Ungdomsgården på Strandgatan 37

Den här gården på Strandgatan 37 byggdes år 1844 av handlanden Nils Åkervall och den har efter det haft många ägare. Staden köpte gården år 1951 och mellan åren 1951 och 1984 var stadsbiblioteket inrymt här och sedan 1986 har det fungerat som stadens ungdomsgård. Fotot taget från sydost sommaren 2020.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021. Mantalslängderna, gamla tidningar och kyrkböckerna har varit till stor hjälp, liksom Rafael Olins släktutredningar och Lily Nysténs skrifter.

Länkar:

Om du vill läsa mera om byggnaderna på dessa tomter, så skall du klicka HÄR, och då kan du läsa intressanta försäkringsbrev.

På stadsplanen från 1751 har den här tomten nummer 7 i det fjärde kvarteret och den ägdes då av rådmannen Johan Häll. Johan var född år 1726 och han var gift med borgaredottern Anna Berg (1728-1804). De hade åtminstone en dotter Maria, som kallades Maja och som var född år 1761.

Mellan åren 1751 och 1804 ägdes den här tomten och den gård som stod där av handelsmannen Johan Häll. Till exempel år 1780 så bodde Johan Häll med sonen Johan och döttrarna Maria, som kallades Maja och Catharina som kallades Kajsa.

År 1804 övertogs gården av Johans dotter Maria, som år 1797 hade gift sig med Carl Henrik Berg. Hon hade redan 1785 fått oäkta sonen Johan Bernhard Sjöberg, som med tiden blev en förmögen man.

År 1830 då den nya stadplanen från 1825 togs i bruk så ägdes tomten och gården på nr 207 av skepparen Carl Henrik Berg. Han var född i staden år 1765 och han var gift med tidigare ägarens dotter Maria Häll (1761-1839).

År 1830 då den nya stadsplanen från 1825 togs i bruk så ägdes tomten och gården på nr 207 av skepparen Carl Henrik Berg. Han var född i staden år 1765 och han var gift med tidigare ägarens dotter Maria Häll (1761-1839).

År 1836 dog Carl Henrik Berg och gården övertogs då av änkan Maria Berg. De hade haft 3 gemensamma barn men alla dog i unga år.

År 1839 dog Maria Berg och gården övertogs då av rådmannen Johan Bernhard Sjöberg, som var Marias enda då levande barn. Boet hade stora skulder men ägde förutom tomten 207, också obebyggda tomten på Skolgatan 11, Hällska Rigärdan vid Alesundsvägen, Rönnbomska Gärdan, en gärda vid Flybäcken, Ängsborg Gärdan nere vid havet, 2 lotter i Hällska Träskhagen, Hällska Stengärdan, Häggrotska Gärdan på Högholmen och Backholm Gärdan. Johan Bernhard hade redan 1814 förvärvat gården vid Salutorget 6, där han bedrev en omfattande handel.

År 1842 ägdes tomten nr 207 av borgaren och sjökaptenen Anders Backman. Han var född 1797 i staden och var gift med Magdalena Brunck (1795-1878). Magdalena som kallades Lena, var dotter till Gabriel och Anna Brunck. Hos dem bodde då deras dotter Anna (f.1824, d. i Jakobstad 1866).

År 1844 hade gården och tomten 207 övertagits av handelsman Nils Åkervall (1785-1849) och detta år byggde han den gård, som fortfarande står kvar. Nils var född i Kristinestad och år 1816 gifte han sig med Anna Roos (1786-1824). Efter hennes död gifte han om sig med Catharina Wenman (1803-1829) och efter hennes död med Elisabet Parman (1805-1852). Några barn som blev vuxna fick han inte, trots att han var gift tre gånger. Nils Åkervall ägde från tidigare granntomten nr 208, som låg längs Skolgatan och dessa tomter slogs nu ihop.

