Skogsvaktarens gård på Västra Långgatan 13.

Sammanställt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olin släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den här gården i hörnet av Västra Långgatan och Kyrkogatan byggdes av skogsvaktaren Juho Kuusinen år 1913. Den förra gården, som hade byggts på samma ställe vid Västra Långgatan år 1820 hade troligtvis rivits eller flyttats i slutet av 1800-talet. Kuusinen bodde inte själv i gården, utan den byggdes endast för uthyrning. Fotot är taget från sydost sommaren 2020.

Historia.

På stadsplanen från 1751 så har hörntomten fått numret 25 i kvarter 3 och det fanns då en lång byggnad längs Västra Långgatan. Den flyttades eller revs i slutet av 1800-talet och på det stället anlades sedan en kryddträdgård. Längs Kyrkogatan finns inritad en annan gård, högst troligt en del av den gård som fortfarande står kvar. Tomten nr 25 ägdes den tiden av Hindrich Hagman.

Åren 1749 -1760 ägdes tomten nr 25 av Hindrich Hagman, som var gift med Maria Jöransdotter (1714-1800). De fick flera barn, bland annat döttrarna:

-Anna Hagman (1746-1784) som år 1784 gifte sig med skeppsbyggmästaren och tegelfabrikören Eric Åkervall (1741-1790). Anna dog i barnsäng år 1784 och år 1788 gifte änklingen Eric Åkervall om sig med Maria Elisabeth Sandberg (f.1737). Den här Maria Elisabeth Sandberg hade år 1784 tillsammans med fröken Anna Backman (f.1750) köpt granngården på tomt nr 165.

-Margaretha Hagman (1749-1817) som år 1778 gifte sig med Abraham Hällström (1748-1819) och de fick 2 barn som dog unga.

-Elisabeth Hagman (1754-1837) som år 1781 gift sig med Johan Nordström (1750-1838) och de fick 5 barn tillsammans.

-Maria Hagman (1759-1827) som år 1780 gifte sig med Anders Tillberg (d.1788) och de fick 3 barn, bland annat sonen Henrik Tillberg (1781-1848) som blev repslagare.

Efter Hindrich Hagmans död ca 1760 övertogs gården av änkan Maria Jöransdotter (1714-1800). I gården bodde också Matts Wikmans änka.

Åren 1760 – 1770 ägdes gården på tomt nr 25 av Hindrich Hagmans änka Maria, som bodde med sin nu vuxna dotter Anna.

Åren 1772 – 1775 ägdes gården på tomt nr 25 av Hindrich Hagmans änka Maria, som bodde med sin vuxna son Johannes (f.1752) och som kallades Johan.

År 1805 ägdes gården på tomten, som nu hade fått nummer 32 av sjömannen Michael Ekblom. Han hade året innan gift sig med Maria Andersdotter Tillberg (f.1782). Maria var dotter till Anders Tillberg (f. i Lappfjärd 1756-1788) och Maria Hindrichsdotter Hagman (1759-1827). Denna Maria var dotter till gamla ägaren Hindrich Hagman, så gården hölls alltså inom släkten. I gården bodde också Michaels svåger, sjömannen Johannes Tillberg (f.1785).

År 1810 ägdes gården och tomten nr 32 av sjömannen Michael Ekblom.

År 1820 ägdes hörntomten av sjömannen Michael Ekblom, som bodde med hustru Maria och dotter Maria. Där bodde också skomakaren Christoffer Engman med sin hustru.

År 1825 ägdes den här hörntomten som hade nummer 32 gemensamt av svågrarna Michael Ekblom och Henrik Tillberg.

På stadsplanen från 1825 så har tomterna fått numrorna 154 och 165. och de finns på adressen Västra Långgatan 13 eller Kyrkogatan 1.

