Smedernas gård Varvsgatan 4.

Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar. Håkan Sten har bidragit med flera fotografier och annan information. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den första delen av den här gården på Varvsgatan 4, på tomt nr 1 byggdes i början av 1830-talet av smeden Anders Högman. År 1859 byggdes gården till med ett par rum i den norra ändan av följande ägare, smeden Johan Michel Lindfors. Omkring år 1900 byggdes gården till i den södra ändan av bagaren Vilhelm Jahnsson, så att den då fick den längd och utseende, som den fortfarande har. Fotot är taget sommaren 2021 från sydväst.

Gårdens historia.

År 1825 ägdes tomt nr 1 av sjömansdottern Catharina Björkman men där fanns inga byggnader, så ingen bodde där.

År 1830 togs den nya stadsplanen från 1825 i bruk och tomten nr 1 ägdes ännu av sjömansdottern Catharina Björkman men det ser ut som att ingen bodde på den tomten och inte på granntomterna heller.

På stadsplanen från 1825 så har det bildats nya tomter nere vid stranden i söderstan, bland annat nr 1. Tomten var obebodd ända tills smeden Anders Högman övertog den i början av 1830-talet. Dagens Parkgatan hette enligt den gamla stadsplanen ”Södra Qvarngränd” och Varvsgatan hette ”Skeppshvarfsgatan”.

År 1835 hade tomten övertagits av smeden Anders Högman och det måste ha varit han som byggde den första delen av gården. Han var född år 1804 i Yttermark och flyttade därifrån i början av 1830-talet och med sig hade han sonen, sjömannen Josef Vilhelm (f.1831), möjligtvis från ett tidigare gifte. Han hade också dottern Maria Sofia med sig men hon avled 1853. Anders byggde också en smedja i tomtens östra ända nere vid stranden, på det ställe som i dag är Strandgatan 85. För tydlighetens skull, så är gårdsägaren, smeden Anders Högman inte samma Anders Högman, som ägde gården på Östra Långgatan 72, som till på köpet var smed han också.

År 1840 ägdes gården och tomten nr 1 av smeden Anders Högman, som nu bodde med sin andra hustru Cajsa Gustava (född Ström 1817). Cajsa var dotter till Henric Ström (1773-1839) och Magdalena Björkqvist (1775-1837), båda från Kristinestad.

År 1845 ägdes gården på tomt nr 1 av smeden Anders och Cajsa Högman. De fick flera barn tillsammans, bland annat Anders Alfred (f.1840), Ida Catharina (f.1843, gift med Johan Alfred Andersson 1870, död 1926), Selina Gustava (f.1846) och Amanda Theodora (f.1854). Hos dem bodde också smedgesällen Johan Nordström med sin hustru Maria.

År 1850 hade tomten nr 1 delats så att smeden Anders Högman ägde den norra delen och han bodde där med hustrun Cajsa. På hyra hos dem bodde sjömannen Josef Högman och sjömannen Josef Ljunggren. Där bodde också sjömannen Anders Uljens med hustrun Clara och i gården bodde också lägrade qvinnan Maria H.

Den södra delen ägdes av tidigare lärlingen, numera smeden Johan Nordström med hustrun Maria. Johan var född 1819 i Påmark och flyttade till staden via Bötom. Han gifte sig omkring 1840-1842 med Maria Henriksdotter, som var född 1823 i Närpes. Hos dem bodde 3 gesäller, 2 lärlingar och pigan Lisa.

År 1855 ägdes den norra delen av tomt nr 1 av före detta smeden Anders Högman och hustrun Cajsa. I gården bodde också sjömannen Josef Högman tillsammans med fästekvinnan Maria. På hyra bodde också förre handlaren Anton Herman Hasselblatt (1803-1857) med hustrun Maria (f. Berggren i Kaskö 1810-1883) och barnen Adelina (f.1832), Ingeborg (f. 1834) och Carl (f.1840). Hasselblatt bodde här endast en kort före han flyttade över gatan till sin nya gård på Varvsgatan 1.

