta Filipsdotter (f.1849). På hyra bodde sjömansdottern Margaretha Häggblad.

År 1881 gifte Maria Fougstedt om sig med handlanden Pehr Brusén (1849-1895). Denne var född i Björneborg och de fortsatte att driva garveriet ända till det gick i konkurs år 1889. De fick tillsammans 2 döttrar och efter detta giftermål började Maria använda sitt andra förnamn ”Josefine” Brusén.

År 1885 ägdes tomten och gården av handlanden Pehr Brusén, med hustrun Josefine och alla barn. Hos dem bodde en stor mängd gesäller, lärlingar, drängar och pigor. Hos dem bodde också kontorsskrivaren Anders Leonard Brusén, som var Pehrs bror och han blev sedan tulluppsyningsman i Åbo. År 1887 var Josefine aktivt med och startade det norra barnhemmet och hon satt de första åren med i dess direktion.

År 1889 gjorde handlanden Pehr Brusén konkurs och garveriet och den lösa egendomen såldes på auktion. De kunde dock behålla gården, där de kunde fortsätta att bo och de kunde hålla sig med en dräng och 3 pigor.

År 1890 ägdes tomten och gården av handlanden Pehr Brusén, som bodde med hustrun Josefine och hennes barn Nils (f.1871), Johan (f.1872) och Lorenza (f.1869). Hos dem bodde drängen Karl Mannfolk (f.1871) och pigorna Hulda, Johanna och Emilia.

År 1895, i april avled handlanden Pehr Brusén och gården övertogs då av handlandeänkan Josefine Brusén, som bodde med barnen från första giftet: Lorenza (1869-1957), Alarik (1871-1943), Johan (1872-1933) och Oskar (f.1874). Hos dem bodde också pigan Lovisa Öist (f.1873).

År 1900 ägdes tomten och gården av änkan Brusén, som bodde med barnen Lorenza, Alarik och Oskar. Också Sigrid (f.1882) och Verna (f.1889) från det andra äktenskapet bodde i gården. Drängen Anders bodde också i gården, liksom pigorna Hilma Eskola (f.1877) och Hanna Lindahl (f.1879). År 1902 bodde jungfrun Maria Lindman (f.1867) i gården, liksom sjökaptensänkan Sofia Petterson (f.1828) som före det hade bott i Krepelinska gården. Efter en tid flyttade Sofia till Västra Långgatan 45, där hon sedan dog i hög ålder år 1909.

År 1905 ägdes gården av Josefine Brusén och med henne bodde döttrarna kontoristen Lorenza Fougstedt och studenten Sigrid Brusén. Hos dem bodde pigorna Karin Westin (f.1888) och Alexandra Vainionpää (f.1879).  Jungfrun Maria Lindman var fortfarande skriven i gården, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Lärarinnan Ines Karlsson (f.1879) bodde på hyra och det gjorde också kassörskan Ebba Hohenthal (f.1883) och sjömannen Emil Vesterholm (f.1862) med hustrun Maria (f.1857).

År 1910 ägdes tomten och gården av änkan Josefine Brusén och med henne bodde yngsta dottern Verna (f.1889). Pigan Gerda Josefsson (f.1892) bodde hos dem medan Lorenza Fougstedt bodde på hyra. Maria Lindman vistades ännu i Amerika men lärarinnan Ines Carlsson (f.1879) bodde i gården och det gjorde arbetaränkan Anna Sjö (f.1843) också. År 1911 bodde också löjtnant Oskar Blomqvist (f.1880) på hyra.

År 1914 ägdes gården av änkan Josefine Brusén, som bodde med dottern Verna. Dottern Lorenza Fougstedt titulerades nu prokurist och bodde i gården och det gjorde också tjänarinnorna Tilda Lillgäls (f.1880) och Hilma Kujanpää (f.1893). Löjtnanten Oskar Blomqvist bodde på hyra med hustrun Elin (f.1877) och 3 små barn och pigan Mathilda Söderlund (f.1883). Elin Blomqvist var utbildad sjukgymnast och massör, och hon annonserade regelbundet i tidningen.