År 1830 då den nya stadsplanen från 1825 togs i bruk så ägdes en del av tomten nr 154 av väktaren Michael Ekblom (1780-1837) med hustrun Maria (f.1782). Den andra delen ägdes av repslagaren, änklingen Henrik Tillberg (1781-1848). Denne hade varit gift med Maria Helena Vestman (1782-1827).

År 1835 ägdes en del av tomten av väktaren Michael Ekblom, som bodde med hustrun Maria och en dotter. I gården bodde också deras son, sjömannen Johan Ekblom (1814-1866). Guldsmeden Gustaf Ljungsten bodde också i gården med sin hustru.

År 1835 hade väktaren Michael Ekblom förvärvat Starckes gård på Västra Långgatan 4, som i dag kallas Spectras gård och han flyttade då dit med sin familj. Den gården ägdes före det av kronolänsmannen Gustaf Starcke, med andra ord så bytte de en stadsgård mot en stadsgård med varandra.

Från år 1835 –  1857 ägdes tomten nr 154 av expeditionsfogden och kronolänsmannen Gustaf Starcke (1795-1877) men han bodde inte där och det gjorde ingen annan heller. Starcke bodde själv i granngården på tomt 165, som han hade förvärvat år 1823. Gustaf Starcke var född i Sverige och var son till Henrik Starcke (f. i Stockholm 1752-1834) och Hedvig Charlotta Hallman (1762-1825) från Kristinestad. År 1820 gifte sig Gustaf Starcke med Christina Nagel (1801-1883) från Kristinestad och de fick hela 16 barn.

År 1857 slogs Gustaf Starckes båda tomter, nr 154 och 165 ihop men han bodde själv i gården vid Kyrkogatan på tomt 165. Följande år bodde han med hustrun Christina, döttrarna Alvina och Maria, drängen Matts och pigorna Anna och Kajsa.

År 1860 ägdes båda tomterna 154 och 165 av kronolänsmannen Gustaf Starcke, som med sin familj bodde i gården vid Kyrkogatan.

År 1863 ägdes tomterna av Gustaf Starcke. Nu bodde handlanden Erland Leván tillfälligt på hyra med hustrun Aurora, men endast för en kort tid.

Åren 1865 – 1870 var det endast Gustaf Starckes familj som bodde i gården vid Kyrkogatan och inga hyresgäster finns antecknade. Det är fullt möjligt att hörngården är riven eller nedplockad eftersom det inte finns några anteckningar om en sådan.

År 1875 ägdes båda tomterna av Gustaf Starcke som bodde med sin familj och pigorna Wilhelmina och Maria. Drängen Johan Hietaoja (1851-1900), senare Sandström bodde också där och han skulle ju långt senare förvärva Högbacks gård på Staketgatan 24.

År 1877 avled kronolänsmannen Gustaf Starcke och gården övertogs då av änkan Christina, som sedan bodde med pigan Anna Storkaas (f.1862).

År 1883 avled änkan Christina Starcke och båda tomterna hade då redan övertagits av snickaren och gästgivaren Anders Henrik Ekblom (f.1807) som bodde med hustrun Maria (f.1825) och sonen Frans (f.1865). De hade tidigare bott i Krepelinska gården på hyra. Hos dem bodde också pigan Maria Ericks (f.1862). Den här tiden fanns det en ”tillikka”, alltså en restaurang i gården vid Kyrkogatan, som kallades Stadskällaren och det var nog gästgivare Ekblom som skötte den. Vid den här tiden öppnades en dörr ut mot Kyrkogatan i byggnadens västra ända.

År 1890 ägdes båda tomterna av gästgivaren Ekblom, som bodde vid Kyrkogatan med hustrun Maria (f.1825), sonen Frans och pigorna Amanda och Karolina.

År 1892 hade gästgivare Ekblom avlidit och gården och tomterna hade övertagits av änkan Maria, som bodde med sonen Frans och pigan Amalia Sundqvist (f.1872). Änkan Maria Ekblom sålde då gården på auktion åt bonden Johan Frösén.

