Rosenlunds gård på Strandgatan 27.

Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2021. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Enligt den nuvarande ägaren skulle den äldsta delen av gården på tomt nr 201 vara byggd i slutet av 1700-talet och den stod då längs med Strandgatan. I något skede byggdes vinkeln till längs med Kolargränden och högst troligt var det guldsmeden Lindroos, som behövde mera utrymmen för sin verksamhet i mitten av 1850-talet. Tomten är på ungefär 400 kvm. Gården fotograferad från öster sommaren 2021.
På stadsplanen från år 1751 så ligger gården på tomt nr 17 i det fjärde kvarteret och ägaren skulle då ha varit handelsman Jonas Bergs änka.

Enligt de gamla mantalslängderna så skulle gården ha haft följande ägare och inneboende:

År 1825 ägdes hälften av tomten som då hade nr 33 i det fjärde kvarteret av handlanden Nils Nagel med hustrun Anna och den andra halvan av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Maria Rebecka. Maria Rebecka var född 1780 och hon var dotter till Hans Berg, som kallades ”Rika Bergen”. Hos dem bodde skomakarlärlingarna Carl och Fredrik, och pigan Lovisa.

På stadsplanen från 1825 så har tomten nr 17 delats i två delar och fått numrorna 200 och 201 i det fjärde kvarteret.

År 1830 ägdes den bebyggda tomten nr 201 av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Rebecka (född Berg 1823-1901) och där bodde också någon lärling.

År 1845 hade skomakaren Erik Westerlund avlidit och den bebyggda tomten nr 201 övertogs av skomakareänkan Rebecka Westerlund (född 1780), med en dotter Maria Rebecka (f.1823). Maria Rebecka hade år 1844 gift sig med guldsmedslärlingen Johan Lindroos (1818-1872), som var född i Lembois, alltså Lempäälä. Johan hade år 1842 flyttat till Kristinestad via Åbo.

På 1850-talet ägdes den bebyggda tomten på nummer 201 av guldsmedsmästaren Johan Lindroos, som hade gift sig med skomakarens dotter Maria Rebecka Westerlund. Mellan åren 1845 och 1858 fick de en dotter och tre söner. Johans svärmor skomakareänkan Rebecka Westerlund bodde i gården ända tills hon dog år 1865. Under sin tid som guldsmed i staden hade Johan Lindroos flera gesäller och lärlingar boende hos sig.

Bland annat den här kandelabern i silver tillverkade guldsmed Johan Lindroos år 1852 under sin tid i Kristinestad.

År 1865 ägdes den bebyggda tomten 201 av guldsmeden Johan Lindroos med hustrun Maria Rebecka, dottern Matilda (1845-1913), sonen Vilhelm (f.1848) och sonen Johan Alexander (f.1855). Guldsmeden Johan Lindroos dog år 1872 men före det hade de sålt gården åt urmakare Westerholm. Själv flyttade hon via Strandgatan 29 till kapten Blombergs gård på Strandgatan 24, där  hon bodde på hyra tills hon dog år 1901.

(Om du vill läsa mera om guldsmed Johan Lindroos dotter Mathilda (1845-1913) och hennes donationer till ”De gamlas hem”, så skall du klicka HÄR!)

År 1870 ägdes gården i hörnet av Strandgatan och Kolargränden av urmakaren Johan Fredrik Westerholm med hustrun Erika. Med dem bodde lärlingen Adolf Pääkkönen. Urmakaren Westerholm var född i Åbo år 1835 och kom till staden via Tammerfors år 1860. Han var gift med Erika Spoof, född 1832. Den tidigare ägaren Johan Lindroos hade nu flyttat över gatan och bodde på hyra hos målarmästare Nisén på Strandgatan 29, så länge Johan levde.

År 1880 ägdes gården på nr 201 av urmakaren Johan Fredrik Westerholm och hustrun Erika.

Skissen visar hur tomten 201 är placerad och vilka byggnader som fanns omkring 1890.

Åren 1890 till 1900 ägdes den bebyggda tomten nr 201 ägdes av urmakareänkan Erika Westerholm (1832) och hos henne bodde urmakaregesällen Johan Alanko (f.1878). I november 1901 övertog Juho Alanko Westerholms urmakaraffär. Han flyttade den sedan i november 1907 till Töttermans gård vid torget. På 1920-talet bodde Alanko med sin familj i gården Västra Långgatan 11 och i slutet av 1920-talet flyttade Alanko till Seinäjoki.

