Torpet på Östra Långgatan 28.

Sammanställt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp. 

Den här gården i hörnet av Östra Långgatan och Kolargränden byggdes troligtvis på 1920-talet av försäkringsinspektören Otto Ylänkö. Före det revs den gamla byggnaden som hade byggts på 1800-talet och som under de oroliga tiderna 1914 – 1920 ägdes av ”Socialistföreningen Torppa”. Före inbördeskriget fram till intagningen av staden i januari 1918 var Torpet rödgardisternas möteslokal och samlingsställe. Fotot taget från nordväst sommaren 2021.

Historia.

På stadsplanen från år 1751 så har den här tomten fått nummer 16 i det fjärde kvarteret och den ägdes då av Eric Abrahamssons änka.

År 1815 ägdes tomten, som då hade nr 11 och gården av sjömansdottern Maria Wahlberg.

År 1820 hade gården på tomt nr 11 övertagits av Marias man, sjömannen Jacob Törnqvist (1795-1854). Han var född i Siiro i Storå och han var gift med Maria Wahlberg (1789-1848). På hyra bodde den före detta länsmannen L.H. Åberg som bodde med hustrun Anna och en son.

År 1825 ägdes den här tomten, som hade nummer 11 av sjömannen Jacob Törnqvist, som bodde med hustrun Maria.

I den nya stadsplanen från år 1825 hade tomten nr 11 fått numret 213 i det fjärde kvarteret och den ägdes då av sjömannen Jacob Törnqvist (1795-1854).

År 1830 ägdes gården på tomt nr 213 i det fjärde kvarteret av arbetskarlen Jacob Törnqvist (1795-1854). Jakob bodde där med några  barn, bland annat dottern Magdalena (1823-1903), som var gift med handlanden Gabriel Holmudd och den andra dottern Maria Antoinetta, som var gift med skräddargesällen Carl Ingström.

År 1854 ägdes gården av arbetaren Jakob Törnqvist. På hyra bodde dottern, gesällshustrun Maria Ingström och före detta vaktmästaren Gustaf Berndt Tötterström (1820-1897) med hustrun Augusta (f. Starcke 1827-1900). Tötterströms hade tidigare bott i Monolas gård på Östra Långgatan 61.

År 1857 verkställdes arvskifte efter avlidna Maria och Jacob Törnqvist. Halva gården ärvdes av dottern Magdalena, som var gift med rådmannen Gabriel Holmudd och den andra av dottern Maria, som var gift med skräddaregesällen Carl Ingström. I februari 1857 såldes Holmudds halva gård på konkursauktion och den ropades då in av stadsbetjänten Wilhelm Renfors. Maria Ingström sålde den andra gårdshalvan åt snickaren Erik Nils Ekblom. I februari och i början av mars månad 1858 köpte Magdalena Holmudd tillbaka båda gårdshalvorna, alltså den ena av Renfors och den andra av Ekblom.

År 1858, den 8 mars sålde änkan Magdalena hela tomten 213 med alla byggnader åt före detta handlanden Carl Johan Parman (1808-1862) för 375 rubel silver. Han var sedan 1832 gift med Sofia Elisabeth Lacke (1809-1870) och de hade många barn. För att finansiera köpet lånade Carl Johan 400 rubel silver av Handelssocietetens pensionskassa med dess föreståndare Simon Anders Wendelin. De hade ju tidigare bott en lång tid i Parmans gård på Strandgatan 55.

År 1860 ägdes gården av före detta handlaren Carl Johan Parman och hans hustru Elisabeth.

År 1865 hade gården övertagits av änkan Elisabeth Parman, eftersom Carl Johan hade avlidit 1862. Elisabeth var född Lacke år 1809 i Brahestad och år 1832 flyttade hon till Kristinestad.

År 1870 ägdes gården av handlandeänkan Elisabeth Parman. På hyra bodde snickaren A. H. Ekblom med hustrun Maria. Matrosen J. Bäckman bodde också där med hustrun Mina.

