Sammanställt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, tidningar och Rafael Olins släktutredningar.
Mathias Alexander, som använde namnet Alex. föddes i Nedervetil på Slotte hemman som son till Erik Leander och Greta Sofia Slotte. Direkt efter avslutad skolgång, som 16-åring kom han in i trävarubranschen. Under åren 1896-1911 arbetade han först som flottningschef och sedan som skogsavverknings- och utskeppningschef hos Schauman i Jakobstad.
År 1898 gifte sig Alex. med Maria Wiik (1876-1949) från Nedervetil och mellan åren 1899 och 1915 fick de 9 barn, varav de 2 yngsta var födda i Kristinestad.
År 1911 flyttade han med sin familj till Kristinestad, där han slog sig på affärer inom trävarubranschen, då han etablerade sig som trävaruexportör. I bolag med Anders Lerbacka från Nedervetil bildade han hösten 1911 ett bolag, som skulle syssla med export av bitprops och pappersved. Slotte bodde den tiden på Östra Långgatan 45, nuvarande Brahegården.
År 1916 bildades Motorfartygs Ab Neptun i Kristinestad och Alex. Slotte var delägare i bolaget, som hade för avsikt att bygga flera fartyg av trä. Meningen var att fartygen skulle köras en säsong och sedan säljas med god förtjänst. Bolaget lät bygga två motorseglare på Varvsbacken. I juli 1918 kunde det första fartyget sjösättas och det fick namnet Neptun I. Sjösättningen lockade en stor publik eftersom det var en speciell händelse. Senast ett större fartyg hade sjösatts på Varvsbacken var 1875, då Carl Gustaf, Alma och Sjöfröken gled ut i fjärden. Efter en tid var Neptun II färdig och sjösattes och båda fartygen bogserade till Hudiksvall där starka motorer installerades och efter det kunde de sättas i trafik. Dessvärre havererade båda fartygen redan under den första säsongen. Neptun III som byggdes i Skaftung och Neptun IV som byggdes i Sideby gick samma öde till mötes. Det försämrade penningvärdet och de dåliga konjunkturerna gjorde att bolaget upplöstes år 1921 i december.
År 1916 i september köpte Alex. Slotte via sitt nybildade aktiebolag Commerce den Holmströmska gården på Hållfastskagatan 14 för 9 700 mark. Han bodde inte där men en del av den hyrdes ut som slöjdsal och bibliotek för folkskolan. I augusti 1918 sålde Slotte gården vidare år affärsmannen Nurmela för 20 000 mark. Ett par dagar senare sålde Nurmela gården vidare åt affärsmännen Orrela och Fallenius för 22 000 mark. I slutet av året sålde dessa herrar gården åt vattenfabrikanten Härkönen för 25 000 mark och efter det har gården haft ett flera ägare.
År 1916 i oktober köpte Alex. Slotte vattenfabrikant Remahls gård på Kyrkogatan 4 eller Rådhusgatan 7. Säljare var försäkringsinspektör Johannes Rosenback, som hade köpt den nya gården av Remahl år 1910. Slotte bodde inte själv i gården, utan han bodde nu på hyra i Mathilda Bergs hotellgård. Kyrkogatan 4 övertogs sedan i slutet av år 1918 för 70 000 mark av kompanjonen Anders Lerbacka, som hyrde ut lägenheterna. Anders Lerbacka avled i Kristinestad i mars 1936. Lerbackas dödsbo sålde gården åt affärsmannen Erland Grankull från Skaftung år 1936 och denne sålde den vidare åt kontoristen Gustaf Appel i mars 1939.
Under sin tid i Kristinestad deltog Alex. Slotte aktivt i kommunalpolitiken och han satt också med i stadens fullmäktige. År 1917 var han med och bildade Kristinestads skyddskår. Han var distriktchef i Sydösterbotten under inbördeskriget och för sina förtjänster befordrades han till löjtnant i reserven. Han avgick ur skyddskårens styrelse i januari 1924.