Smeden Johan Michel Lindfors byggde till gården norrut år 1859 och då hackade han in både initialer och årtal i stenfoten. Foto Håkan Sten 2022.

År 1859 hade den norra delen av tomt nr 1 övertagits av smeden Johan Michel Lindfors. Han var född i Luvia 1825 och var gift med Katarina Wilhelmina (f.1827 i Närpes). Lindfors byggde då till gården i den norra ändan med ett par rum.

Den södra halvan av tomten ägdes av smeden Johan Nordström och hustrun Maria. De hade flera barn, och ett stort antal gesäller och lärlingar bodde hos dem.

År 1865 ägdes gården på den norra halvan av smeden Johan Michel Lindfors och han bodde med hustrun Wilhelmina, som kallades Mina. Hos dem bodde också en lärling Gustaf. På hyra bodde matrosen Petter Wilhelm Nordman med sin hustru Maria.

År 1870 ägdes den norra gården av Johan Michel Lindfors, som bodde med hustrun Mina och de minderåriga barnen Axel och Ida. Hos dem bodde också pigan Vilhelmina Sigg. På hyra bodde sjömannen Michel Nyqvist med hustrun Maria och 2 små döttrar. Ett par år tidigare hade lärlingen Oskar Isaksson också bott hos dem och vid den tiden var det sjömannen Malachias Hannus, som bodde på hyra med hustrun Katharina och lilla sonen Erik.

År 1875 bodde sjömanshustrun Kajsa Grannas (f.1848) på hyra i Lindfors gård. Maria Ojanen, som också var sjömanshustru hade bott i gården sedan 1873.

År 1880 bodde sjömansdottern Anna Lisa Sjöblom (f.1827) på hyra hos Lindfors. Där bodde också arbetskarlen Gabriel Nyström (f.1848) med hustrun Brita (f.1838) och 4 minderåriga barn.

År 1885 bodde qvinnan Kristina Grannas fortfarande på hyra. På hyra bodde också sjömannen Karl Henrik Skans (f.1844) med hustrun Maria (f.1846) och deras 6 barn.

År 1890 bodde postiljonsänkan Greta Sundström (f.1815) på hyra i Johan Michel Lindfors gård. På 1890-talet ägde smeden Lindfors också hälften av gården på Västra Långgatan 71.

På skissen så syns de 5 gårdar som i slutet av 1800-talet fanns på tomterna 1 och 2. Tomt nr 1 var delad och tomterna delades ännu en gång på tvären år 2000. Gården på Varvsgatan 4 tillbyggdes en andra gång i den södra ändan runt 1900 och troligen var det byggmästare Henry Häggblad, som gjorde arbetet. Vid samma tid byggde Häggblad bland annat Axelins gård och Metodistkyrkan, som har samma modell av foderbräder runt fönstren.

År 1892 bodde arbetskarlen Karl Ekman (f.1863) på hyra i smedens gård med sin hustru Sanna (f.1856) och 3 mindre barn. Ett par år senare bodde bagarehustrun Ida Jahnsson (f.1867) på hyra med 2 mindre barn.  På hyra det året, alltså 1894 bodde också smeden Fredrik Strömberg (f.1850) med hustru och en liten son.

År 1895 ägdes gården av smeden Lindfors och han bodde med hustrun Mina. Barnen ser ut att vara utflyttade men bagarehustrun Ida Jahnsson bodde kvar med sina 2 barn. Arbetskarlen Karl Hjalmar Ekman (f.1863) bodde på hyra med hustru och 3 barn, och arbetskarlen Johan Jakob Försti (f.1873) bodde också i gården.

År 1899 hade smeden Johan Michel avlidit och gården övertogs då av änkan Wilhelmina. Arbetaren Karl Ekman bodde på hyra och arbetaren Erik Wilhelm Solaks (f.1844) bodde också hos änkan Lindfors.

År 1900 sålde änkan Wilhelmina Lindfors gården på norra halvan av tomt 1, alltså Varvsgatan 4 åt sin dotter Ida, som var gift med bagaren Vilhelm Jahnsson. Ett par år senare bodde kopparslagaren Johan Adolf Sjöström (f.1854) på hyra med barnen Paul och Bruno. Han hade tidigare ägt tomten och gården vid Strandgatan 81.

