Högbacks gård på Staketgatan 24.

Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2021, med stor hjälp av Håkan Ström. Uppgifterna har tagit ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olin släktutredningar har också varit till stor hjälp.

Enligt uppgift är den här gården uppe på Svinåkersbackan byggd år 1898 och i så fall av muraren, sedermera slaktaren Karl Högback. Den ligger på halva tomten nummer 79 A medan den andra halvan 79 B ligger längs med Hållfastskagatan. I början av 1800-talet fanns det en väderkvarn på denna tomt men efter att den revs, så byggdes det en gård av okänd storlek på tomten. Den gamla gården revs år 1898 när den nya byggdes. Fotot taget från sydväst sommaren 2019.
På stadsplanen från år 1751 så kan vi räkna till 6 väderkvarnar på Södra Kvarnberget och där mitt bland kvarnarna skulle sedan gården på Staketgatan 24 byggas.
I stadsplanen år 1825 hade tomten nr 79 bildats och den delades i 2 delar. Tomten A låg längs med Staketgatan medan tomten B hade infart från Hållfastskagatan. Väderkvarnen revs ganska snart och en gård av okänd storlek byggdes på stället. Den gården revs 1898 då Karl Högback byggde den gård som fortfarande står kvar.

År 1830 ägdes tomten 79 A i hörnet av Staketgatan och Hållfastskagatan av timmermannen Johan Holmberg, som bodde med hustrun Lisa och sonen Johan. En brandvakt Johan bodde på hyra. Det ser ut som tomten redan då skulle vara delad men den andra halvan B vid Hållfastskagatan är obebyggd.

År 1832 hade tydligen timmermannen Johan avlidit eftersom änkan Lisa Holmberg äger båda tomterna men hon bor på tomten 79 A i gatuhörnet. Hon var född i Närpes år 1781 och med Johan hade hon åtminstone sonen Johan Henrik (1815-1849). Sonen hade ett långt straffregister, då han hade pliktat för nattlopp, för fylleri och för slagsmål.

År 1835 ägdes båda tomterna 79 av timmermansänkan Lisa Holmberg. På hyra bodde bokbindareänkan Maria Sten.

År 1840 ägdes båda tomterna 79 av timmermansänkan Lisa Holmberg, som bodde med sönerna Johan, Carl och Josef. På hyra bodde en styrman Anders.

År 1845 så ägdes tomten av änkan Lisa Holmberg med sönerna Josef, Carl och Johan, som alla är sjömän. Ingen bor på den andra halvan av tomten.

År 1848 så ägs hela tomten 79 av timmermansänkan Lisa Holmberg. Där bor också sjömannen Johan Holmberg, som är Lisas son. På hyra bor sjömannen J. E. Stam med hustrun Anna, sjömannen August Adamsson och arbetskarlen Emanuel Liljeqvist. Den andra halvan av tomten ser ut att ännu vara obebyggd.

År 1850 så var det fortfarande timmermansänkan Lisa Holmberg som var ägare till den obebyggda tomten 79 A i gatuhörnet och hon avled  år 1853. Nu är den andra halvan invid Hållfastskagatan bebyggd och den ägdes av dejan Sofia Kaars, men hon ser inte ut att bo där. Det gjorde sjömannen Johan Erik Stamm, som var född i Petalax 1803 och han var gift med Anna Maja, som var född 1822 i Reval. Enligt böckerna hade J. E. Stamm pliktat för ”skuffning och fylleri”. Fiskare Rönnholm bor där på hyra.

År 1850, den 5 februari sålde timmermansänkan Lisa Holmberg den västra halvan av tomt nr 79 åt timmermannen Herman Grönblad (1813-1862) för 80 rubel.

År 1855 hade ju tomten 79 A vid Staketgatan övertagits av varvstimmermannen Herman Grönblad. Herman var född i Kauhajoki och han var gift med Katharina ”Kajsa” Johansdotter (f.1807 i Kauhajoki). På hyra bodde sjömanshustrun Anna Åman, skepparen Johan Henrik Nordström, med hustrun Johanna och sjömannen Matts Nygren med hustrun Maria.

