Rosenlunds gård på Strandgatan 27.

Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2021. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Enligt den nuvarande ägaren skulle den äldsta delen av gården på tomt nr 201 vara byggd i slutet av 1700-talet och den stod då längs med Strandgatan. I något skede byggdes vinkeln till längs med Kolargränden och högst troligt var det guldsmeden Lindroos som behövde mera utrymmen för sin verksamhet i mitten av 1850-talet. Tomten är på ungefär 400 kvm. Gården fotograferad från öster sommaren 2021.
På stadsplanen från år 1751 så ligger gården på tomt nr 17 i det fjärde kvarteret och ägaren skulle då ha varit handelsman Jonas Bergs änka.

Enligt de gamla mantalslängderna så skulle gården ha haft följande ägare och inneboende:

År 1825 ägdes hälften av tomten som då hade nr 33 i det fjärde kvarteret av handlanden Nils Nagel med hustrun Anna och den andra halvan av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Maria Rebecka. Maria Rebecka var född 1780 och hon var dotter till Hans Berg, som kallades ”Rika Bergen”. Hos dem bodde skomakarlärlingarna Carl och Fredrik, och pigan Lovisa.

På stadsplanen från 1825 så har tomten nr 17 delats i två delar och fått numrorna 200 och 201 i det fjärde kvarteret.

År 1830 togs den nya stadsplanen från 1825 i bruk och det var nog säkert då som tomten delades i två lika stora delar och fick olika nummer. Gården på tomt nr 200 av ägdes nu av handlanden Nils Nagel som bodde med hustrun Anna. Hörngården på tomt nr 201 ägdes av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Rebecka (född Berg 1823-1901) och där bodde också någon lärling.

Ännu år 1845 ägdes gården på tomt nr 200 av förre handlanden Nils Nagel, med hustrun Anna. Nils, som på riktigt hette Niclas var född i staden år 1792 och år 1822 gifte han sig med Anna Margareta Sjölin (född 1794 i Lappfjärd). Endast dottern Anna Helena (1824-1901) levde till vuxen ålder.

Hörngården på tomt nr 201 ägdes av skomakareänkan Rebecka Westerlund (född 1780), med en dotter Maria Rebecka (f.1823).

Åren 1850 till 1863 ägdes gården på tomt nr 200 av handlandeänkan Anna Nagel, som bodde där med en piga. Annas man Nils Nagel hade avlidit i staden år 1848. I början av 1860 bodde också dottern Anna Helena i gården med sin man Johan Gustaf Lindroth (f.1821 och som år 1847 flyttade från Helsingfors till staden). Mellan åren 1850 till 1861 fick Anna Helena och Johan Gustaf 6 barn. Johan Gustav Lindroth var förresten handlande i Kaskö tills han dog år 1865.

I hörngården på nummer 201 bodde nu guldsmeden och mästaren Johan Lindroos, som hade gift sig med skomakarens dotter Maria Rebecka Westerlund.  Johan Lindroos var född i Lempäälä år 1818 och flyttade till Kristinestad via Åbo år 1842. Mellan åren 1845 och 1858 fick de en dotter och tre söner. Johans svärmor skomakareänkan Rebecka Westerlund bodde i gården ända tills hon dog år 1865. Under sin tid som guldsmed i staden hade Johan Lindroos flera gesäller och lärlingar boende hos sig.

Bland annat den här kandelabern i silver tillverkade guldsmed Johan Lindroos år 1852 under sin tid i Kristinestad.

År 1865 ägdes gården på tomt nr 200 av skepparen Johan Palm och där bodde också målaren Anders Lind med hustrun Sanna. Hörngården på tomt 201 ägdes av guldsmeden Johan Lindroos med hustrun Maria Rebecka, dottern Matilda (1845-1913), sonen Vilhelm (f.1848) och sonen Johan Alexander (f.1855). Guldsmeden Johan Lindroos dog år 1872 och änkan Maria sålde då gården åt urmakare Westerholm. Själv flyttade hon till kapten Blombergs gård på Strandgatan 24, där  hon bodde på hyra tills hon dog år 1901.