År 1905 ägdes gården av bagaren Vilhelm Jahnsson (f.1872) och hans hustru Ida (f.1867) och hos dem bodde de 4 barnen. Kopparslagaren Sjöström bodde ännu där med barnen sjömannen Paul Johannes (f.1883), Bruno (f.1885) och Gustaf (f.1887).

År 1906 övertogs bageriet av Ivar Schütt, som öppnade ”Nya Hembageriet” i Jahnssons gård. Verksamheten blev inte långvarig eftersom en L. Pitkänen redan i mars 1907 startade en ”Bageri-Rörelse” i gården. Den blev inte heller långvarig eftersom Ida Jahnsson i april 1909 bjöd ut bageriet och ett par rum att hyra. Något bageri blev det inte då i gården, däremot öppnade en handlande Wuolas en mjölkaffär där i november 1909. Vid samma tid öppnade Maria Wihuri en tygaffär i gården, ungefär samtidigt som hennes man öppnade en smedja på samma tomt nere vid Strandgatan 85.

År 1907, den 26 juli avled bagarmästaren Vilhelm Jahnsson, endast 35 år gammal och gården övertogs då av änkan och av barnen.

År 1908 hade gården övertagits av änkan Ida Jahnsson och de 3 barnen. De minderåriga barnens förmyndare sålde sedan deras andelar åt modern för lite mer än 5 000 mark. I november 1908 fick Ida ensam lagfart på tomthalvan. Kopparslagaren Johan Sjöström bodde i gården med sina barn. På hyra bodde också kopparslagaren Johannes Hällström (f.1878), musikern Hjalmar Brofeldt (f.1873) och kopparslagaren Albin Hällström (f.1874). I mars 1908 öppnade Leonard Roine en ”Fotografiatelier” i Jahnssons gård och för att kunna fotografera också i skymning hade han själv hittat på en belysningsmetod. I juli 1909 bötade Ida Jahnsson 10 mark eftersom hon hade låtit sina kor fritt beta i Badhusparken.

År 1910 ägdes gården av bagareänkan Ida Jansson, som bodde med de vuxna barnen Ragnhild (f.1892) och Jarl (f.1893). På hyra bodde kopparslagaren Johan Sjöström med 2 vuxna söner, grindvaktsänkan Johanna Nyqvist (f.1845) med barnen Maria, Emil och Johan. Arbetaren Anton Sahlgren (f.1868) bodde i gården och det gjorde kopparslagarna Johannes och Albin Hällström också. Kopparslagaren Frans Ludvig Wihuri (f.1873) bodde här med sin rikssvenska hustru Maria och hos dem bodde också pigan Anni Portinen (f.1880). Wihuri bodde här endast en kort tid, eftersom han i februari 1911 köpte den nedbrunna gården på Västra Långgatan 15 av Samperi. Guldsmeden Leander Kyyny (f.1885) bodde på hyra med hustrun Anna (f.1882) och arbetaren Väinö Selenius (f.1885) bodde med hustrun Maria (f.1881) och pigan Alma Lillvik (f.1887).

År 1912 i april öppnade Nylund & Co en måleriaffär i änkan Jahnssons gård men den flyttade snart till Ellfolks gård. Sjömannen Paul Sjöström var ännu skriven i gården trots att han hade rest till Amerika. En som bodde där var arbetaren Juho Mustoniemi (f.1886) med hustrun Ida. Arbetaren Otto Kanerva (f.1861) bodde i gården med hustrun Hilda och en son, och hovslagaren August Svens (f.1877) bodde där med sin Hilda (f.1883) och 3 barn. Plåtslagaren Johan Herman Heikkilä (f.1863) bodde troligvis i smedjan nere vid Strandgatan med hustrun Tekla (f.1859) och 3 barn. Arbetaren John Lindström (f.1890) bodd där, liksom arbetaren Elias Turunen (f.1857) med hustrun Vilhemina (f.1866) och vuxna sonen Petter (f.1891) och 4 mindre barn.