År 1875 ägdes gården av Parmans arvingar, då Elisabeth hade avlidit år 1870. På hyra bodde snickaren Anders Wörstén med hustrun Maria, qvinnan Karolina Plym, åkaren Karl Hallberg och sjömannen Karl Johan Sundblad.

År 1876, den 15 februari sålde Wilhelm Parman den bebyggda tomten nr 213 åt rådmansänkan Magdalena Wilhelmina Holmudd (1823-1903).  Hon var dotter till den tidigare ägaren Jakob Törnqvist, och år 1849 hade hon gift sig med änklingen Gabriel Holmudd (1800-1856) och de bodde då på Västra Långgatan 53. Inga hyresgäster finns antecknade.

År 1880 ägdes gården av handlandeänkan Magdalena Holmudd.

Åren 1885 – 1890 ägdes gården av handlandeänkan Magdalena Holmudd och på hyra bodde sjömansänkan Anna Lund (f.1818).

År 1895 ägdes gården av handlandeänkan Magdalena Holmudd. Inga hyresgäster finns antecknade.

År 1898 ägdes gården av änkan Magdalena Holmudd. På hyra bodde änkan Maria Ingström (f.1827) och jungfrun Mina Lillåhls (f.1856).

Åren 1900 – 1902 ägdes gården av handlandeänkan Magdalena Holmudd. På hyra bodde skräddareänkan Maria Ingström (f.1827) och arbeterskan Helena Talvitie (f.1853) med en liten dotter. Arbeterskan Maria Nissander (f.1860) som var blind bodde på hyra.

År 1903 avled handlandeänkan Magdalena Holmudd och gården övertogs av enda överlevande barnet, dottern Thekla Wilhelmina, som då var gift med farmaren Knut Henriksson och bosatta i Canada. De skrev en fullmakt från Canada att Maria Holmudd i Närpes skulle få sälja gården och lösöret.

År 1903, den 23 maj sålde fullmaktshavaren Maria Holmudd i Närpes den bebyggda gården åt skogvakten Juho Kuusinen för 2 500 mark. Han bodde inte där själv utan han bodde på Kyrkogatan 1, invid Västra Långgatan.

År 1904, den 20 juli sålde skogsvaktaren Juho Kuusinen den bebyggda tomten 213 för 3 0000 mark åt skomakaremästaren Axel Lepistö  (f.1864) med hustrun Alina (f.1865) och modern Vilhelmina Leikas (f.1846). I köpet ingick också den mangel som fanns i gården.

År 1906 ägdes gården av skomakaren Axel Lepistö (f.1864) som bodde där med hustrun Alina och modern Vilhelmina Leikas.

År 1907, den 11 november sålde skomakaren Lepistö  gården på  Östra Långgatan 28 åt urmakaren Isak Peltonen för 3 000 mark. Skomakaren Axel Lepistö med hustrun Alina och modern Vilhelmina Leikas fortsatte att bo på hyra. På hyra bodde också arbetaren Nikolai Brunfelt (f.1881) med hustrun Amanda (f.1885).

År 1914 den 23 februari sålde urmakaren Isak Peltonen och hans hustru gården på tomt nr 213 åt ”Socialistföreningen Torppa” för 4 000 mark. Föreningen hette på riktigt ”Kristiinan Suomalainen Työväenyhdistys” och där bodde arbetaren Mikko Heikkilä (f.1879) på hyra med hustrun Ida (f.1890) och 3 mindre barn.

Åren 1916 – 1920 ägdes arbetarnas lokal Torpet på tomt nr 213 av ”Socialistföreningen Torppa” men ingen bodde i gården, utan de använde gården som samlingslokal och för möten.

År 1919, den 8 oktober beslöt ”Kristiinan Suomalainen Työväenyhdistys” efter omröstning med 10 röster för och 4 emot, att gården skall säljas. Redan den 18 oktober uppgjordes ett köpebrev med fabrikören Frans Ludvig och hans hustru Maria Wihuri där de övertog arbetarnas lokal Torpet för 9 500 mark. I juni öppnade den lokala Marthaföreningen daghemmet ”Barnkrubban” i det före detta torpet, med föreståndarinnan M. Boije.

