Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2021. Uppgifterna är tagna ur mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla nummer av Syd-Österbotten och Hufvudstadsbladet. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp, liksom Staffan Martikainens utredningar.
Gårdens historia
Det finns luckor i mantalslängder från åren 1780 till 1809, så det är svårt att veta hur länge familjen Uddman ägde tomten och när befallningsman Hellman tog över den.
Mellan åren 1809 och 1814 ägdes tomten nr 8 i det tredje kvarteret av befallningsman Hellman. Där bodde handelsmannen Johan Berndtson med hustrun Anna i den gamla gården, som stod nere på tomten men med gaveln mot havet.
År 1817, den 2 juni erhöll änkeborgmästarinnan Johanna Kristina Forsman lagfart på den obebyggda tomten nr 8 i det tredje kvarteret. Hon var född i Vånå nära Tavastehus 1765, död i staden 1839, och hon var änka efter Wilhelm Forsman (född i Gamlakarleby1733-1815) som hade varit ordningsman, alltså ordförande för ordningsmannarätten 1791 till 1815. Mellan åren 1810 och 1815 nämns han som borgmästare i Kaskö. Under tiden i Närpes och i Kaskö fick Wilhelm och Johanna 3 barn, som alla levde till vuxen ålder. Familjen Forsman hade i Kaskö bott i den Bladhska gården på Hamngatan 1, nere vid hamnen.
År 1818 byggdes den första delen av gården vid Strandgatan 41 på tomt nr 8 av änkeborgmästarinnan Johanna Forsman.
År 1820 ägdes tomten, som då hade nummer 8 i det tredje kvarteret av änkefrun, borgmästarinnan Johanna Forsman.
År 1825 ägdes tomten av ”Enke Fru Borgmästarinnan Johanna Forsman, Johanna doter, Anna piga”. Där fanns också en annan dotter som hette ”doter Anna, svagsint”.
År 1830 ägdes tomten nr 132 och gården vid gatan av borgmästaränkan Johanna Forsman. Detta år bodde Johanna med sina 2 döttrar på Strandgatan 41 i Kristinestad. Den äldre dottern hette Anna Sofia, (1790-1875), var svagsint eller sinnessjuk och den yngre hette Johanna Karolina (1794-1866). Sonen Johan William Forsman (1788-1883) hade höga vakanser i landet men han bodde aldrig i Kristinestad. Efter studenten och universitetsstudier blev han år 1811 utnämnd till häradshövding i Vasa, år 1855 blev han statsråd och från år 1856 fram till sin pensionering var han president för hovrätten i Vasa. Han var också lantdagsman vid flera lantdagar i Helsingfors. William dog i Helsingfors år 1883 och vill du läsa hans nekrolog, så skall du klicka HÄR!
År 1835 ägdes tomten av borgmästareänkan Johanna Forsman, som bodde med dottern Anna. Enligt försäkringsbreven så hade gården, som var byggd av nytt timmer, 6 rum, bestående av en sal, ett kök och 4 kammare. Enligt borgmästaränkan hade gården år 1834 vattenfärgade tapeter i salen och i sängkammaren. Johanna avled år 1839 och gården övertogs då av arvingarna.
Åren 1840 till 1866 ägdes tomten nr 132 av borgmästardottern, demoiselle Johanna Karolina Forsman, som bodde med sin svagsinta syster Anna. År 1866 avled Karolina Forsman och den 27 mars 1866 sålde brodern William Forsman, som då var president i Vasa hovrätt, tillsammans med sin syster ”oförsörjda och svagsinta borgmästaredottern Anna” tomten och gården åt grannen på andra sidan gatan, handlanden och konsuln Carl Emil Carlström för 4 000 mark. Av någon orsak höjde Carlström köpeskillingen till 4 800 mark, efter att köpebrevet var undertecknat.
År 1868 ägdes gården av handlanden Carl Emil Carlström (1818-1889). Denne var född utan känd far i Tavastehus och växte upp som fosterson hos gördelmakaremästaren Emanuel Carlström (f.1797 i Tavastehus – d. i Tavastehus 1833). Emanuel hade en dotter Maria Carlström (1829-1896) som år 1857 flyttade till Kristinestad och kort därefter gifte sig med Otto Axelin (1827-1865) från Bötom. Denna Maria Axelin, som var änka sedan 1865 blev nu hyresgäst i Carlströms gård på Strandgatan 41 och med henne bodde sönerna Carl Wilhelm och Emil Axelin (1864-1929). Ägaren Carl Emil Carlström bodde själv med sin familj på andra sidan gatan, på Strandgatan 36.