(om du vill läsa mera om guldsmed Johan Lindroos dotter Mathilda (1845-1913) och hennes donationer till ”De gamlas hem”, så skall du klicka HÄR!)

År 1870 ägdes gården på tomt nr 200 av skräddaren Anders Viitanen och där bodde ”qvinnan Maria Ulfves och dito Maria Berg”. Hörngården på tomt nr 201 ägdes nu av urmakaren Johan Fredrik Westerholm med hustrun Erika. Med dem bodde lärlingen Adolf Pääkkönen. Urmakaren Westerholm var född i Åbo år 1835 och kom till staden via Tammerfors år 1860. Han var gift med Erika Spoof, född 1832.

År 1880 ägdes gården på tomt nr 200 av skräddareänkan Maria Viitanen (f.1830). Den andra gården på nr 201 ägdes av urmakaren Johan Fredrik Westerholm och hustrun Erika.

Åren 1890 till 1900 ägdes gården på tomt nr 200 av skräddareänkan Maria Viitanen (f.1830). På hyra bodde sjömansänkan Maria Hällström (1818) och jungfrun Lisa Lummi (f.1838). År 1895 bodde också muraren Karl Högback på hyra med sin Amalia, före de flyttade till Staketgatan 24. Hörngården på tomt 201 ägdes av urmakareänkan Erika Westerholm (1832) och hos henne bodde urmakaregesällen Johan Alanko (f.1878). I november 1901 övertog Juho Alanko Westerholms urmakaraffär. Han flyttade den sedan i november 1907 till Töttermans gård vid torget. På 1920-talet bodde Alanko med sin familj i gården Västra Långgatan 11 och i slutet av 1920-talet flyttade Alanko till Seinäjoki.

År 1905 ägdes gården på tomt nr 200 av sjökaptensänkan Rosa Elisabeth Rosendahl (f.1841) och hon hade köpt den i april 1901. Där bodde också arbetareänkan Sofia Nyqvist (1841) tillsammans med sonen Frans (1880), som var i aktiv tjänst. Arbetaredottern Bertha Nyqvist (f.1883) var skriven i gården, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Också arbetareänkan Maria Öman (1841) bodde där och hennes son Karl (f.1877) hade också emigrerat till Amerika.

Hörngården på tomt nr 201 ägdes av urmakareänkan Erika Westerholm och med henne bodde också pigan Olga Kallioja (f.1883). Änkehäradshövdinskan Wiveka Wigren (f.1832) bodde på hyr, liksom arbetarem Viktor Viljanen (1871). Före detta tjänarinnan Greta Agnäs (f.1852) bodde här och Isak Kortesmäki (1879) bodde här med hustrun Maria (1879) och 2 mindre barn.

År 1910 och till 1912 ägdes gården på tomt nr 200 av sjökaptensänkan Rosa Elisabeth Rosendahl (f.1841) tillsammans med dotterson Karl Söderholm (f.1891). Hos dem bodde också skomakareänkan Ida Ahlroos (f.1850) med dottern Hilja (1880). Arbetaren Toivo Lahti (1887) bodde där, liksom tjänarinnan Amanda Hermansdotter (1864). Hörngården på tomt nr 201 ägdes av urmakareänkan Erika Westerholm (f.1832) och med henne bodde pigan Sandra Luoma. På hyra bodde änkehäradshövdinskan Wiveka Wigren (f.1832), liksom arbetaren Maria Plumppu (1872) med sonen Hugo (1892). Änkan Hilma Kivistö (f.1879) bodde också där med 2 mindre barn.