År 1860 ägdes tomten 79 A av timmermannen Herman Grönblad, med hustrun Kajsa. På hyra bodde sjömansänkan Mina Kall, arbetskarlen Isak Grönlund med hustrun Margareta och fiskaränkan Albertina Österlund med dottern Maria.

År 1865 ägdes tomten 79 A av timmermansänkan Katharina Grönblad, efter att maken Herman hade avlidit år 1862. Hon var född i Kauhajoki 1807 och flyttade år 1838 till staden via Bötom. På hyra bodde skräddaregesällen Karl Ingström, med hustrun Maria. Också arbetskarlen Henrik Sten bodde på hyra, med hustrun Lisa, liksom sjömanshustrun Fredrika Riik och arbetskarlen Isak Nylund och brandvakten Johan Storås.

Åren 1870 – 1875 ägdes tomten av änkan Grönblad och hon hade nästan samma hyresgäster som tidigare år.

År 1880 ägdes tomten 79 A av timmermansänkan Katharina Grönblad. På hyra hos henne bodde arbetskarlsänkan Maria Rosendahl och sjömanshustrun Fredrika Riik (f.1831), med sonen Johan (f.1862). Också arbetskarlen Johan Turva (f.1844) bodde på hyra med hustrun Maria (f.1846) och deras 9 barn. På hyra bodde också förra pigan Emelie Nyman (f.1854) och arbetskarlen Wilhelm Storås (f.1842) med hustrun Kajsa (f.1837) som var fattiga och bodde med 6 barn.

År 1885 hade kyrkväktaren Wilhelm Kankaanpää övertagit gården på 79 A, alltså hörntomten men han bodde inte själv där. På hyra bodde brandvakten Gabriel Lindström (f.1841) med hustrun Greta (f.1838) och 4 barn. På hyra bodde Karl Siiro, som också var brandvakt och han bodde med hustrun Kajsa och 3 barn. Också arbetskarlen Johan Blomqvist (f.1839) bodde där med hustrun Hedda (f.1846) och 2 barn och det gjorde också arbetskarlen Karl Parman. Qvinnan Maria Strandberg (f.1846) bodde också på hyra med sina 3 barn.

År 1890 hade tomten 79 A och det gamla huset övertagits av tornvakten Johan Sandström (1851-1900). Johan var född Hietaoja i Dagsmark och han var gift med Anna Josefsdotter Nissander (1851-1896) från Lappfjärd och de hade tillsammans 10 barn. På hyra bodde sjömansänkan Anna Maria Nyman (f.1842) ned vuxna barnen Johan och Hulda. Arbetskarlen Wilhelm Ånäs (f.1844) bodde på hyra, liksom qvinnan Emelie Nyman.

Den delade tomten 79 i hörnet av Hållfastskagatan och Staketgatan. Skissen visar situationen ungefär år 1890.

År 1895 ägdes tomten av tornvaktaren Johan Sandström med sin stora familj. På hyra bodde kvinnan Emelie Nyman, som var sjuklig. Också fröken Hulda Friesenfeldt (f.1826) bodde i gården på hyra. Den andra, östra delen av tomten vid Hållfastskagatan ägdes nu av sjömannen Josef Svanström (f.1829) med hustrun Augusta (f.1853).

År 1898, den 5 mars sålde tornvaktaren Johan Sandström halva tomten 79 och den gamla gården åt muraren Karl Högback för 1 585 mark. Denne byggde då den gård, som fortfarande står kvar i hörnet av Staketgatan och Hållfastskagatan. Han hade tidigare med sin hustru och sonen Einar bott på hyra i skräddareänkan Viitanens gård på Strandgatan 25. Karl hade för övrigt varit inkallad i militärtjänstgöring i den finska armén under åren 1894 till 1897 och han tjänstgjorde då i 3:dje skarpskyttebataljonen i Nikolaistad. Säljaren, tornvakten Johan Sandström flyttade då till gården på Östra Långgatan 23, där han bodde på hyra tills han dog år 1900.