År 1873 byggde Carl Emil Carlström ett boningshus innehållande rum och en bagarstuga inne på gården med gaveln mot Strandgatan. Den hade bostadsrum i båda ändarna och i mitten fanns en större bagarstuga med bakugn och ett mindre rum som kallades fruktkammare.
Åren 1875 till 1880 var det Carl Emil Carlström som ägde tomten nr 132 och de båda gårdarna och på hyra bodde handlandeänkan Maria Axelin. På hyra bodde också skeppareänkan Sofia Petterson (1828-1909). Hon var född i Vasa och hade varit gift med skepparen Carl Johan Petterson (1822-1869) från Nykarleby. Efter makens död år 1869 livnärde sig Sofia som föreståndare på ett spritlager, sedan blev hon föreståndare för stadens läsesal och så arbetade hon åt prosten Aug. Sjöblom. Det är mycket möjligt att Sofia Petterson bodde i ena ändan av bagarstugan, medan Carlströms dotter, änkan Maria Axelin bodde i gatubyggnaden.
År 1885 ägdes gården av Carl Emil Carlström, som själv bodde på andra sidan gatan. Dit hade också Marias son Emil Axelin flyttat och han arbetade nu som kontorist i firman C. E. Carlström. Maria själv flyttade till Vasa, där hon sedan avled år 1896. Skeppareänkan Sofia Peterson bodde kvar på hyra med en piga, som ser ut att ha bytts väldigt ofta.
År 1889 dog kommerserådet Carl Emil Carlström och tomten nr 132 med de båda gårdarna övertogs då av de tre arvingarna. Skeppareänkan Sofia Petterson bodde inte längre kvar. På hyra bodde nu handelsbokhållaren Wilhelm Martens men det oklart i vilken av gårdarna han bodde. Klicka HÄR om du vill läsa mera om denna mans bakgrund.
År 1891 ägdes tomten och båda gårdarna av C. E. Carlströms arvingar men det här året löste sonen Alfred in sina systrars andelar av gården, så att han blev ensam ägare. Handelsbokhållaren Wilhelm Martens och hustrun Hulda hade nu flyttat till Granlunds gård på Västra Långgatan 27. Wilhelm och Hulda köpte i början av 1900-talet Parmans gård på Strandgatan 55, nuvarande finska församlingshemmet. Däremellan hann de också bo en tid på Hållfastgatan 14. På hyra bodde nu kontoristen Knut Wendelin (1860-1939), som var son till kommerserådet Otto Wendelin (1864-1931). Knut gifte sig sedan med Olga Alexandra Therman (1881-1964) från Helsingfors och fick med henne många barn. Efter genomgången skolgång flyttade Knut till Vasa där han arbetade som prokurist i Alfred Carlströms firma, fram till konkursen 1910. År 1913 antogs han till rådman i Vasa och där stannade han till pensioneringen 1930. Knut dog i Vasa i mars 1939.
År 1895 så ser det ut som att båda gårdarna skulle vara obebodda. År 1896 däremot bodde kontoristen Otto Wendelin på hyra. Denne var son till kommerserådet Otto Wendelin (1824-1888) och var bror till Knut. Kontoristen gifte sig år 1909 med Annie Elisabeth Åkerberg (1876-1970) och fick med henne 4 barn. I början av 1900-talet köpte Otto Wendelin gården på Västra Långgatan 4, den som i dag kallas Spectras gård.
År 1900 ägdes tomten och båda gårdarna av Alfred Carlström och på hyra bodde kontoristen Otto Wendelin.
År 1902 ägdes tomten nr 132 och de båda gårdarna av kommerserådet Alfred Carlström och han renoverade och byggde om bagarstugan till bostad. Han bodde själv på Östra Långgatan 45, i den gård som i dag kallas Brahegården. Detta år bodde Carlströms hästkusk Oskar Nilsson på hyra vid Strandgatan. Han var född år 1866 och var svensk medborgare, och han bodde med hustrun Mina, som han gifte sig med år 1900. Mina hette på riktigt Wilhelmina Hinds och var född år 1875 i Tjöck.
År 1904 ägdes båda gårdarna av Alfred Carlström. I gatubyggnaden bodde kontoristen Otto Wendelin på hyra och i gårdsbyggnaden bodde kusken Johan Axel Johansson. Han var född i Sverige år 1875 men flyttade bort redan följande år. Där bodde också gårdskarlen Johannes Nygård (f.1878).
År 1905 bodde Otto Wendelin på hyra i Carlströms gård, liksom gårdskarlen Johannes Nygård, som flyttade bort följande år.