År 1849, den 6 januari avled handlanden Nils Åkervall och just före sin död hade han muntligen testamenterat sin halva av de tre tomterna 207, 208 och 209 åt hustruns systerdotter Hilda Lilo (1832-1854). Hilda var dotter till Jakob Salomon Lilo (1795-1841) från Sverige, som år 1831 hade gift sig med Christina Parman (1804-1837). Året därpå gifte sig Hilda Lilo med Carl Jerlström. Den andra halvan av de tre tomterna ägdes av Åkervalls ”mindre vetande hustru” Elisabeth, född Parman. Därtill hade hon nu också förvärvat tomten nr 209 vid Östra Långgatan av skräddaren Johan Holmgrens arvingar.  Hos Elisabeth bodde mamsellen Matilda Lacke, fosterdottern Hilda Lisa, en bokhållare, en dräng och hela 3 pigor.

På hyra i de många gårdarna bodde bland annat sjömannen Carl Magnus Parman (1796-1866), som var bror till Elisabeth Åkervall. Carl Magnus var gift med Greta Ståhl (1813-1864). På hyra bodde också Anton Herman Hasselblatt (1803-1857) med hustrun Maria (f. Berggren 1810-1883) med barnen Adelina (1832-1864) och Ingeborg (1834-1872). På hyra bodde också nålmakaren Carl Packalen med hustrun Eva, före de flyttade till Melanders gård på Östra Långgatan 24.

År 1851, den 5 november sålde ”mindre vetande” änkan Elisabet Åkervalls förmyndare sin halva av de tre sammanbyggda tomterna för 2 000 rubel silver åt skepparen Carl Jerlström (1827-1853) och hans hustru Hilda Agata (1832-1854). Hälften av gårdarna hade ju Jerlströms hustru Hilda kommit över genom Nils Åkervalls muntliga testamente 1849. Jerlström var av adlig och militär släkt Han var född i Raumo år 1827 och år 1850 gifte han sig med handlandedottern Hilda Lilo (1832-1854) född i Kaskö. De hade en kort tid före det bott på hyra på Strandgatan 35. Carl var skeppare på flera fartyg i staden och i november år 1853 frös hans fartyg fast i Nystad. Han ådrog sig förkylning och lunginflammation och ”dog i hetsig feber” i Kristinestad 1853. Carl och Hilda hade en son som dog i unga år. Hilda själv dog i scharlakansfeber 1854.

Kofferdieskepparen Carl Axel Niklas Jerlström (1827-1853) var av adlig släkt från Lahtis gård i Raumo. År 1846 blev han både styrman och sjökapten och förde befäl på fartyg hemma i Kristinestad

År 1855 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av skeppareänkan Hilda Jerlströms arvingar, som alltså var Carls syskon. I någon av gårdarna bodde löjtnantsdöttrarna fröken Amanda Jerlström och systern Katarina Jerlström. På hyra bodde handlanden Johan Petter Sundström med betjänten Herman Väst, hushållerskan Anna Sundström och en dräng och två pigor. Johan Petter var född i staden 1824 och år 1852 gifte han sig med Maria Christina Sundman (1828-1853). Efter hennes död bodde han en tid i denna gård tills han gifte sig på nytt med Mathilda Ekman (1837-1925). På hyra bodde också sjömannen Jakob Kronborg med hustrun Josefina och arbetskarlsdottern Maria Österlund.

År 1857 sålde Hilda Jerlströms arvingar de 3 sammanbyggda tomterna 207-209 för 3 100 rubel åt viktualiehandlaren Jakob Edvard Häggblom. Han var född i Storå år 1830 och med honom bodde också hans bror, skepparen Erik Vilhelm Häggblom (född i Storå 1822, död i St. Petersburg 1862). Häggblom finansierade köpet med att låna 3 000 rubel silver av kommerserådet Simon Anders Wendelin.

