Printzonas på Strandgatan 20

Gården som ligger invid Brunströmsgatan, mellan Hemslöjdsgården och Kulturhuset Dux är byggd år 1810 av borgaren Johan Hällström. Fotot från sommaren 2020.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Länkar:

Om du vill läsa mera om släkten Printz, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa om de försäkringar som har tagits för byggnaderna på denna tomt, så skall du klicka HÄR!

Gårdens historia

Under den svenska tiden omgärdades hela staden av ett tullstaket (bokstaven K) som skulle hindra olaglig införsel av varor till staden. Landstaketet gick i norr längs nuvarande Brunströmgatan och vintertid fortsatte det i Stadsfjärden som ett sjöstaket (bokstaven L) på isen. I norra ändan fanns det inga gårdar på Strandgatans östra sida. Vid den blåa pilen finns dagens Strandgatan 20.
På stadsplanen från 1825 så finns tomten nr 177 i det fjärde kvarteret vid den blåa pilen. Både Strandgatan och Östra Långgatan har nu förlängts ända till Skutskataviken, det som vi i dag kallar Norrtullen.

I början av 1800-talet ägdes den här tomten och den gård som då stod där av Hedelins änka.

Åren 1810 – 1815 ägdes gården av borgaren Johan Hällström och det var han som år 1810 uppförde den nuvarande byggnaden.

År 1820 hade gården som då stod på tomt nr 28 i det fjärde kvarteret övertagits av handelsmannen Anders Hallman. Han var son till Jonas Hallman, som i slutet av 1700-talet byggde gården på Strandgatan 27, 100 meter söderut. Anders var född 1769 i staden och han dog ca 1823-1825. Han var gift med Anna Maria Djupström (f. 1781 i staden) och de ser ut att ha varit barnlösa. Efter Anders´ död övertogs gården av änkan Anna. År 1823 hade Anders och Anna också en fosterson Zachris.

År 1830 togs den nya stadsplanen från 1825 i bruk och den här tomten fick då numret 177 och den ägdes då av handelsmansänkan Anna Hallman och hos henne bodde också pigan Clara.

Ännu år 1848 ägdes gården av handelsmansänkan Anna Hallman. Hos henne bodde alltid en piga och det ser ut som att denna byttes varje år.

År 1850 ägdes gården av färgaren Carl Erik Kullberg. Han var född i Stockholm år 1818 och han var gift med Vilhelmina Hertzman ( 1819-1862), som var född i Kaskö. Det är oklart om de själva bodde där.

År 1855 ägdes gården av färgaren Kullberg. I gården bodde då skomakaren Johan Forsberg och hans lärling Jakob Finne.

År 1860 ägdes gården ännu av av färgaren C. E. Kullberg. där bodde också en handelsbokhållare Johan med hustrun Maria och en piga.

År 1865 ägdes gården av formannen Josef Johansson Enholm. Han var född i Tjöck 1828 och han var gift med Maria Katarina (f. Fant i Maxmo år 1826). Där bodde också arbetskarlen Rosenlund med hustrun Fredrika. Också sjömannen Daniel Westerholm och hustrun Maria bodde här.

År 1870 var telegrafisten Fredrik Rudolf Wilhelm Ekman ägare, men han bodde inte i gården. Wilhelm Ekman var född 1826 i Hamburg och var ogift och barnlös. I hans hus bodde snickaren Anders Wörsten med hustrun Maria. Där bodde också sjömansänkan Klara Ekblom

År 1875 var telegrafisten Wilhelm Ekman ägare, men bodde inte i den för han flyttade till Jakobstad 1872. Där bodde styrmannen Karl Johan Friske och hustrun Gustafva. Där bodde också sjömannen Karl Oskar Friske.

År 1876, den 29 april avled gårdsägare Wilhelm Ekman i Helsingfors och han titulerades guvernementsekreterare. Vid bouppteckningen den 20 juni övertogs gården av Wilhelms syskon: systern Eufrosyne Ekman, kassören Robert Georg Ekman, som bodde i Malmö, handlandeänkan Wilhelmina Alftan i Åbo och ogifta systern Klementina Ekman. Strax efteråt avsade sig Robert Georg Ekman och Wilhelmina Alftan sin arvedel , till förmån för sina systrar.

År 1877, den 25 maj sålde systrarna, konditordöttrarna  Eufrosyne och Klementina Ekman, båda bosatta i Helsingfors gården och tomten 177 åt kofferdieskepparen Karl Johan Friske (f.1813) för 1 400 mark. Denne finansierade köpet med att låna hela summan av ”Handelssocietetens pensionskassa i Kristinestad”. Systrarna Ekman ägde också den obebyggda tomten 195 och denna sålde de den 30 maj åt Frans Fredrik Grönroos för 600 finska mark.