År 1914 ägdes gården på tomt nr 200 av sjökaptensänkan Rosa Elisabeth Rosendahl (f.1841) tillsammans med dotterson Karl Söderholm (f.1891). Hörngården på tomten 201 ägdes nu av nya ägaren, poliskonstapel Arthur Utter som hade köpt den i juni 1913. Arthur Utter vad född i Sideby år 1884 och han flyttade till staden år 1909 och han arbetade som polis och bodde de första åren ensam på hyra på Kvarnbacken hos hotellägarinnan Amanda Stenberg. År 1911 gifte han sig med Josefina, född Österberg i Lovisa år 1878 och hon hade en dotter Eine (1908-1992) från tidigare. Tillsammans bodde de på  hyra på  tomt nr 188 i den mindre gården på Strandgatan 1, där sedan sonen Alvar föddes år 1911. Någon gång efter juni 1913 flyttade familjen Utter till gården på Strandgatan 27, där dottern Inga föddes år 1914. På hyra i deras gård bodde också tidigare ägaren urmakareänkan Erika Westerholm (1832) med sin piga Sandra Luoma (f.1885). Också änkehäradshövdinskan Wiveka Wigren (f.1832) bodde där på hyra.

År 1920 ägdes båda gårdarna på tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878) och de bodde där med de tre barnen.  I gården på tomt nr 200 bodde en hyresgäst medan Arthur och Josefina själva bodde på nr 201, alltså Strandgatan 27. På hyra i den gården bodde sömmerskan Fanny Remahl (f.1875) och smeden August Lehtonen (f.1884) med hustrun Maria (f.1887)  och en yngre dotter.

År 1924 ägdes båda gårdarna på tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878).  Med sina 2 minderåriga barn Alvar och Inga bodde de själva på nr 201, Strandgatan 27. I den gården bodde också sömmerskan Fanny Remahl (1875), barberaren Albert Rosenkvist (1869) med hustrun Rosa (1874) och dottern Sylvia (1902). I den andra gården på Strandgatan 25 bodde flera hyresgäster.

Ända till år 1944 ägde Arthur och Josefina Utter båda gårdarna 200 och 201. I juni 1944 bytte Arthur Utter bort gården på Strandgatan 27 mot gården på tomterna 171 och 172, nuvarande Strandgatan 28.  Den gården ägdes då av formannen Uno Hed, som hade köpt den år 1940 av Matilda Lillteir. Uno Hed var född år 1897 i Sideby. Arthur Utter blev dock kvar med den mindre gården på Strandgatan 25.

Efter kriget fick Gretel Rosenlund överta den del av hörngården som vette mot Kolargränden. Gretel var född Hannus i Närpes år 1909 och hon hade varit gift med chauffören och affärsmannen Bertel Rosenlund och de bodde då på Strandgatan 29, alltså tvärs över Kolargränden. Bertel Rosenlund var född i Närpes år 1910 och flyttade till Kristinestad år 1928, då föräldrarna August och Lydia köpte gården på Strandgatan 29. Under kriget hamnade de på obestånd, det blev skilsmässa och Bertel flyttade då till Sverige för gott. Gretel stannade kvar en tid med sonen Johan, tills också de flyttade till Sverige runt 1960. De behöll dock bostaden längs med Kolargränden hela tiden.

År 1950 ägdes gården nummer 200 av poliskonstapel Arthur Utter. Själv bodde han sedan år 1945 i den nedlagda restaurangen Fredriksberg på Kvarnbacken, som han redan år 1932 hade tillhandlat sig av Amanda Stenberg. De kunde då hyra ut gården år 1950 åt kontoristen Anna-Liisa Viita från Bötom, och handelsbiträdet Maria Helena Ketola från Storå. Den större gården i hörnet på nummer 201 ägdes av formannen Uno Hed, som inte heller bodde där. Det gjorde däremot chauffören Johan Holger Svens, som var född i Närpes 1918. Hans hustru Else Linnea var född Söderlund 1923 i Närpes och de hade också sonen Johan Håkan. Gretel Rosenlund som arbetade i Pihlajas butik i samma kvarter, innehade hela tiden lägenheten längs Kolargränden. En tid bodde också ”hevosmies” Väinö Westerlund i gården. Han var född 1889 i Ahlainen och var gift med Jenny Maria Nummelin (f.1894) och också sonen Heikki (f.1923) bodde med dem.