År 1860 ägdes de tre tomterna av viktualiehandlaren Jakob Edvard Häggblom.  Stadsläkaren Gustaf Forstén bodde på hyra med hushållerskan Lisette Svalskulla, de hade tidigare bott i Parmans gård på Strandgatan. På hyra bodde också handlanden Erland Leván (1828-1900) med hustrun Aurora (f.1829 i staden, dotter till Gustaf Starcke, död i Tavastehus 1863). Guldsmeden Eklund bodde också här med hustrun Emeli. De flyttade sedan till Strandgatan 31.

År 1860, den 31 december sålde handlande Häggblom gården och de tre tomterna åt handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin för 4 000 rubel silver och denne fick lagfart i februari följande år. Han var född år 1834 i staden och han var son till Ludvig (1800-1834) som var bror till kommerserådet Simon Anders Wendelin. Ludvig Wilhelm var gift med Amanda (f. Sjöberg 1843-1867) och fick 4 barn men endast dottern Fanny (1863-1921)  levde till vuxen ålder. De tre övriga barnen dog alla under katastrofåret 1868. Det var ju denna Fanny som sedan gifte sig med Casimir Kraepelin (1856-1909).

År 1865 ägdes de 3 tomterna av handlanden Ludwig Wendelin med hustrun Amanda, med dem bodde bokhållare Karl, drängen Robert och pigorna Sofia och Henrika. Där bodde också handlanden Karl Berg, med systrarna Maria och Anna, och pigan Johanna.

År 1870 ägdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin. På hyra bodde demoiselle Mari Berg. År 1871 gifte Ludvig Wilhelm Wendelin om sig med Selma Bremer (1845-1908) och fick med henne 2 barn som blev vuxna.

År 1875 ägdes de tre tomterna av Ludvig Wilhelm och Selma Wendelin. På hyra bodde rådmannen Karl Adam Savander med hustrun Aurora. Karl Adam var född i Heinola år 1826 och var gift med Aurora Holmström (1830-1914) från staden. Familjen Savander flyttade sedan till ”Dahlströmska gården” nära Rådhusparken. Karl Adam dog i staden år 1901.

År 1880 ägdes de tre sammanbyggda tomterna av handlanden Ludwig Wendelin (f.1834) och Selma (f.1845) och dottern Fanny (f.1863) och 3 döttrar till i gården. Rådman Karl Adam Savander (f.1826) och hustrun Maria (f.1830) bodde där med dottern Sigrid (f.1863)

År 1885 bodde handlanden Ludwig Wendelin (1834) och Selma (1845) här med dottern Fanny och 2 yngre döttrar. Plus drängar och pigor.

År 1890 ägdes de 3 tomterna med alla gårdar av Ludwig och Selma, nu med dottern Anna (f.1872) och dräng och pigor. År 1891 byggde Ludvig Vilhelm en sågkvarn i Ragnarsvik i Dagsmark och vill du läsa mera om denna skall du klicka HÄR!

År 1894 flyttade Kristinestads Sparbank sitt kontor till Skolgatan 3 där det verkade på hyra fram till år 1908 då banken köpte gårdarna av Ludvig Wendelin. Kontoret hade tidigare varit på  hyra på Staketgatan 18 i 30-års tid. Sparbankskamreren Anna Lundberg bodde också på Skolgatan 3.

År 1895 samma ägare men nu är Ludwig konsul och Anna bor också där.

År 1900 ägdes tomterna av Ludwig Wendelin med dottern Anna.

År 1906 konsul Ludwig Wendelin och Selma (1845) plus 2 pigor. I någon gård bodde också förre stadstjänaren Johan Lehtonen (1847). Ludwig var ägare ännu 1907.

År 1908, den 4 januari köpte Kristinestads Sparbank Ludvig Wendelins alla gårdar på. de tre sammanbyggda tomterna. I augusti 1908 renoverade banken kontoret på Skolgatan 3, där kamreren Anna Lundberg (1849-1919) bodde. Bankkontoret hade mellan åren 1853 till 1894 funnits på Staketgatan 18, där Annas far då hade varit föreståndare. Ett par månader efter försäljningen avled Ludwig Wendelins hustru Selma.