År 1880 ägdes gården av styrman Karl Johan Friske, med barnen Johan (f.1856) och Emilia (f.1840). I gården bodde också styrmannen Karl Oskar Friske 1852. Styrmannen och fiskaren Hans Henrik Skans (f. i Övermark 1844, flyttade till staden år 1873) bodde också i gården. Han var gift med Maria Rönnholm (f.1845 i staden) och de hade 5 barn.

År 1885 ägdes gården av styrmannen Karl Johan Friske och hans son Johan. I gården bodde också förre vaktmästaren Gustaf Stenberg 1826 och hustrun Amalia 1838. Där bodde också arbetskarlen Anders Henrik Rosenlund 1821 med hustrun Fredrika 1821.

År 1889, den 25 november såldes Friskes gård på exekutiv auktion. Högsta godkända budet gavs av ogifta länsmansdottern Augusta Printz (1850-1905), som var född i Ylihärmä.. Hon var dotter till länsmannen August Edvard Printz (f.1823 i Kristinestad-1863) och Amanda (född Ahlbäck 1826, död i Vasa 1913). Augusta flyttade från Vasa med sin oäkta dotter Anna (f.1880) till Kristinestad år 1888. Hon hade nog rötterna i Kristinestad, då både fadern och farfadern hade bott där.

År 1895 ägdes den av Augusta Printz, som bodde med dottern Anna. (Läs mera om släkten Printz i slutet på denna historik).

År 1905, den 15 november avled förre handlanden Augusta Printz och gården övertogs då av enda barnet, dottern Anna (1880-1957). Gården värderades då till 1 200 mark. Följande år tecknade Anna en brandförsäkring på byggnaderna på sin tomt, och om du vill läsa mera om detta, så skall du klicka HÄR!

År 1907 ägdes gården av dottern, handelsbiträdet Anna Printz, som hade fått lagfart på gården 3.9.1906.

År 1924 ägdes gården av handelsbiträdet Anna Printz och där bodde också skräddareänkan Serafia Skarp (f.1847) och två damer till.

År 1930 ägdes gården av handelsbiträdet Anna Printz, som året innan hade öppnat affär i Anna Wiiks gamla utrymmen i Kansallis-Kauppa Sampos affärshus vid Salutorget. I hennes gård bodde bland annat en telefonist Englund (f. 1906), arbetaren Anna Aittamäki (f.1850), sömmerskan Olga Wahlberg (f.1874), tvätterskan Vendla Sofia Ojala (f.1858 i Lappfjärd) och arbetaren Anders Mattila (f.1877 i staden) med hustrun Maria (f.Palomäki år 1874 i Bötom).

Under hela 1940-talet ägdes gården av Anna Printz och hon bodde också där i ett litet utrymme. Hon hade nu flyttat sin affär österut till nedre ändan i AB Svenska gårdens affärshus. Affären var inte stor men ändå så fullproppad med varor, så att det fortfarande finns ett uttryck i staden som säger ”att det är lika trångt som i Printzons affär”.  I hennes gård bodde bland annat arbetaren Ida Adolfina Ojala (f.1874 i Storå) och arbetaren Anders Vilhelm Mattila (f.1877 i staden).

År 1955 flyttade Anna Printz från gården och hon slutade sina dagar på stadens kommunalhem 1.11.1957, ogift och barnlös. Affären vid torget hade övertagits av Runar Lindedahl och hennes gård såldes på auktion i september 1957. Auktionen ordnades av stadens socialnämnd för att täcka hennes vårdkostnader på  det kommunala vårdhemmet. Högsta och godkända budet gavs av  Pentti Perälä, som bjöd 760 000 mark. Samma dag såldes Annas lösegendom på auktion. Pentti Perälä var född år 1921 i Teuva och år 1955 gifte han sig med Elvi Kankaanpää (f.1930 i Korsbäck i Dagsmark, dotter till ”Timo Arthur” Kankaanpää). Sedan år 1946 hade Elvi bott med sina föräldrar och många syskon på Strandgatan 10.

Gården har på senare tid renoverats och byggts till och den används av den nuvarande ägaren som stadigvarande bostad.

Borgaren Johan Hällström kan glädjas åt att den gård som han byggde år 1810 ännu i dag är i gott skick. Fotot från väster är taget sommaren 2020.
Till höger syns en del av Printzons gård i hörnet av Strandgatan och Brunströmsgatan. Uthuset mitt i bild tillhör Hemslöjdsgården. Den gröna ängen som syns mellan husen är Norrfjärden, som håller på att växa igen. Fotot från sommaren 2019.
Ännu i början av 1800-talet gick stadens tullstaket längs det som i dag heter Brunströmsgatan. Trots att den är endast 150 meter lång, så kan den vara både smal och bred och ställvis så brant att den knappast är farbar med större fordon. Mitt i bild syns Printzons gård nedanför Strandgatan. Fotot från väster är taget sommaren 2019.