Svenska samskolan i Kristinestad.

Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla historiker och tidningar.

Den här byggnaden uppfördes för den svenska samskolan i Kristinestad under åren 1924 -1925 och den kunde invigas i slutet av augusti 1925. Ritningarna är gjorda av Lars Sonck (1870-1956) och den uppfördes på entreprenad av ”Cementbyggnadsaktiebolaget i Helsingfors”. Byggnaden blev att kosta närmare 3 miljoner mark och staten gav ett byggnadsbidrag på 1 miljon mark. Av den resterande byggnadskostnaden stod staden Kristinestad för 2/3 och de övriga kommunerna Närpes, Övermark, Sideby, Lappfjärd och Tjöck stod för tillsammans 1/3.

Historia.

Redan år 1653, endast 4 år efter stadens grundande hade det grundats en pedagogie, alltså en skola som verkade i hyrda utrymmen. År 1690 byggdes ett eget skolhus och det placerades norr om Kyrkotorget. Under ”Stora ofreden” 1714-1721 plundrades skolbyggnaden av de ryska soldaterna ”och utsattes för grov åverkan”. Efter freden år 1721 sattes skolan igen i sådant skick att undervisningen kunde återupptas.

År 1841-42 ändrades pedagogien till en 2-årig elementarskola och år 1874 började den kallas för realskola. Där gick endast pojkar och år 1883 inrättades igen en 2-årig elementarskola.  Å 1877 grundades den privata fruntimmersskolan med 5 klasser och den hade sedan år 1890 varit inrymt i kapten Nyströms gård. Skolan köpte den av Nyströms arvingar och gården stod i hörnet av Östra Långgatan och Hållfastskagatan, på den nuvarande kyrkotomten. Den skolan hölls i gång med statliga bidrag.

År 1895 föreslog kommerserådet Alfred Carlström att en samskola skulle grundas i staden och en kommitté tillsattes. Den kom snabbt fram till att elementarskolan och fruntimmersskolan skall upphöra och att en samskola för både pojkar och flickor skall inrättas i stället. Den finländska senaten lovade att understöda denna nya skola med 3 000 mark per klass och år.

Svenska samskolan i Kristinestad bildas.

Den nybildade samskolan fick överta elementarskolans gamla utrymmen, dess bibliotek, en stipendiefond och övrigt material. Fruntimmersskolans egendomar överfördes också till nya samskolan och den skolan upphörde successivt för att helt sluta år 1900. Den 1 september 1897 kunde så de första eleverna börja i den nya 5-klassiga samskolan. Men det första året hade skolan endast två klasser och de tre följande åren kom det en klass till för varje år. I första klass började 23 elever och i andra klass började 22 elever och det var nästa samma antal flickor som pojkar. I den första direktionen satt som ordförande, elementarskolans rektor Holmberg, handlande Alfred Carlström, doktor Ernst Wendelin, tullförvaltaren Valter Enqvist och borgmästaren Elis Granfelt.

Statens bidrag på 3 000 mark klass och år räckte inte till för skolans alla kostnader. Skolan skulle ha många lärare och lönen för en manlig lärare var 2 600 och för en kvinnlig 2 000 mark per år. Rektorn skulle få en lön om 3 500 mark per år. Eleverna skulle betala en inskrivningsavgift om 10 mark och sedan 25 mark för varje termin.

Redan 1898 märkte lärarna att de nya eleverna i samskolan var väldigt ojämna och hade helt olika kunskaper. Det här ledde till att en förberedande skola infördes i den så kallade klockargården bredvid samskolan. Första föreståndare för den här 2-åriga ”småskolan” var Hildur Skogberg (1860-1902). Hon var sjökaptensdotter från staden och hade varit föreståndare från fruntimmersskolan sedan 1886.  Den här förberedande skolan drogs in år 1925.

Till rektor för den nya samskolan antogs Walter Sjöblom (1866-1956) år 1897. Walter var född i Fredrikshamn och efter tiden i Kristinestad flyttade han till Åland år 1903. I början på juni 1899 avslutades skolans andra läsår och då hade den 73 elever, 35 pojkar och 38 flickor.

År 1901 beslöt staden att skolbyggnaden skall renoveras och byggas till med en gymnastiksal. Bostadsrummen ändrades på samma gång om till klassrum. Ritningarna gjordes av länsarkitekt Reinius från Vasa. Samskolan skulle nu få 3 klasser till efter den 5 åriga samskolan. Eleverna måste ända fram till 1905 ta sin studentexamen i Vasa, men från hösten 1905 så började eleverna ta sin examen i Kristinestad och kunde därifrån fortsätta direkt till universitet.