Den här byggnaden på Skolgatan 3 uppfördes år 1844 av handlanden Nils Åkervall. Till vänster syns den enklare inkörsporten och längre ned för gatan syns den större och finare inkörsporten, med de plåtbeslagna kupolerna. År 1908 förvärvade Kristinestads Sparbank alla byggnader och mellan åren 1908 och 1929 fanns bankens kontor i byggnaden. År 1908 byggdes ett kassavalv i den västra ändan av byggnaden och en dörr mot gatan öppnades. I dag har stadens näringslivsbolag sina kontor här. Fotot utlånat av Juhani Saari.

År 1910 ägdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Konsul Ludvig Wendelin bodde där tills han avled år 1913. Sparbankskamreren Anna Lundberg bodde på Skolgatan 3 med en piga. Distriktsveterinären Carl Henrik Trygg (f.1850) med hustrun Fransiska bodde på hyra i hörngården vid Östra Långgatan med sonen Paul (f.1892). I någon av gårdarna fanns Nykterhets kaféet med föreståndarinnan Leontine Boldt (f.1850) plus 3 pigor och det var troligtvis inrymt i nuvarande ungdomsgården. Också muddermästaren Gustaf Holmqvist (f.1859, svensk undersåte) bodde i någon byggnad, liksom kontoristen Birger Blomqvist (f.1879).

 År 1916 ägdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Sparbankskamreren Anna Lundberg (f.1849) bodde där med en piga. Likaså distriktsveterinären Carl Henrik Trygg (f.1850) med Fransiska. I någon gård bodde lärarinnorna Aina Grönlund (f.1860) och Anna Sundell (f.1869). Nykterhetskaféet med föreståndarinnan änkefru Anni Eklund (f.1875) med 2 barn och 3 pigor var fortfarande verksamt. I någon av byggnaderna bodde också fröken Lizzie Högmark (f.1889), magister Viktor Ferdinand Lindström (f.1884), magister Eino Nieminen (f.1891) och lärarinnan Helmi Wigelius (f.1893).

År 1918 i juni sålde Kristinestads Sparbank de 3 sammanbyggda tomterna med alla gårdar åt handlandena Koskinen, K.L. Saari och sjökapten Emil Weckström för 85 000 mark totalt. Köparna gjorde då ett 10-årigt hyreskontrakt med sparbanken och bankens årliga hyra utgjorde 1 800 mark. I hyran ingick de 4 rummen på Skolgatan 3, ett kassavalv, ett kök, 2 tamburer, ett vedlider, en matbod och ett magasin. Köpet finansierades med ett banklån från Sparbanken på 84 000 mark. I augusti samma år sålde herrarna gårdarna vidare åt Tauno Parmanen för 110 000 mark. I augusti samma år sålde Tauno Parmanen gårdarna vidare åt affärmannan Axel Lillträsk från Lappfjärd.

Inom några dagar, närmare sagt den 30 augusti 1918 sålde Axel Lillträsk de tre tomterna med alla gårdar åt handlanden Henrik Nurmela från Mörtmark och nu var priset uppe i 128 000 mark. Banken blev kvar på hyra i gården vid Skolgatan.

År 1920 ägdes de tre tomterna med alla byggnader av handlanden Henrik Nurmela från Mörtmark, som dock inte bodde där. Det gjorde däremot distriktsveterinären Carl Trygg och Fransiska, lärarinnorna Aina Grönlund och Anni Sundell, tjänarinnan Maria Lindell (f.1875), magister Viktor Ferdinand Lindström med hustrun Ester och dotter. Fröken Anni Tötterman (f.1869). Handlanden August Sjöblom (f.1870) med hustrun Vilhelmina (f.1871) med dotter Lilli (f.1900) bodde här. I något skede köpte garvare K. K. Aho tomterna 207-209 av Nurmela.