År 1908 ägdes gårdarna av Alfred Carlström och på hyra i gatubyggnaden bodde Otto Wendelin. I gårdsbyggnaden bodde nu igen kusken Oskar Nilsson med hustrun Mina, och det står att båda var svenska undersåtar.
År 1910 ägdes gårdarna av Alfred Carlström. Hyresgästen Otto Wendelin hade gift sig och flyttat till gården på Västra Långgatan 4, så nu bodde endast kusken Oskar Nilsson där med sin familj. I augusti detta år avled Alfred Carlström och tomten nr 132 och de två gårdarna övertogs då av konkursboet.
År 1911 ägdes gårdarna av Carlströms konkursbo. På hyra bodde arbetaren Johan Björs (f.1859) med hustrun Maria (f.1852) och barnen Alma, Lydia och en minderårig son.
I april 1911 sålde Carlströms konkursbo tomten och gårdarna för 15 000 mark åt fiskaren Johan Carlberg (1862-1916) som bodde där med pigan Maria Dåhli (f.1854). Carlberg hade tidigare bott på Strandgatan 21, men den gården sålde han åt änkan Ida Uschanoff. På hyra bodde kontoristen Oskar Sundman (1862-1935 i Helsingfors). Oskar var född i staden och han var gift med Lea Mesterton (1878 i Kemi -1964 i Bötom) och de fick 3 döttrar. En sjöman Kristian Holmsén bodde också på hyra men det är oklart i vilken gård dessa bodde i.
År 1914 ägdes tomten och båda gårdarna av fiskaren Johan Carlberg, som nu bodde med sonen Arthur (f.1885) och pigan Maria Dåhli. På hyra bodde sjömannen Kristian Holmsén (f.1873). På hyra bodde också tullförvaltaren Karl Axel Winqvist (f.1874) med hustrun Elsa (f.1882) och pigan Anna Sipilä (f.1861). Metodistprästen Kustaa Alfred Sallinen (f.1885) bodde också där med hustrun Eva Ester (f.1891).
År 1916 avled fiskaren Johan Carlberg och tomten med gårdarna övertogs då av arvingarna, syskonen Arthur och Edit, som båda hade emigrerat till New York i Amerika. På hyra bodde tullförvaltaren Winqvist med sin familj. Förra tjänarinnan Maria Heikkilä bodde också på hyra en tid. Före sommaren 1916 öppnade kronofogdeänkan Hilda Huldén ett bageri, troligtvis i bagarstugan inne på gården. Hon var änka efter Emil Huldén, som hade avlidit i augusti 1915. De hade bott i hälften av Axelins gård på Strandgatan 81 men efter Emils dödsfall visade det sig att denne hade förskingrat stora summor i sitt ämbete. Detta ledde till att dödsboet söktes i konkurs och änkan Hilda tvingades flytta bort och hon öppnade då ett bageri på Strandgatan 41. Redan i augusti 1917 avslutades bageriverksamheten och Hilda flyttade med sina 6 barn till Helsingfors.
År 1918, i början av året ägdes tomten och gårdarna av Johan Carlbergs arvingar i Amerika. På hyra bodde sjökaptenen Emil Weckström (1873-1937). Han var född i staden och var son till Carl Johan och Margareta Weckström. Han bodde i gårdsbyggnaden, alltså den gamla bagarstugan.
År 1918, i april köpte sjökaptenen Emil Weckström tomten och gårdarna av Carlbergs sterbhus för 30 000 mark. Arthur och Edith i Amerika hade gett fullmakt åt Mathilda Berg att genomföra affären. På hyra i gatubyggnaden bodde urmakaren Isak Peltonen (f.1871) som bodde med sönerna Väinö och Harry. Urmakare Peltonen hade också sin affär i gården vid gatan medan Emil Weckström själv förfogade över gårdsbyggnaden.
År 1923, i februari köpte handlandesonen, hovrättsauskultanten Emil Ingves från Lappfjärd tomten med båda gårdarna av Emil Weckström för 90 000 mark och det ser ut som att de bodde i gårdsbyggnaden. Om du vill läsa mera om Emil Ingves, som var grundare till den första skyddskåren i Finland, så skall du klicka HÄR!
År 1924 avled Emil Ingves och tomten och gårdarna övertogs då av änkan och hennes 3 barn. Änkan Selma hyrde ut gatubyggnaden åt Hilma Laurila som den 1 juni öppnade ett resandehem i gården och där också matgäster kunde tas emot. Detta ”Resandehem Iris” var verksamt i endast 2 år. Gårdsägaren Selma Ingves hyrde efter det själv ut rum, som skulle passa åt studerande i staden.