År 1903 då höstterminen började hade skolan fått en ny rektor då Karsten tillträdde. Skolan hade också fått sin nya gymnastiksal med omklädningsrum. I huvudbyggnaden fanns det nu 8 ljusa klassrum, ett kansli och ett lärarrum. I den lilla byggnaden på gården fanns vaktmästarens bostad och ytterligare en bostad med 3 rum och tambur. Ett stort uthus hade också uppförts. Byggmästare Holmström har handhaft ledningen för detta bygge och målare Nyfors hade tapetserat och målat.

År 1903 i december godkände staden elbolaget Lumens offert på 1 300 mark för upplysning av skolans utrymmen. Pengarna skulle tas från stadens skogsfond och redan i januari följande år kunde lamporna tändas.

År 1906 hade samskolan 120 elever. Det här året genomfördes en större renovering då byggnaden fick en helt ny stenfot, brädfodring och så hade den målats. Också denna gång var det byggmästare Holmström som skötte om bygget.

I början av 1920-talet hade skolan igen vuxit så, att eleverna inte rymdes i byggnaden och en utvidgning planerade. 145 elever började i skolan på hösten och alla sökande rymdes inte med. men stadsfullmäktige förkastade dock förslagen år 1921.

Brand i folkskolbyggnaden.

Natten till den 30 januari år 1922 förstördes den relativt nya svenska folkskolbyggnaden i en brand. Den stod i söderstaden i hörnet av Östra Långgatan och Parkgatan, på samma tomt där den finska folkskolan låg. De statliga myndigheterna meddelade att de inte kommer att delta i kostnaderna för att bygga en ny skola. Då framkastades idén att det skulle byggas en ny samskola och då kunde den svenska folkskolan överta byggnaderna vid Kyrkotorget.

Planer på en helt ny byggnad.

I mars 1922 sammanträdde stadsfullmäktige och beslöt att fråga om grannstaden Kaskö och de andra svenska grannkommunerna skulle kunna tänka sig att delta med en tredjedel av kostnaderna i skolbygget. Inom mars månad hade samtliga grannkommuner behandlat ärendet. Kaskö skulle inte delta, eftersom de redan hade en privat samskola i staden.  Men Närpes, Tjöck och Övermark var enhälligt för ett deltagande. I Lappfjärd och Sideby godkändes deltagandet men först efter omröstning. En kommitté tillsattes och i den invaldes kommunalfullmäktigeordförande August Tåg från Närpes, handlanden Micael Mangs från Tjöck, fullmäktigeordförande Johan Franzén från Övermark, nämndemannen Hemming Hanses från Sideby och kommunalrådet Johan Starcke från Lappfjärd. Den här kommittén gjorde upp riktlinjerna för den nya samskolan.

I juni 1922 hölls en gemensam kommunalstämma med alla berörda kommuner och då tillsattes en planeringskommitté, som fick lov att skaffa en tomt, uppgöra ritningar, kostnadsförslag och bestämma entreprenadvillkor. I den invaldes från grannkommuner samma medlemmar som i den tidigare kommittén och från staden invaldes skolans rektor Torsten Ström och stadsfullmäktiges ordförande K. A. Winqvist. De totala byggkostnaderna beräknades då till 1,8 miljoner och staden skulle bidra med 1,2 miljoner.

I juli 1922 sammanträdde stadsfullmäktige och beslöt att utan ersättning ge en tomt på Kasberget bakom rådhuset. Stadens finskspråkiga politiker ogillade dessa beslut om skolans byggande och besvärade sig till häradsrätten. Ärendet gick sedan till hovrätten och ända till högsta domstolen som förkastade besvären i april 1923.

Planering kunde fortsätta och professor Lars Sonck uppgjorde detaljerade ritningar.

I maj 1924 erbjöds entreprenaden ut i lokaltidningen och i landets största tidning och i annonserna uppgavs att byggnadskommitténs ordförande K. A. Winqvist kunde ge mera information.

I juli 1924 beslöt byggnadsnämnden att de skulle godkänna ”Cementbyggnadsaktiebolaget i Helsingfors” offert. Bygget skall påbörjas genast och det speciella här att samma byggbolag samtidigt skall bygga ett sanatorium på Högåsen åt Tuberkulosföreningen i Finland. Sanatoriet börjar byggas ett par månader före samskolan och det kunde tas i bruk några veckor efter samskolans invigning.

I oktober 1924 var väggarna uppmurade och takläggningen kunde påbörjas och det arbetet klarades av före vintern.

