Varuhus A. Talas på Strandgatan 40 eller Salutorget 2

Första delen av detta varuhus byggdes åren 1963 -1964 och kunde tas i bruk i mars 1964. År 1985 byggdes varuhuset till längs med Sjögatan och den gamla delen försågs med ett nytt tak. Sedan dess har varuhuset byggts till i flera repriser, så att det som mest hade 3 500 m² försäljningsyta. Talas varuhus ligger vid Salutorget 2 men kan också använda adressen Strandgatan 40 eller Sjögatan. Fotot taget från nordost sommaren 2019.

Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2024. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar. De flesta äldre fotografier är lånade från Carlsro eller SLS:s arkiv medan de nyare är tagna av Lasse Backlund.

Tomtens och gårdarnas historia.

Gårdsägare Matts Brunck

Åren 1751 till 1782 ägdes gården och tomten av rådmannen och handelsmannen Matts Brunck (1709-1782) och enligt flera tillgängliga källor uppförde han den äldsta delen av gården i hörnet av torget och Strandgatan år 1764. Han bodde före det på andra sidan Strandgatan och flyttade därifrån då nya gården var färdig år 1764.

Matts var son till Henrik Brunck (d.1763) och hans hustru Maria Berg (d. 1753). Maria var dotter till handlanden Matts Jonsson Berg. Matts Brunck ägde också den bebyggda tomten på andra sidan Strandgatan, den så kallade hotelltomten.

Matts var född i staden och han var första gången gift med kapellansdottern Magdalena Carlander (d.1746) från Östermark och de fick flera barn men endast dottern Magdalena (1743-1821) levde till vuxen ålder. Dottern Magdalena var gift med Josef Hannelius (1736-1804) som byggde den 2-vånings byggnad som fortfarande står kvar vid torget. Matts var andra gången gift med Margaretha Fonselius (1719-1767) och tredje gången med Anna Enroth (1733-1806) från staden. Också med henne fick Matts flera barn men det ser ut som om endast sonen Gabriel (1757-1804) levde till vuxen ålder.

Gårdsägare Anders Ekström

Efter handelsman Bruncks död år 1782 övertogs tomten och gården av handlanden Anders Ekström (1755-1818). Han var född i Kristinestad och var gift med Rebecka Berg (1757-1816).

År 1790 ägdes gården och tomten, som nu hade nummer 4 av handlanden Anders Ekström, som bodde med hustrun Rebecka och vuxna barnen Johan och Elisabeth.

Apotekare Lars Thodén tar över gården

År 1806 övertogs gården på tomt nr 4 av apotekaren Lars Gustaf Thodén (1779-1832) som var född i Pedersöre. Hans far som var född i Stockholm, var fältskär vid Österbottens regemente och bosatt i Pedersöre. Lars Gustaf var gift med Maria Amalia Bergbom (1780-1833) som var född i Stockholm. Lars Thodén hade redan i juni 1804 övertagit apotekare Heckens apotek på Strandgatan 41 och han flyttade då dit. Då han fick sin apotekarlicens 1806 köpte han Ekströms gård vid torget och flyttade apoteket dit. Apoteket var inte stort, utan det inrymdes i tre små rum men så bodde det inte heller mer är 550 personer i staden den tiden.

Före flytten till Kristinestad hade de en son som dog i späd ålder medan de andra barnen samtliga var födda i Kristinestad:

a). Augusta Christina Thodén (1805-1851), gift med apotekaren Ollander.
b). Maria Wilhelmina Thodén (1807-1874), som var gift med skepparen Petter Gustaf Böckelman.
c). Carl Gustaf Thodén (1809-1837), som var gift med Elisabeth ”Lisa” Maria Sandberg (1816-1903). Apotekare först på Strandgatan 40 vid torget och sedan på Strandgatan 30.
d). Mathilda Sofia Thodén (1811-1890), som var gift med Johan Gustaf Ramstedt (1810-1873) från Åbo.
e). Johan Edvard Thodén (1813-1873), handlande i Kristinestad.
f). Robert Wilhelm Thodén, (1816-1838) sjöman som dog i Trieste.
g). Lars Adolf (1818-1850) död möjligtvis i Amerika.
h). Amanda Lovisa Thodén (1820-1823).

 

Åren 1805 till 1820 ägdes gården på tomt nr 4 av apotekare Thodén, som bodde där med hustru och barn. Inga elever eller pigor finns antecknade.

År 1825 fanns gården på tomten, som då hade numret 4 i det andra kvarteret och den ägdes av apotekare Lars Thodén, som bodde där med hustru och många barn. I gården bodde också Pharmacie Studiosus Jacob Ollander, som sedan gifte sig med apotekarens dotter Augusta. Hos apotekaren bodde hela tiden två pigor, som byttes så gott som årligen.