På fotot från 1905, som är taget från rådhustornet så syns Karl Högbacks nybyggda gård uppe på Svinåkerbackan. Den var då försedd med en glasveranda på norra sidan men den revs vid renoveringen 1959. Den höga skorstenen hör till Elektricitetsbolaget AB Lumens ångkraftverk, som byggdes år 1900.
Amalia Sundqvist föddes år 1872 i Kauhajoki och i början av 1890-talet gifte hon sig med Karl Högback, som var född 1872 i Kristinestad.

År 1900 innehades hörntomten och den nya gården av muraren Karl Högback (1872-1963) med hustrun Amalia (f.Sundqvist i Kauhajoki 1872-1954). De fick tillsammans barnen Karl Edvard (f. 1894-dog som barn),  Eskil (1897-1898),  Einar (1895-1949), Aili Gunhild (1903-1904), Ernst (1899-1940), Verna (1900-1985), Gunnar (1902-1969), Torsten (1906-1985), Ruth (1907, död i Vasa i april 1998), Valdemar (1908-1973), Signe (1909-1990), Lovisa (1910-1946) och Lydia Gunhild (1912-1915).  På hyra bodde skomakaren Axel Nordman (f.1862) med hustrun Albertina (f.1851) och 2 mindre barn. På hyra bodde också bokbindareänkan Maria Bodén (f.1821).

År 1905 ägdes gården på Staketgatan 24 av muraren Karl Högback med sin familj. På hyra bodde arbetaren Jarl Salminen (f.1866) med hustrun Ida (f.1876). Sotaren Reinhold Lindström, var också skriven i gården fast han hade flyttat till Amerika.

Åren 1910 – 1930 ägdes hörntomten på Staketgatan 24 av muraren Karl Högback, som bodde med hustrun Amalia (f.1872) och flera barn. Några hyresgäster hade de inte. Den andra tomten vid Hållfastskagatan hade år 1908 övertagits av maskinisten Karl Svens och han köpte den av änkan Remahl.

Omkring år 1912 uppförde muraren Karl Högback en byggnad längs med Staketgatan för ett ”slagteri”. Ritningen visar var de befintliga byggnaderna finns och var det nya slakteriet skulle byggas. Ritningen godkändes av Magistraten och undertecknades av borgmästaren Elis Granfelt i november 1911.

År 1935 ägdes hörntomten av Karl Högback, som nu är slaktare och han bor där med sin familj. Hans son, sjömannen Ernst Högback (f.1899) är skriven här, där han bor med hustrun Anna (f.1901).

År 1939 ägdes hörntomten vid Staketgatan 24 av slaktaren Karl Högback (f.1872) med hustrun Amalia (f. 1872). Med dem bodde också dottern, handelsbiträdet Lovisa (f.1910) och sonen, arbetaren Valdemar (f.1908).

År 1952, den 19 juli sålde Karl och Amalia Högback gården för 300 000 mark åt sin dotter Signe (1909-1990), som var gift med Karl Forsström (1908-1989). Säljarna förbehöll sig rätten att få bor kvar till döddagar. Karl Forsström var son till sjömannen Johan Wilhelm Severin Forsström (1867-1913) och Maria Elisabeth (f. Sundblad 1866-1928) och han var gift med Högbacks dotter Signe. Han och Signe bodde sedan 1933 på Östra Långgatan 23 och trots att han år 1952 köpte Högbacks gård, så lät han kan Karl och Amalia bo där en lång tid. I slutet av 1950-talet renoverade han och byggde till gården och först 1959 flyttade Forsströms dit. Karl, som kallades Kalle arbetade som föreståndare på SMK:s affär i staden. I början av 1950-talet revs det gamla uthuset längs med Staketgatan och år 1954 byggdes det uthus som fortfarande står kvar.