År 1919 köpte Alexander Slotte i bolag med sjökaptenen och droghandlaren Mauritz Skogström ”Trappus gård” på Strandgatan 24, i den norra ändan av tomten. I juli 1916 hade änkan Maria Trappu sålt gården åt poliskonstapel Georg Engman för 5 000 mark. I augusti 1918 sålde polis Engman gården åt gårdshandlaren Frans Orrela från Teuva för 26 000 mark. Denne hade problem med att få lagfart, så han sålde den vidare åt affärsmännen Skogström & Slotte med god förtjänst. Då Alexander Slotte gjorde konkurs år 1924, så övertogs gården av kompanjonen Mauritz Skogström men då denne år 1929 flyttade till Helsingfors, så övertogs den av hustrun Ella Skogström. Ella bodde själv på Kyrkogatan 1.
År 1919 bildade herrarna Slotte och Lerbacka tillsammans med Hugo Snickars ett såg- och exportbolag i Kemi, som fick namnet Kemi Träindustri Ab. Av Raahe Oy köpte de en liten såg på Mansikkaniemi udde i centrala Kemi. Under åren 1921 -1925 förstorade de sågen och byggde ut den till en av de största på orten. Det ursprungliga aktiekapitalet var 1,5 miljoner men det höjdes med tiden till 8 miljoner. År 1924 hamnade Alex. Slotte på obestånd men bolaget i Kemi fortsatte verksamheten ända till 1936 då det gjorde konkurs. På konkursauktionen gjordes det högsta budet på 18 miljoner mark av Ab Kemi Oy.
År 1919 i augusti bildade Alex. Slotte, Anders Lerbacka, Michael Mangs, Hugo Snickars och K. L. Saari ett bolag med namnet Järnhandels Aktiebolaget. Saari valdes till verkställande direktör och i oktober samma år öppnade de en stor järnhandel i Föreningsbankens gård längs med Strandgatan. Samma år i september bildade Alex. Slotte tillsammans med E. Tötterman och Wilhelm Starck aktiebolaget Kristinestads Båtvarv.
År 1920 var Alex. Slotte och de bolag som han var delägare i den överlägset högst taxerade i staden. Motorfartygs Ab Neptun skattade för 433 000 mark, Kemi Träindustri Ab för 244 000 och först på tredje plats kom Kansallis Sampo. Bolaget Slotte & Lerbacka taxerade för 50 000 mark.
I början av 1920-talet byggde Alex. Slotte ett ståtligt hus på Tjärhovsvägen 10 på Östra sidan i Kristinestad. Före det bodde han på Östra Långgatan 46 vid torget.
År 1924 gjorde Alex. Slotte konkurs efter att ha varit inblandad i flera bättre och sämre företag.
År 1925 flyttade Alex. Slotte till Vasa, där han slog sig på agentur-, rederi- och spedition. Han var med och bildade flera bolag, bland annat Vaasan Laiva Oy år 1931 och Vasa Steamship.
Då han avled i Vasa år 1942, var han verkställande direktör i Vasa Steamship.
Annonser.
År 1920 anmälde Kemi Träindustri Ab att de hade gjort en vinst på 706 284 mark. Bolaget som hade verksamhet på två orter meddelade att av den vinsten skall ungefär 505 000 beskattas i Kristinestad och 201 000 i Kemi. Staden Kemi kunde inte godkänna denna fördelning av vinsten utan de krävde att Kemi skulle få en andel på 706 190 mark och Kristinestad skulle få nöja sig med några hundralappar. Kemi besvärade sig till landshövdingen, som dock godkände bolagets uträknade fördelning. Staden Kemi besvärade sig ännu en gång till en högre instans och de förlorade också det besväret. Bolaget gick sedan i konkurs år 1936 men det hade då nya ägare.