År 1918 hade tomten och gården övertagits av Lorentz Fougstedts arvingar men där bodde ännu änkan Josefine med sin dotter Verna Brusén och pigan Selma Santaniemi (f.1895). Lorenza bodde kvar på hyra, Maria Lindman var i Amerika och löjtnanten Oskar Blomqvist var i krigstjänst men familjen bodde kvar i gården med pigan Ingeborg Nordman (f.1897). På hyra bodde postexpeditören Kaarlo Mustonen (f.1888), tjänarinnan Hilma Berg (f.1890) och byggmästaren Einar Wadström (f.1888). Einar var son till folkskolläraren J. J. Wadström i Dagsmark.

År 1920 är det Lorentz Fougstedts arvingar som äger gården och hyresgästerna bor kvar. Också löjtnant Oskar Blomqvist har återvänt från kriget och bor i gården med familjen.

År 1922, i februari avled Josefine Brusén och arvingarna sålde i maj samma år gården åt fil.mag. Viktor. F. Lindström (f.1886) och hans hustru Ester (f.1892). Hyresgästerna byttes snabbt ut och arbetaren Viktor Bäckelund (f.1876) bodde där en tid med hushållerskan Adelina Angelin (f.1880). Magister Emil Kråkström (f.1887) bodde på hyra med sin hustru Maria (f.1895), sin mor Karolina (f.1844) och pigan Gurli Forsblom (f.1902).

År 1927 såldes gården åt A.B. Svenska samskolans elevhem, som inrättade ett elevinternat i gården. Karolina Krook, som var född 1876 i Närpes var föreståndare under en lång tid och Adele Hermans från Lappfjärd var städerska medan Gerda Söderlund från Sideby var köksa.

Ända till våren 1974 användes huvudbyggnaden och lillstugan vid Skolgatan som elevhem för långväga elever men då grundskolan infördes fanns det inte längre behov av internatet, så det stängdes. Pojkarna bodde i bagarstugan vid Skolgatan medan flickorna kunde bo i själva huvudbyggnaden.

År 1976 köpte Thure Nygrens byggnadsbyrå tomten och gården och han hade sedan sitt kontor inrymt där. I början av 1980 fanns det 3 olika byråer som annonserade ”Alla tjänster under ett tak” och det var Ingves Bokföringsbyrå, Suupohjan Laki Kb och K:stads fastighetsförmedling. I slutet av 1980-talet hyrde Kb Nyfast ut utrymmen för dagisgrupperna Nallebo och Pupula.

År 2010 köpte de nuvarande ägarna gården av Kb Nyfast och påbörjade en renovering, som fortfarande pågår. Fasaden har nu återfått sin rappade yta som den också hade fått på 1860-talet. Ägarna använder gården som stadigvarande bostad och den är ett bra exempel på en lyckad renovering. Den har stått på samma ställe i mer än 170 år och allt tyder på att den kan stå ännu 170 år.

Foton och annonser.

Gården på Västra Långgatan 9 fotograferad från sydost sommaren 2020.
På stenfoten så ser man att tomten sluttar ganska mycket, vilket gör att det måste vara upp till 4 kilade stenar på varandra i den västra ändan. Fotot taget från nordväst sommaren 2020.
Före den senaste renoveringen hade fasaden mot Skolgatan en rappad yta medan den mot Västra Långgatan hade blivit brädfodrad. Fotot från Googles Street-View år 2009.
Viktor Söderström var en välkänd handlare från Kaskö och i Vasabladet 10.12.1887 bjöd han ut Pehr Bruséns läder.
Handlanden och garvaren Pehr Brusén gjorde konkurs och då såldes konkursboets egendom på auktion. Annonsen ur Vasabladet 6.3.1889.
I flera stadsgårdar fanns det kor, så också hos Josefina Brusén. Den 7 maj 1898 bjöd hon ut ”God mjölk” i Kristinestads Tidning.
Eftersom löjtnanten Oskar Blomqvist var i krigstjänst, så kunde hustrun Elin bjuda ut ”Möblerade rum med halvinackordering” i Syd-Österbotten 19.6.1916.
Byggmästaren Einar Wadström bodde i gården i början av 1920-talet och han var då ombud för ”Rakkolanjoki Kakelförsäljning Aktiebolag” från Helsingfors. Annons ur Syd-Österbotten 10.1.1920.
Josefines dödsannons ur Syd-Österbotten 18.2.1922.
Josefine Brusén dog i början av år 1922 och i augusti såldes hennes lösegendom på auktion. Annons ur Syd-Österbotten 16.8.1922.