År 1894 hade gården vid Kyrkogatan och tomterna 154 och 165 övertagits av possessionaten Johan Frösén (1827-1910), det är en finare titel på en stor gårds- eller godsägare. Frösén var född i Sverige och arbetade som byggmästare i Norrköping tills han gifte sig med Maria Aurora Forsman från Kauhajoki. Han flyttade då dit och övertog svärfaderns Ala-Knuuttila gård och senare förvärvade han också Kaarlela gård. Dessa skötte han med stor framgång och kunde då också inköpa en stadsgård i Kristinestad. Paret Frösén fick 7 barn men de bodde aldrig i staden.

År 1895 ägdes gården och de båda tomterna av Johan Frösén från Kauhajoki, som inte bodde där. På hyra bodde färgareänkan Mathilda Holmgren (f.1854) med sina 2 barn. Den här tiden var en del av gården vid Kyrkogatan uthyrd åt Kristinestads Spritdrycksbolag, som hade både försäljning och servering av alkoholhaltiga drycker här. Under vissa perioder var det oroligt och bråkigt både inne i byggnaden och utanför på gatan och klagomål framfördes till gårdsägaren Frösén.

År 1897 ägdes gården vid Kyrkogatan och de båda tomterna av Johan Frösén från Kauhajoki. På hyra bodde änkan Holmgren med sina barn. På hyra bodde också sjökaptenen Karl Julius Lundgren (f. i Vasa 1833 – död i Kristinestad 1907). Han hade varit gift med Amanda Asplund (1834-1886) från staden. Julius bodde nu med sin fosterdotter, tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862) och med pigan Mathilda Bäckström (f.1979). År 1900 bodde också änkan Anna Öberg (f.1849) i gården.

År 1905 var det fortfarande samma ägare och samma hyresgäster.

År 1906 bodde sjökapten Lundgren fortfarande på hyra med sin fosterdotter Betty och pigan Adelina Klemets (f.1885). Nu bodde baderskan Maria Ylsöbäck (f.1854) på hyra med sin dotter och det gjorde jungfrun, nålmakaredottern Edla Packalén (f.1848) också. De hade båda före det bott på Strandgatan 24.

År 1908 i april sålde possessionaten Johan Frösén gården vid Kyrkogatan och den obebyggda tomten vid Västra Långgatan åt stadens skogsvaktare Juho Kuusinen. Kuusinen själv bodde på hyra i skomakare Virtanens gård på Strandgatan 12. Tulluppsyningsmannadottern Betty Holmberg (f.1862) fortsatte att bo på hyra med sin piga Adelina Klemets. På hyra bodde också formannen Ananias Lauha (f.1858) med sin hustru Anna (f.1858) och dövstumme sonen Frans (f.1884), Viktor (f.1890) och Oskar (f.1892) och 4 mindre barn. Arbetaren Karl Viktor Kivimäki (f.1872) bodde också i gården vid Kyrkogatan med hustrun Hilda (f.1884).

År 1913 byggde skogsvaktaren Juho Kuusinen (1871-1923) den gård som fortfarande står kvar i hörnet av Västra Långgatan och Kyrkogatan. För att finansiera bygget lånade han pengar från ”Stenbrons Reparationsfond”, som förvaltades av stadens drätselkammare. Som säkerhet gavs inteckning i tomterna, därtill gavs borgen av Akseli Ollila och skräddaren Iisakki Aalto. Juho var född år 1871 och var gift med Ida (f.1875) och hade åtminstone en dotter Ellen. Juho dog i maj 1923 i en halssjukdom.