Karl Högbacks dotter Signe (1909-1990) gifte sig med Karl Forsström (1908-1989) och år 1952 övertog de gården på Staketgatan 24 men de flyttade dit först 1959.

År 1959 genomfördes en större renovering av gården och den byggdes ut både på bredden och på höjden. Fram tills renoveringen var klar bodde de på Östra Långgatan 23, där de hade bott sedan 1933.

Efter Kalles och Signes död övertogs gården av sterbhuset, som år 1993 sålde det åt Lauri Koivuluoma. Denne sålde den sedan vidare åt de nuvarande ägarna, som använder gården som stadigvarande bostad.

Foton.

Gården på Strandgatan 24 kan också använda adressen Hållfastskagatan 15. Den röda gården till höger ligger på samma tomt nr 79 och använder adressen Hållfastskagatan 13. Fotot taget från sydost sommaren 2019.
I slutet av 1950-talet genomförde Kalle Forsström en större renovering av gården, då den också byggdes till både på bredden och på höjden. Fotot taget från nordväst av Håkan Ström.
Högbacks gård fotograferad från norr.
En tillsvidare okänd konstnär ritade denna teckning av gården i augusti 1952. Teckningen som visar hur gården såg ut före renoveringen är i A3-storlek och finns hemma hos Håkan Ström i Sverige.
Kalle Forsström arbetade på  SMK, som år 1938 byggde en lagerbyggnad på Östra sidan där de sålde de större jordbruksmaskinerna och till och med bilar. På baksidan fanns en lång lastbrygga och intill den gick ett stickspår från järnvägen. Därifrån lastades varor direkt i och ur järnvägsvagnarna medan de större maskinerna lossades vid godsstationen. Byggnaden revs i januari 2013 för att ge plats för ett större egnahemshus.
Karl Högback som underofficer i den finska militären 1894-1897. Han var stationerad i den tredje skarpskyttebataljonen, som fanns i Vasa. Fotot utlånat av Håkan Ström.
Amalia och Karl Högback. Fotot lånat av Håkan Ström.
På fotot som taget år 1929 på Atelier Allas i Kristinestad sitter från vänster Ruth Hintz född Hakala, Signe Forsström född Högback, Elna Edelman född Stenberg och Martta Nordlund född Haavisto. Fotot utlånat av Håkan Ström.
Kalle Forsström var föreståndare för SMK:s affär vid torget och de hade också ett större magasin vid Tjärhovsvägen på Östra sidan. Mitt i bild står Kalle själv och han till vänster är Eliel Äppel (1929-2017) från Tjöck. Fotot taget 1971 av Håkan Ström.
Onni Talas (1893-1973), som bodde ovanför affären på granntomten råkade på Kalle Forsström en dag och frågade om Kalle hade gått och blivit religiös. ”Nej hurså” frågade Kalle. ”Nå, jag hör lite dåligt”, svarade Onni, ”men jag hör nog att varje kväll är du ute på trappan och ropar Kristus, Kristus!” ”Nå nej” svarade Kalle, ”jag är är bara ute och lockar in frassen Friskus”. För övrigt kan nämnas att Friskus hade ett stort revir och var den enväldiga härskaren på  Svinåkersbackan på 70- och 80-talet.På fotot som är utlånat av Håkan Ström sitter Friskus i famnen på Kalle.
Karl Forsström spelade år 1931 i KIF:s fotbollslag och här sitter han på golvet längst till vänster. Bredvid honom sitter målvakten Bertel Bäckström och Arne Björs. Bakom dem står på knän från vänster Henrik Nyström, Gunnar Ivars och Bror Axén. Längst bak till vänster står domaren Bertel Peltonen och bredvid honom står Yngve Dahl, Bertel Lerbacka, Hugo Tenlén, Erik Lerbacka och Bruno Rusk. Fotot utlånat av Håkan Ström.