På stadsplanen från 1825, som togs i bruk 1830 så har tomten fått nummer 91 och den sträckte sig mellan Strandgatan och Stadsfjärden. Den östra tullstugan har nu flyttats till sin nuvarande plats i norra ändan av Strandgatan.

År 1832 i januari avled apotekaren Lars Gustaf Thodén och följande år i januari avled hustrun Maria Amalia och efter deras död förrättades arvskifte och de 7 barnen erhöll en sjundedel var av gården. Direkt efter faderns död tog sonen Carl Gustaf Thodén över skötseln av apoteket.

År 1834 tecknade delägarna en brandförsäkring på byggnaderna 1-4 som fanns på tomten, medan de övriga lämnades utan brandförsäkringar.

Handlanden Ramstedt var bland de första som tecknade en brandförsäkring i Kristinestad och så här var byggnaderna placerade år 1834 då försäkringen togs.
  1. Bostadsbyggnad i två våningar uppförd år 1764, brädfodrad 1771, nävertak.
  2. Bagarstuga uppförd år 1829, rödmålad med nävertak.
  3. Laboratoriebyggnad, uppförd år 1819 av timmer med nävertak.
  4. Byggnad för skedvattenlaboratorium, uppförd år 1832 av timmer med nävertak.
  5. Uthusbyggnad i en våning, med nävertak.
  6. Uthusbyggnad i en våning, med nävertak.
  7. Uthusbyggnad i en våning, med nävertak.
  8. Ladugårdsbyggnad av timmer, med nävertak.
  9. Vedlider med nävertak.
  10. En gammal bod med nävertak.

Handlande Ramstedt tar över gården

År 1836, den 2 januari sålde sex av syskonen Thodén sina arvedelar åt systern Mathilda Sofia för 200 ”riksdaler svensk banko sedlar” och Mathilda och hennes man Johan Gustaf Ramstedt erhöll lagfart på tomten den 26 september samma år. Paret Ramstedt finansierade affären med att låna pengarna ur Handelssocietetens Mudderpråmkassa. Carl Gustaf Thodén flyttade detta år apoteket till gården på Strandgatan 30. Det var en stor gård med nio rum och kök och i ett par rum i den norra inrättade han det nya apoteket.

Johan Gustaf Ramstedt var född år 1810 i St. Maria och flyttade till Kristinestad via Åbo år 1826 och gifte sig i början av 1830-talet med Mathilda Thodén. De fick många barn men flera dog i unga år men några blev också vuxna:

-officeren Gustaf Theodor f.1836, bosatt i Helsingfors sedan 1851
-Hilda Amalia d. 1841,
-Lars Edvard f.1843, studerade i Helsingfors 1864
-Johannes f.1845.

 

År 1840 tecknade rådmannen Johan Gustaf Ramstedt en ny brandförsäkring i ”Städernas allmänna brandstodsbolag” eftersom nästan alla byggnader hade genomgått förändringar. Apotekets laboratorium och skedvattenfabrik hade rivits eller flyttats och flera nya byggnader hade uppförts. På tomten fanns det nu fyra byggnader:

Redan år 1840 tecknade Ramstedt en ny brandförsäkring, efter han hade gjort flera förändringar på tomten. Den tiden trafikerade en färja över Stadsfjärden och nedanför Ramstedts gård syns färjbryggan och färgvaktens stuga.
  1. Huvudbyggnaden hade nu fått ett nytt tak av bräder och ny brädfodring, som hade målats med gul oljefärg. Stenfoten var gjord av kilade stenar.
  2. Den gamla bagarstugan från 1829 tillbygges år 1838 västerut och blev följande år brädfodrad och målad med gul oljefärg. Taket var lagt med bräder och stenfoten av kilade stenar.
  3. En bostadsbyggnad uppförd år 1839, innehållande en stuga och en kammare. Stenfoten var gjord av grundstenar och taket var lagt med bräder.
  4. Uthusbyggnad uppförd 1838, innehållande förstuga, 3 magasin, ett vagnslider, vedlider, stall, fähus med spillhus. Stenfoten var gjord av grundstenar och taket var lagt med bräder.

År 1842 ägdes gården av handelsmannen och rådmannen Johan Gustaf Ramstedt och hustrun Mathilda. Hos dem bodde handelsbetjänten Adolf Manke, betjänten Carl Juselius, drängen Adam och 4 pigor.

År 1845 ägdes gården av handlande Ramstedt, som bodde med hustru och barn. Hos dem bodde också Mathildas bror Johannes Thodén och hela 4 pigor.

