Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2021, med stor hjälp av Håkan Ström. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.
Gårdens historia
År 1825 hade det bildats en tomt, som fick nummer 68 i det första kvarteret och där hade timmermannen Johan Holmberg och hans hustru Lisa byggt sig ett hem.
År 1830 hade den nya stadsplanen tagits i bruk och tomten fick då numret 79 och den ägdes av timmermannen Johan Holmberg, som bodde med hustrun Lisa och sonen Johan. En brandvakt Johan bodde på hyra. Det ser ut som tomten redan då skulle vara delad men den andra halvan B vid Hållfastskagatan är obebodd.
År 1832 hade tydligen timmermannen Johan avlidit eftersom änkan Lisa Holmberg ägde hela tomten nr 79. Hon var född i Närpes år 1781 och med Johan hade hon åtminstone sonen Johan Henrik (1815-1849), Erik Magnus, Carl Gustaf och Josef Anders. Johan Henrik hade ett långt straffregister, då han hade pliktat för nattlopp, för fylleri och för slagsmål.
År 1835 ägdes hela tomten nr 79 av timmermansänkan Lisa Holmberg. På hyra bodde bokbindareänkan Maria Sten.
År 1840 ägdes hela tomten nr 79 av timmermansänkan Lisa Holmberg, som bodde med sönerna Johan, Carl och Josef. På hyra bodde en styrman Anders.
År 1845 så ägdes tomten nr 79 av änkan Lisa Holmberg med sönerna Josef, Carl och Johan, som alla är sjömän. Ingen bor på den östra halvan av tomten.
År 1848 så ägs den västra halvan av tomt nr 79 av timmermansänkan Lisa Holmberg. Där bor också sjömannen Johan Holmberg, som är Lisas son. På den östra tomthalvan bodde nu sjömannen Johan Erik Stam, som var född i Petalax 1803 med hustrun Anna, som var född 1822 i Reval. Sjömannen August Adamsson och arbetskarlen Emanuel Liljeqvist bodde på hyra.
År 1848 lät timmermansänkan Lisa Holmberg bygga den gård som fortfarande står på tomt 79, i hörnet av Hållfastskagatan och Staketgatan.
I början av år 1850 så var det fortfarande timmermansänkan Lisa Holmberg som var ägare till den bebyggda västra tomten 79 i gatuhörnet. Den östra halvan av tomten invid Hållfastskagatan är ju bebyggd och där bodde sjömannen Johan Erik Stam med hustrun Anna Maja. Enligt böckerna hade sjömannen Stam pliktat för ”skuffning och fylleri”. Fiskare Rönnholm bor där på hyra.
År 1850, den 5 februari sålde timmermansänkan Lisa Holmberg den västra halvan av tomt nr 79 och den gamla gården åt timmermannen Herman Grönblad (1813-1862) för 80 rubel. Lisa, som hade varit änka i närmare 20 år hade förlorat alla sina söner. Carl Gustaf hade rymt till Amerika medan de tre andra hade avlidit. Timmerman Grönblad finansierade köpet genom att låna pengarna av garvaremästaren Henrik Wedenius.
År 1851 uppförde timmermannen Herman Gröndblad den första delen av den gård, som fortfarande står kvar. Timret tog han från en annan gård, som hade byggts bara tre år tidigare, så det måste ha varit i gott skick.
År 1855 hade ju den västra tomthalvan vid Staketgatan övertagits av varvstimmermannen Herman Grönblad. Herman var född i Kauhajoki och han var gift med Katharina ”Kajsa” Johansdotter (f.1807 i Kauhajoki). På hyra bodde sjömanshustrun Anna Åman, skepparen Johan Henrik Nordström, med hustrun Johanna och sjömannen Matts Nygren med hustrun Maria.
År 1860 ägdes den västra tomthalvan av timmermannen Herman Grönblad, som bodde med hustrun Kajsa. På hyra bodde sjömansänkan Mina Kall, arbetskarlen Isak Grönlund med hustrun Margareta och fiskaränkan Albertina Österlund med dottern Maria.
År 1862 avled timmermannen Herman Grönblad och gården övertogs då av änkan Katharina.
År 1865 ägdes tomten av timmermansänkan Katharina Grönblad. Hon var född i Kauhajoki år 1807 och flyttade år 1838 till staden via Bötom. På hyra bodde skräddaregesällen Karl Ingström, med hustrun Maria. Också arbetskarlen Henrik Sten bodde på hyra, med hustrun Lisa, liksom sjömanshustrun Fredrika Riik och arbetskarlen Isak Nylund och brandvakten Johan Storås.
Åren 1870 – 1875 ägdes tomten av änkan Grönblad och hon hade nästan samma hyresgäster som tidigare år.
År 1880 ägdes den västra tomthalvan av timmermansänkan Katharina Grönblad. På hyra hos henne bodde arbetskarlsänkan Maria Rosendahl och sjömanshustrun Fredrika Riik (f.1831), med sonen Johan (f.1862). Också arbetskarlen Johan Turva (f.1844) bodde på hyra med hustrun Maria (f.1846) och deras 9 barn. På hyra bodde också förra pigan Emelie Nyman (f.1854) och arbetskarlen Wilhelm Storås (f.1842) med hustrun Kajsa (f.1837) som var fattiga och bodde med 6 barn.