År 1916 ägdes tomterna och den långa gården av skogvaktaren Juho Kuusinen. Han bodde själv på hyra i skomakare Virtanens gård på Strandgatan 12.  På hyra bodde tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862). Sjökapten Mauritz Skogström (f.1884) som tidigare hade bott i Kilpihuset på Östra sidan flyttade med hustrun Ella (f.1882) och dottern Lillemor till Kuusinens nya gård. På hyra i någon av gårdarna bodde också tjänarinnan Hilda Piikkilä (f.1894) och arbetareänkan Maria Hosioja (f.1828). som bodde med barnen Kalle och Oskar.

År 1917 var det oroliga tider i Finland och ute i världen. Världskriget hade pågått sedan 1914, ryska tsaren var avsatt och det politiska läget var svårt både i Ryssland och i Finland. Detta ledde till en brist på mat och övriga förnödenheter och myndigheterna tvingades att ta till ransonering av de viktigaste livsmedlen för att lindra den hungersnöd, som var på kommande. I varje kommun skulle en livsmedelsnämnd inrättas och denna höll från och med augusti 1917 till i Kuusinens gård. I  september 1919 flyttade livsmedelsnämndens kansli till Nordiska Aktiebankens gård vid Strandgatan och i september 1920 till drätselkammarens kansli på Rådhuset.

År 1918 ägdes tomterna och gården av skogsvaktaren Juho Kuusinen. På hyra bodde sjökaptenen Mauritz Skogström med sin familj, arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima och lärarinnan Ines Mozelli (f.1880) med sin mor Hulda (f.1842). På hyra i någon av gårdarna bodde också handelsresande J. G. Fogelberg (f.1866) med hustrun Maria (f.1876) och 10 mindre barn.  I slutet av år 1918 sålde Juho Kuusinen gården åt handlanden och gårdshandlaren K. L. Saari men denne bodde själv på Strandgatan 28, en gård som han just hade förvärvat av handlande J. W. Olin.

År 1919, i början av april sålde handlaren Saari tomterna 154 och 165 åt garvare Kaarlo K. Aho för 95 000 mark. Denne hade tidigare bott på Östra sidan invid det gamla lädergarveriet. K. K. Aho var född i Nystad år 1871 och han hade kommit till Kristinestad år 1905 och sedan dess hade han bedrivit garverirörelse på Östra sidan, och läder- och skohandel i Henriksons gård vid torget. Ahos garveri på Östra sidan är högst troligt Widenius gamla garveri, som hans svärson Lorenz Fougstedt år 1874 flyttade från Öistbacken till Östra sidan nära Tjöck å..

År 1919, den 20 juli förstördes det gamla lädergarveriet på Östra sidan i en häftig brand. Vid halv tio-tiden på kvällen märkte någon på skyddskårens fest i parken att elden var lös i garveriet, som låg nära järnvägen. De hämtade snabbt brandsprutorna från staden men elden hade då redan fått sådan fart att det endast gällde att skydda boningshuset och uthusbyggnaderna runt garveriet. En stor mängd oförsäkrade hudar och lädervaror förstördes i branden men byggnaden däremot var försäkrad. Det blev inte utrett var branden hade börjat men polisen gissade att branden var anlagd. Efter branden sålde garvare Aho området med alla byggnader åt affärsmännen Nurmela, Wilhelmsson och Gullans och i början av september sålde dessa herrar garveriområdet vidare åt U. U. Seppä och Onni Porkka, som fortsatte verksamheten under namnet Kristinestads Läderfabrik.

År 1920 ägdes den ihop byggda gården på de 2 tomterna  av garvaren K. K. Aho. På hyra bodde postiljonen Yrjö Hyvönen (f.1894) med hustrun Hilma (f.1896), sjökaptenen Skogström med sin familj och arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima (f.1895). Lärarinnan Ines Mozelli bodde här med sin mor Hulda och pigan Ida Stenlund (f.1893) och det gjorde också magister Toivo Kukkonen (f.1891) med sin Inkeri (f.1894). Arbetaren Antti Puskala bodde på hyra och det gjorde också tjänarinnan Fina Ojala, arbetaren Viktor Bäcklund och arbetaren Adelina Anjelin.