År 1850 ägdes gården av handlande Ramstedt. Hos familjen bodde handelsbetjänten Felix Fahlgren och pigorna Maria, Albertina och Maria.

År 1860 ägdes gården av handelsmannen och rådmannen Ramstedt och hans familj. Hos dem bodde drängen Jakob och pigan Sofia. På hyra bodde förre garvaren Adolf Berg med hustrun Margareta och vuxna dottern Ulla. Under nästan hela 1860-talet var Ramstedt stadens agent i brandförsäkringsbolaget ”Städernas allmänna brandstodbolag” och på 1870-talet var han agent för ”Eldförsäkringsbolaget Phoenix i London”.

År 1862 tecknade rådmannen Ramstedt en ny brandförsäkring på fyra byggnader på sin tomt vid torget, eftersom det hade gjorts flera förbättringar och tillbyggnader.

Då Ramstedt år 1862 förnyade sin brandförsäkring, så lät han rita upp denna planteckning, som skulle bifogas försäkringsbrevet. Planteckningen redigerad av Lasse Backlund.
  1. Huvudbyggnaden, första delen uppförd år 1764, tillbyggd längs med Strandgatan år 1856, brädfodrad och målad med grön oljefärg och taket var lagt med bräder. I byggnaden fanns det totalt 7 rum, 2 salubodar, 2 förstugor och på gårdssidan en veranda, byggd av hyvlade bräder år 1856.
  2. Bostadshus uppfört år 1829, tillbyggdes år 1838 och blev följande år brädfodrad och målad med grön oljefärg. Taket var lagt med bräder och stenfoten av kilade stenar.
  3. Uthusbyggnad uppförd av stock år 1838 och tillbyggd följande år. Målad med oljefärg och hade ett tak av pärtor. I byggnaden fanns en förstuga, 3 magasin, vagnslidet, vedlider, stall, fähus med förstuga, 2 avträden och spillningsrum.
  4. Boningshus av timmer, uppfört år 1862 och taket var lagat med pärtor. I huset fanns det 3 boningsrum och en salubod. Under byggnaden fanns en källare uppförd av timmer.

5 och 6 var små skjul uppförda av bräder.

År 1873, den 13 december avled handlanden och rådmannen Johan Gustaf Ramstedt och han efterlämnade änkan Matilda, sonen stabskaptenen Gustav Ramstedt, sonen apotekaren i Alavo Lars Ramstedt, dottern Hilda, som var gift med handlanden Petter Johan Barkman och sjömannen Johannes i Norge.

Efter rådman Ramstedts dödsfall beslöt magistraten och rådstuvurätten att den lediga rådmanstjänsten inte skulle besättas utan i stället skulle en justitierådmans tjänst tillsättas. Ramstedt hade också skött tjänsten som tolagsbokhållare och efter hans död utnämndes rådman Carl Adam Savander till innehavare av den tjänsten.

År 1878, den 15 augusti avled Johan Gustafs och Matildas son Johannes i Göteborg. Johannes hade varit gift med Hanna Andrea Hansen, som var född i Arendal i Norge 1857 och med henne hade han två barn.

Så här var byggnaderna placerade i kvarteret omkring 1890. Ramstedts tomt nr 91 närmast torget.

 

Då makarna Ramstedt avled på 1800-talet, så utkom inga svenska tidningar i Kristinestad men Vasabladet hade många prenumeranter.

År 1890, den 26 juni avled änkan Matilda Ramstedt och gården vid Salutorget övertogs då av barnen, ¼ var.

År 1892 sålde avlidna Johannes Ramstedts ombud, Alfred Möller i Arendal i Norge dennes ¼ av gården åt sina 3 syskon, som efter det ägde 1/3 var.

År 1898 i maj hölls bouppteckning och arvskifte efter avlidna Johan Gustaf Ramstedt och hans hustru Matilda. Enligt ett testamente så skulle barnen apotekaren Lars Ramstedt, handlandeänkan Hilda Barkman och avlidna översten Gustaf Ramstedts arvingar erhålla en tredjedel var.

Gustaf Hydén tar över gården

Affärsmannen Gustaf Hydén köpte byggnaderna och tomt nr 91 år 1898 av handlande Ramstedts arvingar och år 1918 sålde han dem vidare åt affärsmannen Axel Lillträsk från Lappfjärd. Denne sålde tomten och byggnaderna vidare följande år åt ett under bildning varande bolag, som sedan fick namnet Ab Svenska gården.