År 1927, i oktober gifte änkan Selma om sig med folkskolläraren Ragnar Groop från Övermark, men hon fortsatte att bo kvar i gården med sina barn.
År 1928, den 30 januari sålde Emil Ingves´ änka Selma, numera Groop gården åt sin tidigare svärfar, handlanden Henrik Ingves från Lappfjärd för 115 000 mark. Denne bodde inte i gården utan han hyrde ut den åt ett stort antal hyresgäster. I slutet av 1920-talet bodde till exempel samskollektorn, fil.mag. Emil Kråkström (f. i Pedersöre 1887-1959) i gården med hustrun Maria (f. Norrman 1895) och med sin mor Karolina Kråkström (f.1844). De hade tidigare bott på Västra Långgatan 9 och de hade 6 barn. Äldsta sonen, arkitekt Erik Kråkström (1919-2009) är den mest kända, han har ju bland annat ritat kyrkorna i Kaskö och i Sideby. Erik var förresten född på folkhögskolan i Lappfjärd, där hans far var föreståndare under åren 1917-1920. År 1930 flyttade Emil Kråkström med sin familj till Gamlakarleby, där Emil började arbeta som lärare vid den svenska samskolan. Handlanden Otto Emil Pärus (f.1899) och hustrun Hulda (f.1900) bodde också på hyra, liksom änkan Vilhelmina Friske (f.1851) med sin fosterdotter Toini Siltanen.
I början av 1930 ägdes gården av handlanden Henrik Ingves från Lappfjärd och han hade många hyresgäster under längre och kortare perioder. Bland annat barberareänkan Rosa Rosenqvist (f.1874) bodde där. I juli 1932 öppnade Rosa en ”Matservering och Kafé, mittemot Alkoholiliike”. Ingången till matserveringen fanns i den södra gaveln. Också mekanikern Bror Axén (f.1911) bodde där i bagarstugan med hustrun Nelly en tid.
År 1935, den 18 april avled handlanden Henrik Ingves och i oktober samma år sålde dödsboet tomten och gårdarna för 95 000 mark åt änkan och kaféägaren Rosa Rosenqvist (1874-1963). Hon var född Liukkoinen i Jämsä och år 1911 hade hon gift sig med barberaren Albert Rosenqvist (1869-1924) från Göteborg och de bodde då i Helsingfors. År 1917 flyttade paret till Kristinestad, där de sedan bodde så länge de levde.
Rosa höll i gång sin matservering, som på riktigt hette ”Kristinestads matkök” ända till början av år 1946, då hon sålde inventarierna på auktion.
Hon fortsatte att ha hyresgäster i sina gårdar, bland annat formannen Karl Gustav Hellman (f.1925) från Lappfjärd, som var gift med Aino Saari (f.1923 i Teuva). Håkan Sjöblad hade en reklambyrå och ett dekorationsmåleri i gården på 1950-talet. Sirkka Saarinen hade sin damfrisering där en tid, före hon flyttade den till Wendelinska gården vid torget.
År 1962, den 10 oktober sålde änkan Rosa Rosenqvist tomten och de båda gårdarna åt Keskos avdelningschef Bertel Rusk (f.1913) och hans hustru Vesta (f.Förnäs år 1916) för 1 400 000 mark. Då Rosa avled år 1963, så hade hon testamenterat hälften av sina tillgångar till den lokala bönhusföreningen, där hon under en lång hade varit aktiv. Efter att Kesko stängde sin partiaffär i staden, arbetade Bertel Rusk som sjukhusekonom på gamla sjukhuset tills han gick i pension. Bagarstugan var uthyrd medan familjen Rusk bodde i gatubyggnaden några år.
År 1973, den 2 februari sålde sjukhusekonomen Bertel Rusk och hustrun Vesta tomten nr 132 med alla byggnader åt affärsmannen Rainer Högback för 60 000 mark. Rainer var född 1925 i staden och han var gift med Anna Lisa Nyberg.
Gården har efter det haft flera ägare. De nuvarande ägarna Jim Björni och Katja Svens köpte gatubyggnaden i mitten av 2010-talet av affärsmännen Pihlajaniemi och Ollila och har sedan renoverat den för uthyrning. Renoveringen är välgjord och gården pryder sin plats i stadens centrum.
År 2017 köpte den nuvarande ägare bagarstugan inne på gården och han har sedan dess renoverat gården och satt den i det skick, som den hade efter Carlströms renovering i början av 1900-talet.
Kartor, annonser och foton.