År 1905 ägdes tomt nr 201 av urmakareänkan Erika Westerholm och med henne bodde också pigan Olga Kallioja (f.1883). Änkehäradshövdinskan Wiveka Wigren (f.1832) bodde på hyr, liksom arbetarem Viktor Viljanen (1871). Före detta tjänarinnan Greta Agnäs (f.1852) bodde här och Isak Kortesmäki (1879) bodde här med hustrun Maria (1879) och 2 mindre barn.

År 1910 ägdes hörngården på tomt nr 201 av urmakareänkan Erika Westerholm (f.1832) och med henne bodde pigan Sandra Luoma. På hyra bodde änkehäradshövdinskan Wiveka Wigren (f.1832), liksom arbetaren Maria Plumppu (1872) med sonen Hugo (1892). Änkan Hilma Kivistö (f.1879) bodde också där med 2 mindre barn.

År 1913, i juni sålde urmakareänkan Erika Westerholm gården på tomt 201 åt poliskonstapel Arthur Utter. Han vad född i Sideby år 1884 och han flyttade till staden år 1909 och han arbetade som polis och bodde de första åren ensam på hyra på Kvarnbacken hos hotellägarinnan Amanda Stenberg. År 1911 gifte han sig med Josefina, född Österberg i Lovisa år 1878 och hon hade en dotter Eine (1908-1992) från tidigare. Tillsammans bodde de på  hyra på  tomt nr 188 i den mindre gården på Strandgatan 1, där sedan sonen Alvar föddes år 1911. Någon gång efter juni 1913 flyttade familjen Utter till gården på Strandgatan 27, där dottern Inga föddes år 1914. På hyra i deras gård bodde också tidigare ägaren urmakareänkan Erika Westerholm (1832) med sin piga Sandra Luoma (f.1885). Också änkehäradshövdinskan Wiveka Wigren (f.1832) bodde där på hyra.

År 1920 ägdes alltså båda gårdarna på tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878) och de bodde där med de tre barnen.  I gården på tomt nr 200 bodde en hyresgäst medan Arthur och Josefina själva bodde på nr 201, alltså Strandgatan 27. På hyra i den gården bodde sömmerskan Fanny Remahl (f.1875) och smeden August Lehtonen (f.1884) med hustrun Maria (f.1887)  och en yngre dotter.

År 1924 ägdes båda gårdarna på tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878).  Med sina 2 minderåriga barn Alvar och Inga bodde de själva på nr 201, Strandgatan 27. I den gården bodde också sömmerskan Fanny Remahl (1875), barberaren Albert Rosenkvist (1869) med hustrun Rosa (1874) och dottern Sylvia (1902). I den andra gården på Strandgatan 25 bodde flera hyresgäster.

År 1944, den 7 mars bytte Arthur Utter bort tomten 201 och hela gården på Strandgatan 27 mot gården på tomterna 171 och 172, nuvarande Strandgatan 28.  Den gården ägdes då av formannen Uno Hed, som hade köpt den år 1940 av Matilda Lillteir. Uno Hed var född år 1897 i Sideby och i maj 1939 hade han gift sig med änkan Selina Söderlund (1897-1946) från Närpes. Selina hade tidigare varit gift med Viktor Söderlund (1894-1935) från Övermark och med honom fick hon 3 barn. Arthur Utter blev dock kvar med den mindre gården på Strandgatan 25. År 1948, den 28 december sålde Arthur och Josefina Utter gården på tomt nr 200 åt målaren och möbelpoleraren Matti Suominen. Arthur och Josefina Utter själva bodde sedan år 1945 i den nedlagda restaurangen Fredriksberg på Kvarnbacken, som han redan år 1932 hade tillhandlat sig av Amanda Stenberg.

År 1946, den 20 maj avled Uno Heds hustru Selina och änklingen Uno övertog då halva gården längs Strandgatan och Selinas barn från det första giftet övertog den andra delen längs Kolargränden. På hyra i gården bodde chauffören Johan Holger Svens, som var född i Närpes 1918. Hans hustru Else Linnea var född Söderlund 1923 i Närpes och de hade också sonen Johan Håkan.

År 1953, den 28 mars sålde bonden Uno Hed sin halva av gården åt sin son Torsten Hed, som var född 1924 i Lappfjärd och han var ogift. Köpeskillingen var 50 000 mark och den betalades med en skuldsedel.