År 1898, den 27 maj sålde gårdens tre delägare tomt 91 och gården åt Gustaf Hydén för 40 000 mark. Hydén bodde själv på Strandgatan 57 och han var en av stadens främsta och mest förmögna affärsmän. År 1887 hade han köpt hälften av Norra Bayerska bryggeriet av SA Wendelins konkursbo och efter någon tid köpte han den andra halvan av handlande Lindqvist. Då han förvärvade gården nere vid torget så öppnade han där till och med två ölutskänkningsställen, det ena vid Strandgatan och det andra mot torget nära stranden.

Det här ölutskänkningsstället mot stranden, som kallades ”Sista styfvern” hade inte det bästa ryktet och den kvinnliga föreståndaren beskylldes för att servera öl åt berusade personer. Detta skulle hon ha gjort i förtjänstsyfte, eftersom Hydén gav henne provision på såld mängd. Väldigt ofta var det bråk, både där inne och ute på torget och stadspoliserna hade fullt upp med att hålla isär slagsbultarna. Hydén, som i staden var en aktad man fick mycket negativ kritik på grund av detta ölställe. Syd-Österbotten skrev i februari 1899 om en ”mindre väl beryktad kvinna” som hade blivit utkastad från ”Sista styfvern” men som tack vare snödrivorna klarade sig oskadd ur flygfärden.

Mellan åren 1898 och 1918 ägdes byggnaderna på tomt nr 91 av Gustaf Hydén, som själv bodde lite söderut på Strandgatan. Dörren till ölutskänkningsstället Sista styfvern står öppen på foto från början av 1900-talet. Det var rådmannen Ramstedt som år 1862 uppförde denna byggnad, där Hydén började sälja ölet från sitt bryggeri i Norrstan. Från SLS:s arkiv.
Sågägaren Viktor Nylunds son Rurik från Dagsmark studerade i gymnasiet och han bodde då i övre våningen i Ab Svenska gårdens affärshus vid torget. Fotot finns i Viktors fotosamling på SLS:s arkiv.

Det var konsul Gustaf Hydén som ägde denna gård vid torget i början av 1900-talet men år 1918 sålde han den åt affärsmannen Axel Lillträsk från Lappfjärd. Lillträsk gjorde på sin tid stora gårds- eller hemmansaffärer på ett stort område i Sydösterbotten och hans tanke var sällan att han skulle behålla sia inköpta fastigheter väldigt länge.

Axel Lillträsk tar över och säljer åt Ab Svenska Gården.

År 1918, den 29 augusti sålde Gustaf Hydén gården på tomt 91 åt ”Axel Lillträsk Trävaruhandel” för 100 000 mark. Axel (1877-1832) var född i Uttermossa och började redan i unga år att göra virkesaffärer och han blev tack sina snabba affärer en förmögen man.

År 1919, den 18 mars sålde ”Axel Lillträsk Trävaruhandel” gården vidare åt ett konsortium, som kallades ”Svenska Gården Aktiebolag Kristinestad” för 130 000 mark. Bolaget hade till uppgift att äga tomterna 90 vid Strandgatan och 91 vid torget. Bakom det här bolaget låg flera svenska affärsmän från Sydösterbotten. Köpebrevet undertecknades av A. W. Starck och Emil Norrback. Aktiekapitalet uppgick till 500 000 mark och då det konstituerade bolagsstämman hölls ”å Kvarnen” i april 1919 så var aktiekapitalet fulltecknat. Där valdes Emil Norrback till verkställande direktör. medan borgmästare Elis Granfelt och bankdirektör Frans Teir valdes in i direktionen med handlande Hugo Snickars och vicekonsul Erik Tötterman till suppleanter. Vid behov behövdes en förstärkt styrelse och till den valdes lantdagsmannen Oskar Nix från Närpes, handlande Michael Mangs från Tjöck, apotekare Henrik Sandlund, Frans Henrikson och vicekonsul A. W. Starck.

I början av 1920-talet bodde affärsbiträdet Elsa Malmberg (f.1884) på hyra och det gjorde tjänarinnan Amanda Pärus också. Guldsmeden Evert Hellman (f.1894) bodde på hyra med hustrun Gurli (f.1894) och hos dem bodde minderåriga tjänarinnan Alina Ojala (f.1906). Bagaren Arvi Salminen (f.1895) bodde på hyra en tid med hustrun Julia (f.1897) och det gjorde också änkan Rosa Rosenqvist (f.1874) och kontoristen Jenni Ådjers (f.1903).

I samma veva köpte Svenska Gården den så kallades Fremdelings gård på Strandgatan 52 och det fanns ett beslut på att de skulle sammanslå de båda tomterna.

År 1920 i april infördes ”Svenska gården A. B. i Kristinestad” i handelsregistret och dess verksamhet skulle vara ”handel med tomter och gårdsfastigheter, samt byggnads- och bosättningsmaterialer och varor”.