År 1922 ägdes gården av garvaren Kaarlo K. Aho. Garvare Aho dog i maj 1922 och de båda tomterna och gårdarna övertogs då av änkan Ida Aho (f. Grönfors i Nystad 1874) med barnen Ilmari och Alli. Ida fortsatte att sköta om läder- och skoaffären ända fram till sin död 1945. Hos dem bodde pigan Hilda Alanko (f.1900) och minderåriga drängen Eino Åkerman (f.1904). Postiljonen Hyvönen hade flyttat bort men sjökapten Mauritz Skogström bodde kvar med sin familj. Magister Toivo Kukkonen (f.1891) med hustrun Inkeri (f.1894) bodde en kort tid på hyra med en liten son och pigan Helmi Miettinen (f.1901). På hyra bodde också läraren Arne Olander (f.1891) med hustrun Hilja (f.1888) och 2 döttrar och hos dem bodde också tjänarinnan Elin Helenius (f.1900). I gården bodde också sjökapten Artur Berg (1886-1941) med hustrun Elsa (f.1886) med en liten dotter.

Kaarlo och Ida Aho fotograferade i Nystad före de flyttade till Kristinestad och tog över lädergarveriet på Östra sidan.

I slutet av 1920-talet ägdes tomterna 154 och 165 av änkan Ida Aho, som bodde med barnen Alli och Ilmari. Hos dem bodde också drängen Knuutti Pihlaja (f.1879) och tjänarinnan Helmi Pajunen (f.1908). Sjökaptenen Artur Berg hade flyttat bort men Mauritz Skogström bodde kvar med sin hustru.

I början av 1930-talet ägdes tomterna och gårdarna av handlande Ahos arvingar, hustrun Ida och barnen. Med dem bodde pigan Helmi Pajunen (f.i Vittisbofjärd 1908) och Knuutti Pihlaja (f.1879). Flera hyresgäster bodde också i gårdarna. Sjökaptenen Mauritz Skogström hade flyttat till Helsingfors men kvar bodde droghandlare Elfrida ”Ella” Skogström (f. Sandahl i Sverige 1882) och lärare Ilmari Olander. Handlande Juho Pesola (f.1858) med hustrun Anna (f.1862) bodde på hyra en tid. De var båda från Alahärma och det ser ut som att de efter en tid flyttade tillbaka dit.

I slutet av 1930-talet ägdes tomterna och gårdarna av handlande Ahos arvingar Ida, dottern Alli och sonen Ilmari. På hyra bodde droghandlaren Ella Skogström, som bodde med dottern Lillemor Elisabeth (f.1916). Lektorn Ilmari Olander hade avlidit under julen 1936 och änkan Hilja Olander (f. i Viborg 1888) fortsatte att bo på hyra med barnen Riitta Maria (f.1920) och Viljo (f.1925). Arbetaren Josefiina ”Fiina” Mannerros, som var född i Bötom år 1883 bodde i flera år i bagarstugan inne på gården vid Kyrkogatan.

I början av 1940-talet ägdes tomterna 154 och 165 av handlande Kaarlo Ahos arvingar. Där bodde änkan Ida och sonen, studenten Ilmari Aho. Ella Skogström bodde kvar på hyra och det gjorde lektorsänkan Olander och arbetaren Mannerros också. Affärsmannen Anton Saaristo, som var född i Tammerfors år 1883 bodde på hyra med hustrun Maria, som var född Vähähaaro i Storå år 1883.

I mitten av 1940-talet ägdes tomterna och gårdarna av handlande Ahos arvingar. Änkan Ida hade avlidit i januari 1945, så det var sonen, student Kaarlo Ilmari Aho (f.1914 i staden) som bodde i gården. Ilmari Aho fortsatte att driva föräldrarnas läder- och skoaffär ända till 1949, då verksamheten avslutades. På hyra bodde Ella Skogström, Hilja Olander och affärsmannen Saaristo med sin familj.