I juli1925 var bygget färdigt för slutgranskning och kunde inredas för att tas i bruk vid höstterminens början. En stor del av inredningen gjordes av Ab Westa Oy, vars nystartade snickeri låg vid Badhusparken där Sjöfartsmuséet finns idag.

På sin tid en imponerande byggnad och eftersom den är byggd på den högsta punkten, så är den synlig åt alla håll.
Invigning av nya samskolbyggnaden 1925.

Den 30 augusti 1925 hölls en storslagen invigningsfest i nya samskolan. Inbjudna var stadens ledning, blivande och tidigare elever, nuvarande och före detta lärare och representanter för statliga myndigheter.

Under festligheterna hölls flera intressanta tal, och om du vill läsa dem skall du klicka HÄR! Talen varvades med sång och musik.

Från och med höstterminen 1925 verkade samskolan i den nya byggnaden och den gamla byggnaden invid Kyrkotorget kunde då överlåtas åt den svenska folkskolan. I början på oktober 1925 rasade en svår storm i staden och olyckligtvis så rev stormen ner en del av taket på den nya skolan. Inte bara plåten utan också rotbräder och takstolar följde med men som tur var hade byggaren lovat ett års garanti på arbetet, så skadan drabbade inte staden direkt.

Under en period i fortsättningskriget 1941-1944 användes samskolbyggnaden som krigssjukhus men i övrigt har den varit verksam varje år.

Gymnastiksalen i den svenska samskolan användes som tillfälligt sjukhus för sårade soldater under fortsättningskriget. Fotot utlånat av Christel Lindqvist.

År 1947 bestämde staten att den kommunala Svenska samskolan i Kristinestad skall bli statlig och efter en övergångstid avslutades den i augusti 1950 och skolan började då kallas Kristinestads Samlyceum. Utan att betala någon ersättning övertog staten byggnaden och all dess inredning.

Den 1 juni 1947 hölls i samband med dimissionen en storslagen 50-års fest. Om du vill läsa mera om den festen, så skall du klicka HÄR!

År 1973, i augusti blev Kristinestads samlyceum igen en kommunal skola och den började då kallas Kristinestads gymnasium. Staten överlät skolbyggnaden åt staden utan ersättning eftersom de ansåg att den endast hade varit till låns sedan 1947 då det blev en statlig skola.

År 1986 bestämdes det att samskolans gymnastik- och festsal på övre våningen skall byggas om till ett auditorium med 120 sittplatser. Det skulle förses med högklassig AV-utrustning, så att det kan användas för seminarier och konferenser.

Historiker.

Om du vill läsa rektor Torsten Ströms historik för åren 1897-1922, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa fil.mag. Axel Häggmans historik om pedagogin i staden från år 1653 till 1947, så skall du klicka HÄR!

Om du vill läsa en del av Egil Appels historik, som han skrev 1972, så skall du klicka HÄR!

Skolans rektorer:

1897 – 1903: Walter Sjöblom var den första rektorn vid ”Svenska samskolan i Kristinestad”.
1903 – 1912: Henrik Adolf Karsten
1912 – 1913: Gustaf Adolf Lundell.
1913 – 1938: Torsten Ström. Under ofärdssåren 1917 – 1919 så var kyrkoherde A. Tranchant rektor.
1938 – 1946: Axel Häggman.
1946 – 1961: Paul Mörn. År 1947 övertog staten både skolan och själva byggnaden, och skolan började då kallas ”Kristinestads samlyceum”.
1961 – 1973: Egil Appel.
1973 – 2001: Per-Olof Aspfors: I och med grundskolreformen igen en kommunal skola och den började då kallas ”Kristinestads gymnasium.
2001 – 2016: Margareta Rissanen.
2016 – 2018: T.f. rektor Gunilla Teir.
2018 –             Peter Grannas.

 

Foton.

Inramningen är den bästa möjliga när de nya studenterna får sin mössa i anrika Kristinestads gymnasium. Bilden är från dimissionen 2019 då också före detta studenter fick delta.
Inom några år fyller den nuvarande gymnasiebyggnaden 100 år och den är fortfarande i gott skick och kommer säkert tt stå kvar ännu i 100 år.
År 2016 gjordes en takrenovering då det gamla plåttaket byttes ut mot ett filttak. Hela byggnaden täcktes då in med skyddande väggar och tak.
Efter flera renoveringar och tillbyggnader så ser den före detta samskolbyggnaden ut så här i dag då den används av Kristinestads svenska lågstadium.. Den äldsta delen längs med Skolgatan är från 1700-talet medan den nyaste delen längst mot norr endast har ett par år på nacken. Fotot från sommaren 2019.
Annonser och urklipp.