I början av 1920-talet hade planerna klarnat vad som skulle göras med tomterna och det bestämdes att det skall byggas ett större affärshus av sten på tomten närmare torget. I april 1920 bjöds de tre boningsbyggnaderna på torgtomten ut för bortrivning. Byggnaderna skulle vara bortrivna före 15 augusti men tydligen blev det ändrade planer. Endast byggnaden där krogen hade varit inrymd revs medan alla andra byggnader fick stå kvar och några nya byggnader uppfördes inte.

År 1920 i december flyttade handlande Felix Grönholm sin affär från Östra sidan till den Svenska gården och där fanns också ett kafé med ”varm mat portionsvis”. Felix omkom följande år då fartyget ”Svea” förliste, och varulagret och inventarierna såldes på auktion efter det. Guldsmeden Evert Hellman (f.1894 i Lappfjärd) passade då på att öppna en guldsmedsaffär i hörnet av Salutorget och Strandgatan.

År 1922, i september flyttade Albert Rosenqvist (1869-1924) sin barberarsalong från Henriksons gård på övre torget till ”snett över torget, butiken närmast fiskstranden”. Albert var född i Göteborg och flyttade via Helsingfors till Kristinestad år 1917 och han var gift med Rosa (f. Liukkoinen 1874-1963) från Jämsä.

Någon riktigt stor guldgruva blev inte Svenska Gården Ab för dess delägare och redan år 1923 framkastades ett förslag att byggnaderna skall säljas men någon affär blev det inte den gången.

År 1926 bodde Axel Nelson (1890-1959) på hyra i Svenska gården med hustrun Ida (1895-1969) med 6 barn. Nelson öppnade också en affär i byggnaden och han hade påbörjat sin affärsbana med att bedriva handel i Lappfjärd redan 1919. Sin första affär i staden hade han haft på Östra Långgatan i Norrstan. Också tapetseraren Frans Johansson (f.1876) bodde i Svenska gården med hustrun Elisabeth (f.1873).

Under hela 1930-talet och under långa tider fram till 1955 så fanns det inga hyresgäster i Svenska gården. På 1950-talet bodde familjen Lindedahl där och de innehade ”Lindedahls textil o Sport” i den östra ändan och de bodde där ända tills gården revs år 1963.

På 1950-talet hade intressenterna bakom Ab Svenska gården planer på att bygga ett större varuhus eller köpcenter på tomten vid torget men av någon anledning förverkligades inte planerna.

Familjen Talas tar över

År 1959 förvärvade bolaget A. Talas samtliga aktier i Ab Svenska gården och familjen Talas hade då planer att bygga ett nytt affärshus vid torget. Aarne Talas (1896-1966) hade då redan bedrivit handel i 37 år, eftersom han startade en handel i hyrd gård på Västra Långgatan 45 i december 1922. Efterhand hade han utvecklat rörelsen och innehade på 1950-talet tre butiker. Förutom huvudaffären på Västra Långgatan 39, så hade han en affär på Östra sidan invid Tjärhovsvägen och en beklädnadsaffär på Strandgatan 49.

Aarne var son till Vilho Parmanen (1844-1912) och Alma Wörsten (1874-1898) och år 1924 hade han gift sig med Ida (f. Ylikahri 1898-2000) från Siikais. Aarne och Ida hade fyra barn: Risto, Irja, Pirkko och Jouko.

Mitt på Veljekset Karhumäkis flygfoto så syns Ab Svenska Gårdens byggnader vid torget. Vykortet från början av 1960-talet är utlånat av Juhani Saari.

 År 1963 bestämde familjen Talas med äldsta sonen Risto i spetsen att de skall uppföra ett större varuhus på tomten. I mars samma år sålde de byggnaderna på Salutorgsidan för bortrivning åt formannen Åke Weckström för 100 nymark, alltså 10 000 gamla mark och han fick tid på sig endast en månad att flytta bort byggnaderna. Hyresgästerna hade då redan flyttat till andra lediga lokaler. Lindedahls flyttade sin butik till före detta Oravaisbutiken på Strandgatan 55. Anja Lassfolk flyttade sin fotoateljé till övre våningen i Fremdelings gård, till borgmästarens lägenhet och hon bodde också där med sin familj.  Gunnar Bäckström flyttade sin affär till Lydia Åkerfelts tidigare affärslokal på Rådhusgatan bredvid Glassbarshuset.