År 1912, i november förstördes änkan Jahnssons smedjebyggnad nere vid Badhusparken. Byggnaden inrymde den oanvända smedjan men också en bostad, där det för tillfället bodde ett stort antal järnvägsbyggare. Allt lösöre kunde räddas men byggnaden som var lågt försäkrad, brandskadades svårt och en vecka efter branden bjöd Ida Jahnsson ut gården till salu. Någon försäljning verkade det inte bli, utan i stället byggdes det en ny byggnad nere vis Strandgatan eller så reparerades den brandskadade smedjan.

År 1914 ägdes tomten och gården av Ida Jahnsson och i gården bodde hennes son Jarl (f.1893). Arbetaren Turunen bodde kvar men nu bodde också bagaren Frans Vikbäck (f.1878) i gården med hustrun Maria (f.1878) och 3 små barn. Troligtvis hade han också ett bageri i gården, eftersom han redan i början av 1900-talet hade haft ett bageri i den Parmanska gården på Strandgatan 55. På hyra i gården bodde också arbetsförmannen Emil Nyberg (f.1890) med hustrun Hilma (f.1892) och arbetaren Viktor Grannas (f.1873) bodde där med hustrun Fina, som var född 1880.

År 1917, den 31 januari sålde bagareänkan Ida Jahnsson sin ägande halva av tomt nr 1 åt stenarbetaren Frans Pihlajamäki. Köpesumman var 21 000 mark och där ingick både butiksinventarierna och bageriets maskiner. Ida förbehöll sig rätten att på hyra bo i ett par rum i gårdens norra ända i 2 års tid. Tomten uppmättes till 27 x 60 meter, alltså närmare 1 800 kvm.

Frans var född 1875 i Kankaanpää och år 1917 hade han som änkling gift sig med Tilda Elvira Peltonen, som var född år 1891 i Siikainen.

År 1918 ägdes den norra halvan av tomt nr 1 av stenarbetaren Frans Pihlajamäki och hustrun Tilda. Tidigare ägaren, änkan Ida Jahnsson bodde ännu kvar med sonen Jarl. Bagaren Frans Vikbäck bodde i gården, liksom Emilia Nyberg, som nu var ”fattig änka”. På hyra bodde arbetaren Juho Kustaa Toivanen (f.1880), liksom snickaren Ivar Hakanen (f.1881) med hustrun Eufrosyne (f.1879). Arbetaren Antti Ojala (f.1883) var skriven i gården med hustrun Fanny (f.1888) trots att han nu satt i tukthus.

År 1918, den 4 september sålde Frans och Tilda Pihlajamäki den norra halvan av tomt nr 1 åt folkskolläraren Kustaa Ville Koski för 35 000 mark. Ida Nordström som ägde den södra halvan av tomten hade förköpsrätt men hon använde sig inte av rätten. Vid den här tiden, så gjordes det många snabba fastighetsaffärer i staden och till exempel denne lärare Koski hade den 23 augusti 1918 köpt Anton Pihlajas gård på Östra Långgatan 23.

År 1919, den 15 maj inträffade en eldsvåda i stenhuggare Pihlajamäkis bostad, som fanns i en gård nere vid Strandgatan. I gården som ägdes av läraren Koski bodde också arbetaren Toivonen och hans lösöre hann räddas. Däremot blev Pihlajamäkis lösöre förstört till en del men det torde ha varit försäkrat, liksom byggnaden.

År 1920 ägdes den norra halvan av tomt nr 1 av folkskolläraren Kustaa Ville Koski. I stort samma hyresgäster bodde kvar i gården, också den tidigare ägaren Ida Jahnsson medan sonen Jarl har farit till Amerika. Nu bodde också den kända målaren, artisten Carl Bengts (f.1876) på hyra med hustrun Erika (f.1884) och 2 barn. Carl var född i Närpes och hade redan som barn konstnärliga anlag. Han gick i flera ritskolor och var i lära hos Akseli Gallen-Kallela i Ruovesi och var med honom och gjorde de stora freskerna i den finska paviljongen på världsutställningen i Paris år 1900.