År 1885 hade kyrkväktaren Wilhelm Kankaanpää övertagit gården på tomt 79, alltså hörntomten men han bodde inte själv där. På hyra bodde brandvakten Gabriel Lindström (f.1841) med hustrun Greta (f.1838) och 4 barn. På hyra bodde Karl Siiro, som också var brandvakt och han bodde med hustrun Kajsa och 3 barn. Också arbetskarlen Johan Blomqvist (f.1839) bodde där med hustrun Hedda (f.1846) och 2 barn och det gjorde också arbetskarlen Karl Parman. Qvinnan Maria Strandberg (f.1846) bodde också på hyra med sina 3 barn.
År 1890 hade den västra tomten nr 79 och det gamla huset från 1848 övertagits av tornvakten Johan Sandström (1851-1900). Johan var född Hietaoja i Dagsmark och han var gift med Anna Josefsdotter Nissander (1851-1896) från Lappfjärd och de hade tillsammans 10 barn. På hyra bodde sjömansänkan Anna Maria Nyman (f.1842) ned vuxna barnen Johan och Hulda. Arbetskarlen Wilhelm Ånäs (f.1844) bodde på hyra, liksom qvinnan Emelie Nyman.
År 1895 ägdes tomten av tornvaktaren Johan Sandström med sin stora familj. På hyra bodde kvinnan Emelie Nyman, som var sjuklig. Också fröken Hulda Friesenfeldt (f.1826) bodde i gården på hyra. Den andra, östra delen av tomten vid Hållfastskagatan ägdes nu av sjömannen Josef Svanström (f.1829) med hustrun Augusta (f.1853).
År 1898, den 5 mars sålde tornvaktaren Johan Sandström halva tomten 79 och den gamla gården åt muraren Karl Högback för 1 585 mark. Denne renoverade då gården och byggde till en ny glasveranda på gårdssidan. Han hade tidigare med sin hustru och sonen Einar bott på hyra i skräddareänkan Viitanens gård på Strandgatan 25. Karl hade för övrigt varit inkallad i militärtjänstgöring i den finska armén under åren 1894 till 1897 och han tjänstgjorde då i 3:dje skarpskyttebataljonen i Nikolaistad. Säljaren, tornvakten Johan Sandström flyttade då till gården på Östra Långgatan 23, där han bodde på hyra tills han dog år 1900.
År 1900 innehades hörntomten och den nya gården av muraren Karl Högback (1872-1963) med hustrun Amalia (f.Sundqvist i Kauhajoki 1872-1954). De fick tillsammans barnen Karl Edvard (f. 1894-dog som barn), Eskil (1897-1898), Einar (1895-1949), Aili Gunhild (1903-1904), Ernst (1899-1940), Verna (1900-1985), Gunnar (1902-1969), Torsten (1906-1985), Ruth (1907, död i Vasa i april 1998), Valdemar (1908-1973), Signe (1909-1990), Lovisa (1910-1946) och Lydia Gunhild (1912-1915). På hyra bodde skomakaren Axel Nordman (f.1862) med hustrun Albertina (f.1851) och 2 mindre barn. På hyra bodde också bokbindareänkan Maria Bodén (f.1821).
År 1905 ägdes gården på Staketgatan 24 av muraren Karl Högback med sin familj. På hyra bodde arbetaren Jarl Salminen (f.1866) med hustrun Ida (f.1876). Sotaren Reinhold Lindström, var också skriven i gården fast han hade flyttat till Amerika.
Åren 1910 – 1930 ägdes hörntomten på Staketgatan 24 av muraren Karl Högback, som bodde med hustrun Amalia (f.1872) och flera barn. Några hyresgäster hade de inte. Den andra tomten vid Hållfastskagatan hade år 1908 övertagits av maskinisten Karl Svens och han köpte den av änkan Remahl.
År 1935 ägdes hörntomten av Karl Högback, som nu är slaktare och han bor där med sin familj. Hans son, sjömannen Ernst Högback (f.1899) är skriven här, där han bor med hustrun Anna (f.1901).
År 1939 ägdes hörntomten vid Staketgatan 24 av slaktaren Karl Högback (f.1872) med hustrun Amalia (f. 1872). Med dem bodde också dottern, handelsbiträdet Lovisa (f.1910) och sonen, arbetaren Valdemar (f.1908).
År 1952, den 19 juli sålde Karl och Amalia Högback gården för 300 000 mark åt sin dotter Signe (1909-1990), som var gift med Karl Forsström (1908-1989). Säljarna förbehöll sig rätten att få bor kvar till döddagar. Karl Forsström var son till sjömannen Johan Wilhelm Severin Forsström (1867-1913) och Maria Elisabeth (f. Sundblad 1866-1928) och han var gift med Högbacks dotter Signe. Han och Signe bodde sedan 1933 på Östra Långgatan 23 och trots att han år 1952 köpte Högbacks gård, så lät han kan Karl och Amalia bo där en lång tid. I slutet av 1950-talet renoverade han och byggde till gården och först 1959 flyttade Forsströms dit.
Karl Forsström började för övrigt arbeta på Kalle Fallenius affär Kristiinan Tukkukauppa år 1922 men 1925 övergick han till Kuluttajien Osuusliike vid Strandgatan. År 1934 fick han arbete på SMK och där stannade han ända till april 1971, då han som föreståndare avgick med pension. I början av 1950-talet revs det gamla uthuset längs med Staketgatan och år 1954 byggdes det uthus som fortfarande står kvar.
År 1959 genomfördes en större renovering av gården och den byggdes ut både på bredden och på höjden. Fram tills renoveringen var klar bodde de på Östra Långgatan 23, där de hade bott sedan 1933.
Efter Kalles och Signes död övertogs gården av sterbhuset, som år 1993 sålde det åt Lauri Koivuluoma. Denne sålde den sedan vidare åt de nuvarande ägarna, som använder gården som stadigvarande bostad.
Foton.
