51. Till en början verkade den privata finska samskolan i anspråkslösa, hyrda utrymmen i stadens centrum men år 1916 uppfördes denna byggnad, som fortfarande står kvar. Adressen i dag är Stationsgatan 4 – 6 på stadens Östra sida. Senare har gjorts en tillbyggnad där det finska högstadiet är inrymt. Fotot finns i Emil Kråkströms fotosamling.52. Vy från Strandgatans södra ända, riktning norrut. På den högra sidan finns Badhusparken och på den vänstra sidan står handlande Emil Axelins gård från 1899. Axelin själv bodde aldrig i gården, utan den byggdes endast för uthyrning. Fotot finns i Emil Kråkströms fotosamling.53. Vy över Norrstan med Norrfjärden i bakgrunden. Fotot ser ut att vara taget från Rådhusets terrass och den stora, ljusa byggnaden till höger är Västra Långgatan 9, som efter 1927 blev svenska samskolans elevhem. Foto från Emil Kråkströms fotosamling.54. Bakom de rimfrostiga björkarna i Badhusparken syns Snellmans tornförsedda gård på Strandgatan 83 till vänster. Till höger syns Axelins också tornförsedda gård på Strandgatan 81. Snellmans gård revs på 1960-talet medan Axelins fortfarande står kvar. Fotot som är taget av Ina Roos efter år 1900 är lånat från stadens museum Carlsro.55. Det fanns flera badhus och allmänna bastur i staden i början av 1900-talet men detta i Badhusparken var väl nog det förnämsta. Utlänningar som besökte staden och kunde engelska förundrade sig att man måste skylta med ”BAD”, alltså dålig på svenska. I vänstra kanten skymtar Carlströms och Töttermans Ångsåg på Östra sidan. Fotot lånat från stadens museum Carlsro.56. I september 1920 sågs det första flygplanet över Kristinestad och det var en stor händelse den tiden. Jägarkapten Könni, som var med på resan tog ett par foton ”Kristinestad i fågelperspektiv”, som visar hur staden såg ut den tiden. Fotot från Emil Kråkströms bildsamling. Läs mera om flygfärden HÄR!57. I tiderna fanns det ett stort antal väderkvarnar i Kristinestad men de revs alla redan på 1800-talet. Den här kvarnen är en gåva av en närpesbo och den har stått på sin plats sedan 1937. Läs mera om väderkvarnen HÄR!Fotot från Emil Kråkströms bildsamlingar.58. År 1912 kunde det första tåget köra in på järnvägsstationen i Kristinestad och följande år började trafiken på riktigt. Om du vill läsa mera om järnvägen, så skall du klicka HÄR! Bilden är från Emil Kråkströms bildsamling.59. Mellan åren 1908 och 1929 fanns Kristinestads Sparbanks kontor i denna byggnad på Skolgatan. I dag används byggnaden av stadens näringslivsbolag. Vill du läsa mera om denna byggnad och de andra byggnaderna på samma tomt, så skall du klicka HÄR!.Fotot utlånat av Juhani Saari.60. Strandgatan i Norrstan, där den möter Kolargränden. Till höger Suominens gård på nr 25 och följande är Rosenlunds gård på nr 27. I byggnaden till vänster hade garvare Suominen sin läder- och skohandel, följande är Lindedahls gård, sedan följer Uttergården och gamla apoteksgården. Fotot från Emil Kråkströms bildsamlingar.61. Den nya begravningsplatsen vid Alesundsvägen togs i bruk i augusti 1913 och den första som begravdes där var Maria Mathilda Lundberg (1854-1913). Redan 1911 upplät staden detta område åt stadsförsamlingen utan ersättning men med villkoret att församlingen sköter om ersättningarna åt de tidigare arrendetagarna. Kapellet är ritat av arkitekt Matti Olin (1888-1948), som var son till sjökaptenen J. W. Olin. Fotot från Emil Kråkströms bildsamlingar.62. I början av 1900-talet var Norrfjärden stor och nästan fri från vass. Ina Roos torde vara fotograf och fotot finns bland Lars Axéns samlingar på SLS:s arkiv. Till vänster syns Stenbron, mitt i bild Nya kyrkan och längre till höger syns Rådhuset och Ulrika Eleonorakyrkan.63. Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad från söder av Poutvaara på 1940-talet. Fotot publicerat i bildverket Idyllen.64. Till vänster Fremdelings gård på Strandgatan 42, som i början av 1900-talet ägdes av handlande Holm. Följande gård är änkan Sundströms gård i hörnet av Strandgatan och Parmansgatan. Fotot av Ina Roos finns i bildverket ”Idyllen Kristinestad”.65. En stor del av handeln i staden skedde förr på Salutorget, då bönderna från landsbygden kom in till staden för att sälja sina produkter. Deras hästar står snällt och väntar på torgets norra sida. Fotot är taget omkring 1925 och det finns i samlingarna på stadens museum Carlsro.66. År 1915 kunde tullhuset vid den nya hamnkajen tas i bruk. Fotot taget av Heikki Pajunen år 1979 och finns på Rautatiemuseo.67. Det ståtliga tullhuset med magasinbyggnaderna i den södra ändan. De här magasinen revs omkring 1985 som obehövliga och för att få mera lastningsutrymme vid kajen. Fotot taget år 1879 av Heikki Pajunen och finns på Rautatiemuseo.68. Vykort av Lebellska köpmansgården, taget på 1980-talet.69. Carlsro fotograferat år 1967 av Vbl:s pressfotograf Rafael Olin. Fotot finns i SLS:s arkiv.70. Efter krigstiden blev turismen en viktig sak och kommunerna välkomnade de resande med lägerområdet där de kunde spänna upp tältet till natten. På Bockholmens campingplats uppförde Gunnar Åsmus 5 övernattningsstugor i mitten av 60-talet och i dessa fanns det 20 bäddplatser. Vid stranden fanns det en bastu och en roddbåt, som camparna fick låna. På området fanns en vaktmästarbostad och kiosken, som Rafael Olin fotograferade i slutet av 1960-talet. Fotot från SLS:s arkiv.71. Stugorna bakom rådhuset stod i tiderna på ”ofri grund”, alltså på stadens mark men utanför stadslinjen. I bakgrunden syns Ulrika Eleonorakyrkan, som inte var i bruk när fotot togs. Fotot är utlånat av Johanna Andlin, som har låtit Peter From colorera, alltså färglägga det.
Klicka HÄR, för att gå tillbaka till föregående fotoalbum!