I slutet av 1920-talet förvaltas gården av Richard Leivo från Storå. Sjömannen Paul Sjöström finns i mantalslängderna trots att han sedan lång tid tillbaka vistats i Amerika. Sjömannen Einar Sjöblom (f.1889) bodde en tid i gården med sin hustru och 3 söner. Arbetaren Thure Fagerström (f.1892) hade bott i gården med hustrun Elin och 4 barn, och skräddareänkan Alexandra Aalto bodde också där med flera barn. Montören Matti Vilaniemi (f.1897) bodde där och det gjorde också målaren Emil Koivuluoma (f.1893), arbetaränkan Selma Alanen (f.1865 i Karvia), arbetaren Hilma Fagerström (f.1874) med sönerna Ruben och Helmer och arbetaren Frans Saari (f.1891) hade en tid bott i gården i slutet av 1920-talet.

I början av 1930-talet förvaltades den norra halvan av tomt nr 1 av fröken Anna Granlund från Munsala. Hon bodde inte själv där men det gjorde tjänarinnan Sally Rönnberg (f.1901) med en liten dotter. Sjömannen Einar Sjöblom bodde där med hustrun Gerda (f.1898) och flera barn. Arbetaren Maria Plumppu bodde på hyra med sonen Armas Olavi (f.1912) nere vid Strandgatan.

Hyresgästerna Gerda och Einar Sjöblom på gården, där barnen hade byggt en snögubbe. Fotot utlånat av Håkan Sten.

I mitten av 1930-talet ägdes halva tomten och gården av fröken Anna Granlund från Munsala, som inte bodde i gården. På hyra bodde handlanden Axel Palin (f. i Vasa1872) med sin hushållerska Lydia Björs (f. i Bötom1892). På hyra bodde också sjömansänkan Emilia Nyberg (f.Enholm i Tjöck 1877) med sönerna Johan Vilhelm (f.1904), Arne Evert (f.1905) och Hugo Alexander (f.1916). Maria Plumppu bodde ännu där och en Olga Rönnlund (f.1914) likaså. Arbetaren Eskil Harju (f.1895) bodde på hyra med hustrun Impi (f.1896) och vuxna sonen Esko Olavi (f.1918) och 5 minderåriga barn.

I slutet av 1930-talet ägdes gården av Anna Granlund från Munsala. Axel Palin bodde kvar med sin hushållerska medan Emilia Nyberg hade flyttat bort. På hyra bodde Arthur Andlin (f.1906) med hustrun Olga (f. Rönnlund i Lappfjärd år 1914). Arbeterskan Hilma Fagerström (f.1874) bodde i gården med sin son Helmer Ferdinand (f.1909). Arbetaren Jorma Nousiainen (f.1912) bodde på hyra med hustrun Tyyne (f. Saari år 1916).

År 1939 övertog affärsmannen Johannes Kärkelä gården och halva tomten nr 1. Han var född 1886 i Lillkyro, men hade bott en tid i Vanhakylä i Storå, där han arbetade som föreståndare på handelslaget. Johannes, som kallades Jussi var gift med Tyyra Johanna Sauso (f. 1893 i Lillkyro). Han var med och bildade ungdomsföreningen i Vanhakylä år 1925 och han blev dess första ordförande. Jussi och Tyyra hade flyttat till staden i början av 1930-talet och de bodde då på hyra i någon av sparbankens gårdar vid Skolgatan, troligtvis i den byggnad som i dag är ungdomsgård. Änkan Emilia Nyberg bodde i Kärkeläs gård under kriget med sina 3 söner och det gjorde Arthur och Olga Andlin också. Arbeterskan Ida Hägg eller Hiipakka (f. 1893 i Lappfjärd) bodde i gården med sonen Karl Ivar, som var född 1920 i Kaskö. En tid bodde också arbetaren Alfred Ernst Lindahl (f.1910) på hyra med hustrun Elin Ingeborg (född Mannfolk i Lappfjärd 1915).