År 1963, i maj månad påbörjade A. Talas uppförandet av det affärshus som de hade planerat under en längre tid. Ingmar Björses från Lappfjärd blev den första byggaren då han med Johan Reinholms grävmaskin grävde grunden. Massorna som grävdes bort kördes ned till stranden där området mellan Strandbaren och Parmansgatan fylldes ut. Entreprenadkontrakt uppgjordes med byggnadsfirman S. & K. Koivisto från Kauhajoki och det bestämdes att bygget skall vara klart inom ett år.

Arkitekt Seppo Pitkänen från Helsingfors gjorde huvudritningarna medan Kesko skötte den tekniska planeringen. De övriga planeringarna sköttes av företag från Helsingfors. VVS-arbetena utfördes av Putkirakentajat Oy från Björneborg, elektriska arbetena utfördes av Hämeen Sähkö- ja Koneliike från Tammerfors. Erik och Uno Lindström från Lappfjärd skötte om målningsarbetet.

År 1964 i februari var de byggnadstekniska arbetena färdiga och de första hyresgästerna Folkpensionsanstalten, Kerttu Jyllis damfrisering ”Ansan Kampaamo”och S. Ulfves blomsterhandel kunde flytta in. Den 28 februari var det slutsyn på bygget och inga större förbättringar behövde göras, så inredningsarbetet på varuhuset kunde påbörjas.

Före öppningen så behövde problemet med den lilla taxikiosken framför varuhuset lösas och många förslag till nytt ställe inkom. Detta var till glädje för revymakarna i nejden, som kunde göra humoristiska sketcher av kioskflyttningen. Någon dag före varuhusets öppning kunde kiosken flyttas till Sjögatan invid Keskos magasin, söder om f.d. busstationen.

På Rafael Olins foto från vårvintern 1964 är A. Talas nya varuhus färdigt utvändigt. Framför varuhuset står taxikiosken , som flyttades till Sjögatan just för varuhuset öppnades i mars.
A. Talas annonserade på hela första sidan då de skulle öppna sitt nya varuhus.

År 1964, söndagen den 22 mars skedde så den officiella invigningen av varuhuset för ett 70-tal inbjudna gäster. Där hyllades firmans grundare Aarne och Iida Talas och förstås företagets direktör Risto Talas, som på detta sätt fullföljt stadens gamla handelstraditioner. Byggnadskommitténs ordförande Uno Kopisto överlämnade varuhusets nycklar åt Risto men före det skålade gästerna med champagne och kaffet avnjöts.

År 1964, måndagen den 23 mars öppnade så varuhuset sina dörrar för allmänheten. I varuhusets åtta avdelningar arbetade omkring 30 personer och de betjänade den första dagen omkring 2 000 kunder. Dessa bjöds på öppningskaffe och över 4 000 koppar serverades i kafeterian

År 1965, på två bolagsstämmor i april och i maj beslöt familjen Talas att bolaget Ab Svenska Gården skall avslutas och att tomterna och byggnaderna skall säljas åt syskonen Risto Talas, Irja g. Rönnholm, Pirkko g. Ahvio och Jouko Talas, i fyra jämna delar.

År 1966, den 10 januari avled affärsmannen Aarne Talas och rörelsen övertogs av de fyra barnen.

År 1968 på våren började Talas bygga till varuhuset vid Strandgatan och öppnade en järn- och maskinavdelning där i den närbelägna Fremdelings gården. Ett varulager byggdes i borgmästarens gamla bostad på vinden. Livsmedelsavdelningen i källarvåningen fick mera utrymme på samma gång. I varuhusets östra ända kunde nu inrättas en välförsedd skobutik, där det fanns 9 000 par skor till salu.

År 1969 i december öppnade Talas en försäljningshall i KU:s föreningsgård på Östra sidan och där såldes allt från möbler och mattor till armaturer och hushållsapparater.

År 1970, under januari månad slutsåldes varulagret på Talas affär vid Tjärhovsvägen på Östra sidan och de flyttade över rörelsen till varuhuset vid torget den 31 januari. I april samma år stängdes också den tillfälliga försäljningshallen i KU:s gård och all handel koncentrerades till varuhuset vid torget. Den 1 april 1972 övertog Henry Malinen Sigfrid Ulfves blomsterhandel, som denne hade köpt av trädgårdsmästare Parikka i Norrstan år 1922.

År 1972, den 30 november genomfördes en större ägarförändring då Risto och Saga Talas löste ut Ristos tre syskon. Byggnaderna på tomterna 90 o 91 värderades till 550 000 mark, vilket betydde att Risto förvärvade hela fastigheten genom att betala 131 250 åt var och en. Vid samma tillfälle löste Jouko Talas ut sina tre syskon, då han förvärvade tomterna 59 o 60 på Västra Långgatan 39 för 60 000 mark totalt.