År 1953, den 15 juni sålde Selina Heds barn från första giftet sin halva av gården längs med Kolargränden åt Gretel Rosenlund för 200 000 mark. Hon hade före köpet bott i granngården på Strandgatan 29. Gretel var född Hannus i Närpes år 1909 och hon hade varit gift med chauffören och affärsmannen Bertel Rosenlund och de bodde då på Strandgatan 29, alltså tvärs över Kolargränden. Bertel Rosenlund var född i Närpes år 1910 och flyttade till Kristinestad år 1928, då föräldrarna August och Lydia köpte gården på Strandgatan 29. Under kriget hamnade de på obestånd, det blev skilsmässa och Bertel flyttade då till Sverige för gott. Gretel Rosenlund som arbetade i Pihlajas butik i samma kvarter, innehade hela tiden lägenheten längs Kolargränden. En tid bodde också ”hevosmies” Väinö Westerlund i gården. Han var född 1889 i Ahlainen och var gift med Jenny Maria Nummelin (f.1894) och också sonen Heikki (f.1923) bodde med dem. Gretel stannade kvar en tid i Kristinestad med sonen Johan, tills också de flyttade till Sverige runt 1960. De behöll dock bostaden längs med Kolargränden hela tiden.

År 1961, den 20 januari sålde Torsten Hed sin halva av tomten 201 åt Fanny Viklund. Hon var född år 1921 i St. Petersburg och år 1945 hade hon gift sig med chauffören Taisto Viklund, född i staden 1922. Fanny innehade en butik med ingång från Strandgatan, där hon sålde livsmedel.

Fanny sålde den sedan sin gårdshalva vidare åt en syster till granngårdsägaren Matti Suominen, som hade släktnamnet Kari. Denne i sin tur sålde den vidare åt Alli Alén, som år 1982 sålde den vidare åt den nuvarande ägaren. Den nuvarande ägaren kunde i samma veva lösa in modern Gretel Rosenlunds del av hörngården som gick längs med Kolargränden, så att han nu äger hela gården. Efter det har det gjorts en omfattande renovering av gården och den är i dag i gott skick.

Foton.

Den här gården på tomt nr 200 på Strandgatan 25 är byggd runt 1820 och har i perioder haft samma ägare som gården på nummer 27.  Fotot taget från nordost sommaren 2020.
Gården på tomt nr 201 fotograferad sommaren 2020. Adressen i dag är Strandgatan 27 med infart från Kolargränden. Ytterdörren mot Kolargränden gick i tiderna in till Johan Lindroos´ guldsmedsverkstad och affär. Verkstaden fanns i hörnrummet till höger om dörren med själva affären fanns till vänster om ytterdörren.
Gården fotograferad från söder sommaren 2020.
Uttrycket ”Skenet kan bedra” passar bra på den här porten mot Kolargränden, för den ser onekligen gammal ut. Dessvärre är den av nyare datum och den kan till och med öppnas och stängas med fjärrstyrd dörröppnare. Fotot taget sommaren 2019.
På gatusidan mot Kolargränden så finns en ytterdörr som gick till guldsmed Lindroos verkstad och affär. På gårdssidan fanns det i tiderna tre ingångar till de olika bostäderna. Vid renoveringen 1988 revs farstukvisten och en ny byggdes med endast en ingång.
På fotografiet från år 1988 så ser gården ut att vara i gott skick men enligt nuvarande ägaren, som påbörjade en renovering samma år, så var den i dåligt skick. Renoveringen blev omfattande och pågick i tre års tid.
Gretel och Bertel Rosenlund på besök i staden år 1988.
Det här uthuset skall vara byggt i november 1823, åtminstone finns det en sådan anteckning på väggen i utedasset. Renoveringen av gården pågick åren 1988 till 1991 och sedan blev det uthusets tur. Uthuset var i dåligt skick men det gick ändå att lyfta det för att sätta kilade stenar under det. I tiderna fanns där både magasin, stall och fähus. ”Tuppen” fanns i övre våningen mellan höskullarna.
Gårdsägaren och uppfinnaren Johan Rosenlund, som sedan unga år är bosatt i Sverige har gjort flera viktiga uppfinningar. På bordet finns några av de bästa, bland annat den löstagbara bilratten. Med ett enkelt handgrepp kan bilägaren ta bort ratten och med det förhindra att någon stjäl bilen, medan den är parkerad. Den här patenterade ratten har fått mycket publicitet och vunnit fina priser runt om i världen. En av de mest sålda uppfinningarna är trailerlåset, som kan användas som stöldskydd på bil- och båtkärror. Dragkroksskyddet är annan fin uppfinning, som gör att bilisten inte tappar skyddet och inte blir det stulet heller på grund av hållaren. Fotot från sommaren 2021 är taget i hans lilla verkstad i staden.