Efter kriget på 1940-talet ägdes gården av Johannes Kärkelä. På hyra bodde arbetaren Onni Ilmari Toivonen (f.1910 i staden) tillsammans med hustrun Helena Marjatta och en tid bodde också arbetaren Toivo Einari Toivonen (f.1914) där med hustrun Ellen Helena (f. Haavisto 1914). Jussi Kärkelä dog i februari 1947 och genom ett testamente uppgjort i januari 1935 övertog änkan Tyyra hela gården. På grund av hälsoproblem utsågs folkskolläraren Yrjö Linna till förmyndare för Tyyra Kärkelä i november 1949.

År 1950, den 28 maj sålde änkan Tyyra Kärkelä  hälften av sin tomt nr 1 åt styrmannen Tor Elis och Annikki Sten för 325 000 mark. Tor Elis var född i staden år 1916 och var son till formannen Johan Fredrik Sten (f.1892) och Maria Alvina Granqvist, som var född i Lappfjärd 1894. Dessa hade bott på adressen Strandgatan 13 sedan år 1935 och på 1940-talet på Strandgatan 26 i Nelsons gård. Tor Elis var gift med Martta Annikki, som var född Suvanto i Teuva. Tor Elis blev sedan ombudsman för folkpensionsanstalten och han hade sitt kontor i den södra ändan av gården.

Den andra halvan av tomten, den östra ner mot Badhusparken sålde Kärkelä i samma veva åt taxichauffören Paul Paavola för 250 000 mark. Denne var född i Kauhajoki år 1891 och var gift med Lydia Elisabet, som var född Palomäki i Kauhajoki år 1887. De hade bland annat sonen Armas, som innehade Esso-stationen vid torget tillsammans med Albert Nordström.

I mitten av 1950-talet ägdes Varvsgatan 4, som låg på en ¼ av tomt nr 1 av ombudsmannen Tor Elis Sten med hustru Annikki och 4 barn. Änkan Tyyra Kärkelä flyttade till Lillkyro år 1957. På hyra bodde arbetaren Arvid Andlin och han var född i staden 1902 och var gift med Gerda Matilda Söderlund (f.1918 i Sideby).

I slutet av 1950-talet ägdes Varvsgatan 4 av ombudsmannen Tor Elis och Annikki Sten. Arvid Andlin hade med sin familj flyttat bort och i stället bodde Ture Haaronen på hyra. Han var född år 1901 i Sastmola och var gift med Tyyne Maria (f. Mickelsson 1908 i Sastmola) och de hade 4 barn.

I början av 1960-talet ägdes Varvsgatan 4 av Tor Elis Sten, som då var byråchef.  Hyresgästen Ture Haaronen hade flyttat till Reunanens gård på Västra Långgatan med sin familj och några fler långvariga hyresgäster ser det inte ut att ha bott i gården.

År 1988, i december avled Tor Elis Sten och ett par år senare övertog den ena sonen och hans hustru gården av dödsboet.

År 2000, den 15 mars genomfördes tomtdelningen, då tomt nr 1 delades i 4 delar, vardera fick en storlek på närmare 900 kvm.

År 2006, i september avled änkanAnnikki Sten.

I dag ägs gården på Varvsgatan 4 fortfarande av följande generation Sten, som använder den som stadigvarande bostad. Gården med sina närapå 200 år på nacken, är en prydnad i söderstaden och kommer säkert att stå kvar ännu under en lång tid.