20.4.1922 sålde garvare K. K. Aho alla 3 tomter med gårdar åt gårdshandlaren Kaarlo Komsi från Ylikylä i Bötom, som i sin tur började sälja ut de enskilda tomterna. Distriktsveterinären Carl Trygg (f.1850) köpte 17 maj 1922 tomt nr 208 i hörnet av Skolgatan och Östra Långgatan för 45 000 mark. Han bodde också där med sin Fransiska (f.1860). Handlanden John Spolander köpte 13 maj 1922 tomten nr 209 och en del av tomten nr 208 för 45 000 mark. Bonden Kaarlo Komsi från Bötom blev kvar med den stora gården på Strandgatan 37 på tomt nr 207. Sparbanken hade sitt kontor på Skolgatan 3 till år 1929, då  det 10-åriga hyreskontraktet med Komsi löpte ut. Sparbanken flyttade då sitt kontor till gårdsbyggnaden på Strandgatan 45.

År 1935, den 16 december köpte Kristinestads Sparbank på exekutiv auktion tillbaka tomten och gården i hörnet av Skolgatan och Strandgatan tillsammans med byggnaden längs med Skolgatan av bonden Kaarlo Komsi från Bötom för 50 000 mark. Banken hade ju gården intecknad som säkerhet för de lån som hade tagits för köpen.

År 1938, den 14 maj sålde Kristinestads Sparbank hörngården åt vicehäradshövding Erik Dahlström för 180 000 mark. Erik var född år 1885 i Solv och i sitt första gifte med Sulo Susanna Huhtamäki från Storå hade han barnen Karl Gustav (f.1916) och Brita Maja (f.1918). Sulo Susanna avled år 1919 och år 1923 gifte Erik sig för andra gången med systern Maria Kristina Huhtamäki, som var född år 1887 i Storå. I köpet ingick också gården längs med Skolgatan, även om en del av den låg på grannens tomt. Dörren till bankens kassavalv ingick dock inte i köpet, utan den var bankens egendom.

År 1941, den 13 februari avled häradshövdingen Erik Dahlström och på grund av ett inbördes testamente övertog änkan Maija hela gården.

År 1951, den 15 september sålde änkan Maija Dahlström gården på  Strandgatan 57 åt staden Kristinestad för 2 125 000 mark. I köpet ingick gården vid Strandgatan och den mindre vid Skolgatan och avsikten var att staden skulle flytta sitt huvudbibliotek till Strandgatan. Det gamla biblioteket som dittills varit inrymt i en byggnad på finska folkskolans gårdsplan var inte längre tillräckligt och skolan behövde själv dessa utrymmen som slöjdsal, varför en flytt varit aktuell en tid. Den större gården längs Strandgatan skulle bli bibliotek medan den mindre gården längs Skolgatan kunde användas som möteslokal för stadens nämnder. I början av 1960-talet fanns rådgivningsbyrån i denna byggnad.

I början av år 1984 flyttade staden biblioteket till betydligt större utrymmen i den Wendelinska gården vid torget.

Fram till sommaren 1986 gjorde staden en grundlig renovering av utrymmena. 200 kvm skulle då användas som ungdomsutrymme meden resten ca 100 kvm skulle användas av mindre grupper som scouter.

Ännu idag är gården i stadens ägo och den används som ungdomsutrymme och den är i gott skick.

Foton

Uthuset på innergården byggdes år 1868 av nytt timmer och hade redan då ett tak av kakel. Där fanns i tiderna tre magasin.
Ungdomsgården fotograferad från gårdssidan sommaren 2020.
Ungdomsgården är centralt belägen i korsningen av Skolgatan och Strandgatan. I vänstra kanten skymtar hörnet på Sundmans gård och i högra kanten syns fasaden på Nordlunds gård. Fotot från sommaren 2020.
Genast då Kristinestads Sparbank år 1908 förvärvade tomterna vid Skolgatan, så byggde de till sitt nya bankkontor med ett kassavalv av betong och en ny farstu med ytterdörr mot gatan. Fotot från försommaren 2023.