År 1922 den 5 oktober sålde Frans Ludvig och Maria Wihuri gården år herr E. A. Leikas för 90 000 mark.

År 1923 i augusti gjorde E. A. Leikas en bytesaffär med bonden Johan Storås. Storås gav ett hemman i Bötom åt Leikas i utbyte mot gården på Östra Långgatan 28.

År 1923, den 19 september sålde bonden Johan Storås gården och tomten åt försäkringsgranskaren O. A. Ylänkö  (f.1876) och hans hustru Anni (f.1873) för 58 000 mark. Det är högst troligt han som byggde den gård som fortfarande står kvar på tomten invid Kolargränden. De bodde i gården med barnen Veli Reino (f.1901), Tuure (f.1903), Osmo (f.1906), Aatos (f.1908), Ossi (f.1910) och 2 mindre barn.

År 1923, den 4 april sålde makarna Ylänkö gården och tomten åt försäkringsgranskaren Uuno Koivisto, som var född år 1883 och hans hustru Lyyli (f.1886) och de bodde där med flera barn.

År 1934 ägdes gården av Uuno Koivisto med hustrun Lyyli. Med dem bodde några barn, bland annat Veikko Jalo Aatos (f.1912) som var gift med Gertrud (f.1911).

År 1935, den 11 februari såldes gården och tomten på exekutiv auktion och högsta budet på 41 000 mark gavs av Kristinestads Sparbank, som hade inteckningar i gården.

År 1935, den 11 maj sålde sparbanken gården åt arbetsledaren Vilho Siltanen för 41 000 mark. Vilho var född år 1899 i staden och år 1922 hade han gift sig med Irene Ingves, som var född 1902 i Lappfjärd.

År 1939 ägdes gården av Vilho Siltanen och på hyra bodde fotografen Tyyne Aavamo, som var född år 1901 i Tammerfors.

År 1940, den 11 oktober förvärvade folkskolläraren Brage Sten gården.  Han var född 1906 i Pörtom och var gift med Anni, som var född år 1915 i Vuokkiniemi i Karelen. De hade med sig 2 döttrar, Siv (född 1934 i Jakobstad) och Annita (född 1937 i Nykarleby).

Under hela 1940-talet ägdes gården av Brage Sten, som bodde där med sin familj. På hyra bodde arbetareänkan Eliina Jaakkola (f.Rimpiviita 1868 i Storå), som bodde med sin dotter, väverskan Olga Elina (f.1903 i Lappfjärd).

I början av 1960-talet bodde Brage och Anni Sten ensamma i gården, eftersom de vuxna döttrarna har flyttat bort. Hyresgästen Jaakkola hade också flyttat bort i slutet av 1950-talet.

År 1967 förvärvade rörmokaren Levi Hakala gården. Han var född år 1927 i Dagsmark och han var gift med Lila Katri (f. Koivuluoma 1934 i staden) och de hade med sig 4 barn. Gården är fortfarande i släkten Hakalas ägo.

Gården i hörnet av Östra Långgatan och Kolargränden fotograferad från sydväst sommaren 2021.

Annonser.

Socialdemokratiska Kommunalorganisationen höll ett medborgarmöte i arbetarnas lokal Torpet i augusti 1917. Annons ur Syd-Österbotten 22.8.1917.
I maj 1918 meddelades att ”Senaten har bemyndigat landshövdingarna att med kvarstad belägga och i sin vård övertaga arbetarföreningarnas, arbetarbolags och andra arbetarsammanslutningars såväl fasta som lösa egendom å de orter, å vilka upprorsrörelsen utbretts, ävensom all de upproriska tillhörande egendom, som lämnats utan vård”. Möjligtvis togs också Torpet invid Kolargränden i kvarstad enligt senatens beslut. Notis i Syd-Österbotten 25.5.1918.
År 1920 inrättade Marthaföreningen ett daghem, som fick namnet ”Barnkrubban” i det före detta torpet. Föreståndarinna var fröken M. Boije och anmälningar skulle göras till prästgården till kyrkoherdehustrun Tranchant. Annons i Syd-Österbotten 23.6.1920.