Foton och annonser:

Högst troligt var det runt förra sekelskiftet, som gården Varvsgatan 4 fick sin nuvarande längd och utseende. Till höger syns lite av gården Varvsgatan 6, som i tiderna låg på samma tomt som nummer 4. Fotot taget från nordväst sommaren 2021.
På fotot som är taget år 1927 från skidfabriken Vestas tak, så syns den nedre gården på tomt nr 1 till höger. Den har numera adressen Strandgatan 85 och hälften av uthusen på gårdsplanen hör till den gården och den övre ändan hör till gården på Varvsgatan 4. Mitt i bild syns Snellmans eller Gabrielssons gård med tornet på taket. Längre bort till vänster syns skolbyggnaden, som vid denna tid inrymde den finska folkskolan. Fotot från Myllyniemis fotoalbum,
År 1925 bildades Vanhakylän nuorisoseura i Storå och Jussi Kerkelä blev då dess första ordförande. På bilden som är tagen ur Esko Hernesharjus historiebok, står Jussi lite bakom, som femte från vänster. Han var ordförande i två perioder, före han flyttade till Kristinestad i början av 1930-talet.
Annikki Sten med barnen Ann-Mari, Håkan och Rolf på uthustrappan år 1953. Fotot utlånat av Håkan Sten.
Tor Elis Sten var ombudsman för Folkpensionsanstalten och hade ”distriktsexpeditionen” inrymd i sitt hem i den södra ändan på Varvsgatan 4. Bilen är en Zwickau P70, som tillverkades i Öst-Tyskland under några år på 1950-talet. Ramen var gjord av trä och själva karossen var gjord av plast.  Om du vill se en 2 minuters reklamfilm om den här specialla bilen, så skall du klicka HÄR! Fotot från 1956 är utlånat av Håkan Sten.
Annikki Sten på gården med barnen Åke, Rolf, Håkan och Ann-Mari år 1955. Här har gården fortfarande den ursprungliga farstukvisten. Fotot utlånat av Håkan Sten.
År 1955 grävdes och sprängdes en 4 meter djup brunn vid rån mellan Elis Stens och Paul Paavolas tomter. Vattnet som kom dög inte till dricksvatten men det kunde användas som tvättvatten. Från vänster gårdsägaren Elis Sten, laddaren Unto Nousiainen, kompressorskötaren Valter Enlund, Birger Bäckström, Taisto Jansson och Vilfrey Sjöblom. Längst till höger står Paul Paavola, som har på sig taxichaufförens tidstypiska kläder. Fotot utlånat av Håkan Sten.
Till höger syns en del av den port som fanns i norra ändan till Varvsgatan 4. Uthuset till vänster hör till Snellmans gård på Varvsgatan 2. Kvinnan vid planket är Rut Hasselblatt, som bodde på Varvsgatan 1. Fotot ur Hjalmar Nylinds album och utlånat av Håkan Sten.
I januari 1906 öppnades ”Nya hembageriet” i Wilhelm Janssons gård.
I november 1912 utbröt en brand i gården nere vid Badhusparken. Enligt Syd-Österbotten bodde där en arbetarfamilj, som redan halv åtta på kvällen hade gått och lagt sig. Enligt den finska tidningen så bodde här järnvägsarbetare som dock kunde rädda allt sitt lösöre.
Genast efter branden nere vid Strandgatan ville Ida Jahnsson sälja den. Annonsen ur Syd-Österbotten 30 november 1912.
År 1908 fanns det en tillfällig tandläkare i gården och ute på stan förekom ett rykte att det fanns bakterier i tandläkarens utrymmen. ”Sundhetsnämnden i Kristinestad” kunde dock dementera detta, då de annonserade att de hade desinficerat utrymmet, till och med två gånger.
För över 100 år sedan fanns det flera affärsrörelser i änkan Jahnsson gård på Varvsgatan 4.
F .L. Wihuris första verkstad i Kristinestad låg vid Strandgatan och hustrun Marias tygaffär låg i den övre ändan på Varvsgatan 4. Båda annonserade flitigt i lokaltidningarna under det år som de bodde här.
I april 1910 ville Ida Jahnsson sälja gården vid Badhusparken, innehållande 10 rum, butik, bageri och verkstad.
I april 1909 bjöd Ida Jahnsson igen ut sitt bageriutrymme i lokaltidningen.
I april 1912 öppnade målare Nylund en ”Måleriaffär” i fru Jahnssons gård.
I maj 1919 utbröt en brand i gården vid Strandgatan. Vid den här tiden ägdes hela tomten av lärare Koski och i den brunna gården bodde stenarbetaren Pihlajamäki med sin familj.