År 1953 sålde Arthur Utter gården på Strandgatan 25 åt möbelpoleraren Matti Suominen, som tidigare hade bott på hyra. Just efter kriget hade familjen Suominen bott på järnvägsområdet i Nystaden, som Östra sidan kallades förr. Matti var född i Vasa 1911 och han var gift med Rauha (född Ojala i Kauhajoki år 1914). Med dem bodde också barnen Simo (f.1937) och Seija (f. 1941). Den gården är fortfarande i släkten Suominens ägo.

Den del av den hörngården på nr 27 längs Strandgatan övertogs efter Uno Hed av Torsten Hed, som i något skede sålde den åt Fanny Viklund, som både bodde där och innehade en butik, där hon sålde livsmedel. Fanny sålde den sedan vidare åt en syster till granngårdsägaren Matti Suominen, som hade släktnamnet Kari. Denne i sin tur sålde den vidare åt Alli Alén, som år 1982 sålde den vidare åt den nuvarande ägaren. Den nuvarande ägaren kunde i samma veva lösa in modern Gretel Rosenlunds del av hörngården som gick längs med Kolargränden. Efter det har det gjorts en omfattande renovering av gården och den är i dag i gott skick.

Foton.

Den här gården på tomt nr 200 på Strandgatan 25 är byggd runt 1820 och har i perioder haft samma ägare som gården på nummer 27.  Fotot taget från nordost sommaren 2020.
Gården på tomt nr 201 fotograferad sommaren 2020. Adressen i dag är Strandgatan 27 med infart från Kolargränden. Ytterdörren mot Kolargränden gick i tiderna in till Johan Lindroos´ guldsmedsverkstad och affär. Verkstaden fanns i hörnrummet till höger om dörren med själva affären fanns till vänster om ytterdörren.
Gården fotograferad från söder sommaren 2020.
På gatusidan mot Kolargränden så finns en ytterdörr som gick till guldsmed Lindroos verkstad och affär. På gårdssidan fanns det i tiderna tre ingångar till de olika bostäderna. Vid renoveringen 1988 revs farstukvisten och en ny byggdes med endast en ingång.
På fotografiet från år 1988 så ser gården ut att vara i gott skick men enligt nuvarande ägaren, som påbörjade en renovering samma år, så var den i dåligt skick. Renoveringen blev omfattande och pågick i tre års tid.
Gretel och Bertel Rosenlund på besök i staden år 1988.
Renoveringen av gården pågick åren 1988 till 1991 och sedan blev det uthusets tur. Uthuset var i dåligt skick men det gick ändå att lyfta det för att sätta kilade stenar under det. I tiderna fanns där både magasin, stall och fähus. ”Tuppen” fanns i övre våningen mellan höskullarna.
Gårdsägaren och uppfinnaren Johan Rosenlund, som sedan unga år är bosatt i Sverige har gjort flera viktiga uppfinningar. På bordet finns några av de bästa, bland annat den löstagbara bilratten. Med ett enkelt handgrepp kan bilägaren ta bort ratten och med det förhindra att någon stjäl bilen, medan den är parkerad. Den här patenterade ratten har fått mycket publicitet och vunnit fina priser runt om i världen. En av de mest sålda uppfinningarna är trailerlåset, som kan användas som stöldskydd på bil- och båtkärror. Dragkroksskyddet är annan fin uppfinning, som gör att bilisten inte tappar skyddet och inte blir det stulet heller på grund av hållaren. Fotot från sommaren 2021 är taget i hans lilla verkstad i staden.