År 1974 på hösten uppförde Talas en större lagerhall av plåt på Östra sidan på järnvägsområdet. Det här årtiondet var för övrigt det livligaste i stadens historia, Pohjolan Voima byggde kraftverk, Bottenhavets Kretssjukhus körde för fullt och det var allmän optimism i hela Sydösterbotten. Flera rad- och höghus byggdes och egnahemshus byggdes på flera nya bostadsområden.

År 1982, i december då företaget firade sina 60 år i Kristinestad avslöjade direktör Risto Talas att varuhuset kommer att byggas ut ordentligt. Redan då hade varuhuset 1 760 m² till förfogande och var då nejdens största. Utbyggnaden skall ske österut med en vinkel längs Sjögatan och binda ihop skoaffären med nybygget. Skoaffären var ju inrymd i den gamla busstationsbyggnaden. Risto kunde avslöja att nybygget på 900 m² kommer att bli i tre våningar och skall bli klart inom några år. Nybygget kommer att få ett valmat plåttak och på samma gång skall taket på den gamla delen få samma modell. Ingenjörsbyrå Sven Kormano håller på med planeringen, som ännu kommer att ta en tid, eftersom avsikten är att varje avdelning i varuhuset skall få mera utrymme.

År 1984, i april kunde det slutgiltiga beslutet om tillbyggnaden tas då entreprenadkontrakten undertecknades. Sven Kormano, som nu hade bytt släktnamn till Söderlund hade planeringen klar. Den gamla busstationsbyggnaden skall genast rivas för att ge plats för tillbyggnaden, som skall uppföras av Byggnadsbyrå Harry Lillkull från Lappfjärd. Till att börja med skall han bygga det nya valmade plåttaket på den gamla delen och efter det fortsätta med nybygget. Också de övriga entreprenörerna var lokala, då Antin Sähkö installerade elektriciteten, Närpes Rör installerade vatten och värme och Länsirannikon Ilmastointi från Bötom skötte om ventilationen. Bygget skulle stå klart följande år.

Varuhusets östra fasad fotograferad från öster sommaren 2019.

År 1985 kunde denna tillbyggnad längs med Sjögatan tas i bruk. Den gamla busstationen där Talas Sko var inrymd hade rivits och meningen var att skobutiken skulle inrymmas i den översta våningen i nybygget. Planerna ändrades dock och någon skoavdelning blev det inte utan hela övre våningen fylldes med kläder.

I slutet av 1980-talet uppförde Talas denna byggnad, som då den byggdes var tänkt att inrymma en golfsimulator. Planerna ändrades då det visade sig att underlag för en sådan inte fanns. I december 1990 öppnade Talas en blomsterhandel i byggnaden och den sköttes av Henry Malinen och en medhjälpare. Inredningen hade planerats av Taina Talas-Pihlaja. Fotot från sommaren 2019.

Så gott som varje år gjordes större eller mindre omändringar i de olika avdelningarna i varuhuset. Väggar byggdes, revs eller flyttades och utrymmena moderniserades för att passa de dåtida kraven. En ny generation tog så småningom över då Ristos barn Ari Talas och Taina Talas-Pihlaja tog över ansvaret för varuhusets skötsel.

År 1996 gjordes en större renovering, då nya utrymmen på ett par hundra kvadrat kom till. En rulltrappa ner till matvaruavdelningen byggdes detta år och det var stadens första och enda rulltrappa.

Förändringar gjordes fortsättningsvis och mindre tillbyggnader gjordes. År 2003 förstorades matvaruavdelningen och flera varugrupper placerades om för att bättre passa kunderna. Det fanns knappast något år då inga förändringar gjordes och Ristos måg Pauli Pihlaja var ofta den som både planerade och gjorde dem.

År 2022 firade Varuhus A. Talas 100-års jubileum. Enligt VD Ari Talas så är det inte många handelsföretag i Finland som har klarat sig i 100 års tid, under tre generationer. Antalet anställda var då fyra förutom ägarna Ari och Taina. Som mest hade antalet anställda varit över 50. Varusortimentet har minskats och de olika avdelningarna har ändrats för att motsvara kundunderlaget. Numera är inte översta våningen längre i bruk och källarvåningen är uthyrd åt en second hand butik. De egna handelsutrymmena finns i mellanvåningen där också Café Saga finns och framtidstron är stark. Åtminstone enligt VD Ari Talas, som kommer att vara företagare hela livet, eller som han säger: man skall aldrig ge upp!

Fotografier.