Läderhandlare Ahos son Ilmari, som utbildade sig till lärare och arbetade som sådan vid den finska folkskolan i Dagsmark i många år.
Läderhandlare Ahos dotter Alli.

Runt 1950 ägdes tomterna och gården av handlande Ahos arvingar och det var sonen Ilmari Aho som bodde där. Hilja Olander bodde på hyra och det gjorde Ella Skogström också. Ellas dotter Lillemor Elisabeth, som nu var tandtekniker och gift Lindqvist hade nu flyttat tillbaka med sonen Eyvind, som var född år 1947 i Helsingfors. Affärsmannen Anton Saaristo har avlidit och resten av familjen har flyttat bort. I stället hade fabrikören Vilho Frestadius flyttat dit. Han var född 1906 i Lappee och han bodde med hustrun Margit, som var född Knuts år 1917 i Nurmijärvi. Sömmerskan Anna Korkki hade en syaffär i gården.

År 1952 sålde handlande Ahos arvingar tomterna 154 och 165 åt läraren Onni Ostamo. Han var född år 1907 i Merikarvia och var gift med Aira Tellervo, som var född Honkala år 1910 i Ruovesi och de hade med sig 6 barn, som alla var födda i Kankaanpää. Hembiträdet Eini Maria Kortesaari, som var född 1935 i Jalasjärvi bodde i gården och det gjorde också chauffören Karl Albert Söderlund (f.1928). Han flyttade från Kauhajoki med hustrun Anna-Liisa, som var född 1930 i Storå och en son född 1951. Anna Korkki hade kvar sin syaffär i gården och en hemsyster Verna Sjöberg från Öja bodde en tid i gården.  Tapio Sandelin (f.1902) och hustrun Elisa (f. Lillvik 1910) bodde på hyra en tid och de hade flera barn. I samband med Ostamos köp, så flyttade Ella Skogström med dottern Lillemor och hennes son Eyvind från hörngården ner till Starckes gård. De bodde där en tid i den östra ändan av gården som hade ingång från gårdssidan.

Ilmari Aho som sålde gården åt Ostamo flyttade nu till Dagsmark, där han hade varit lärare i den finska folkskolan sedan 1951. Före han blev lärare i Dagsmark, så var han lärare en kort tid i Heikkilä by i Storå. Då den finska folkskolan i Dagsmark drogs in år 1972, så flyttade Ilmari Aho över till den finska folkskolan i Lappfjärd. Efter pensioneringen bodde han i Kristinestad. Hans syster Alli flyttade till Helsingfors där hon arbetade på restaurang. Både Ilmari och Alli var ogifta och barnlösa.

I slutet av 1950-talet ägdes båda tomterna av läraren Onni Ostamo, som bodde där med hustrun Aira och flera barn. På hyra bodde tvätterskan Kirsti Tanskanen, som var född Nousiainen år 1918 och hade 3 barn. De flyttade sedan till Staketgatan 35 och efter det till Staketgatan 30. På hyra bodde också målaren Viljo Koivistoinen, som var född år 1911 i Ruokolahti. Han bodde med hustrun Olga Maria, som var städerska och var född 1910 i Rautjärvi och de hade 2 söner.

På 1960-talet ägdes båda tomterna och gårdarna av lärarparet Ostamo och de flesta hyresgästerna hade flyttat bort.

Efter Ostamos ägdes gården av en Ala-Karvia, som sedan sålde den åt den nuvarande ägaren som inte använder den som stadigvarande bostad.

Den nuvarande ägaren brukar ordna lopptorg på den lummiga gårdsplanen under sommarmarknaderna och under andra publika tillställningar. I bakgrunden syns Ulrika Eleonorakyrkan.

Annonser.

Skogsvaktare Kuusinens ämbetsbetyg från år 1923.