Varuhuset fotograferat från nordväst sommaren 2019. Till vänster syns Café Alma som sedan bytte namn till Restaurant Café Bar Jungman.
Varuhus A. Talas fotograferat från sydost sommaren 2023. I byggnaden till vänster finns Café a piece of cake.
Varuhuset fotograferat från sydost i maj 2023 och då var endast nedre våningen i användning. I vänstra kanten skymtar baksidan av Fremdelings gård på Strandgatan 42. I högra kanten syns Wendelins gård där huvudbiblioteket finns.
De flesta byggnader på varuhustomten har rivits och Lars Axén passade på med kameran. Fotot från SLS:s arkiv.
På försommaren 1963 hade formannen Åke Weckström rivit bort alla byggnader på tomten och byggandet av varuhuset kunde då påbörjas. I vänstra kanten syns knuten på busstationen och den stora byggnaden bakom är Fremdelings gård. De båda byggnaderna till höger ägdes av KOP. Fotot taget av Lars Axén och finns på SLS:s arkiv.
På fotot från Mikaelimarknaden 1963 så syns A. Talas varuhusbygge till höger. Fotot från SLS:s arkiv.
Rafael Olins foto från Mikaelmarknaden 1963, där varuhusbygget syns till vänster. Fotot från SLS:s arkiv.
Huvudentreprenören S. & K. Koivisto från Kauhajoki höll på med uppförandet av varuhuset sommaren 1963.
Rafael Olins foto av nybygget vid torget och det finns på SLS:s arkiv.
Någon vecka före varuhuset öppnade, flyttade S. Ulfves blomsterhandel in i byggnaden vid Strandgatan. Den hade tidigare funnits i handelslagets gård vid Östra Långgatan. Fotot taget av Rafael Olin och finns i SLS:s arkiv.
På Teuvo Kanervas foto från år 1981, så syns den första delen av varuhus A. Talas lite bakom KOP:s nyligen renoverade bankhus. Alla byggnader på denna sida Stadsfjärden finns fortfarande kvar. Fotot från SLS:s arkiv.
Marknaden 1972 där A. Talas varuhus syns till vänster. Fotot från SLS:s arkiv.
Torget ser tomt och öde ut på fotot som är taget efter 1920, eftersom byggnaden där krogen Sista styfvern fanns är bortskaffad. Röken på Östra sidan ser ut att komma från ett ånglok vid järnvägsstationen. Fotot från SLS:s arkiv.
General Gustaf Mannerheim besökte Kristinestad den 21 november 1922, då han nedanför Ulrika Eleonorakyrkan invigde minnesmärket över de fallna skyddkåristerna 1918. I bakgrunden syns Ab Svenska Gårdens byggnader. Fotot från SLS:s arkiv.
År 1921 då fotot togs så har byggnaden med krogen nere vid stranden rivits eller flyttats till annan plats. Fotot från SLS:s arkiv.
Försäljare och köpare möts på Mikaelimarkanden i början av 1900-talet. Gustaf Hydéns affärshus syns i högra kanten och längst ner mot stranden syns byggnaden där krogen Sista Styfvern var inrymd.
På Augusta Brandts foto från början av 1900-talet så syns Stadshotellet längst till höger och följande byggnader tillhörde Gustaf Hydén. Kolla in hur många förrådsbyggnader och magasin det fanns på andra sidan Stadsfjärden. Fotot finns på stadens museum Carlsro.
Mellan åren 1898 och 1918 ägdes byggnaderna på tomt nr 91 av Gustaf Hydén, som själv bodde lite söderut på Strandgatan. Dörren till krogen Sista styfvern står öppen på fotot från början av 1900-talet. Från SLS:s arkiv.
Den gamla färjbryggan användes i långa tider som fiskbrygga, där stadsborna kunde köpa färsk fisk. Ina Roos har tagit fotot, som finns på SLS:s arkiv. Längst till höger syns Gustaf Hydéns krog Sista styfvern.
Under sångfesten år 1908 vandrade musikanterna och sängar över Stenbron till parken på Östra sidan. Till vänster syns byggnaderna på kommerserådet Gustaf Hydéns tomt vid torget. Fotot från SLS:s arkiv.
Längs till vänster det gamla färjfästet som i början av 1900-talet användes som fiskebrygga. Byggnaderna ovanför fiskebryggan tillhörde kommerserådet och konsuln Gustaf Hydén. Fotot finns i Åbo Akademis samlingar.
Ab Svenska gården på 1920-talet då barberare Albert Rosenqvist hyrde en del av byggnaden vid torget. Fotot från SLS:s arkiv.
Välkänd vy fotograferad av Ina Roos i början av 1900-talet. Samtliga byggnader på tomt 91 vid torget ägdes då av affärsmannen Gustaf Hydén, som blev kommerseråd år 1912. Fotot från SLS:s arkiv.