Systrarna Teirs gård på Staketgatan 30 A.

Sammanställt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och ur gamla tidningar. Lotta Sjöblad har bidragit med viktig information och Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den här gården på Staketgatan 30 A byggdes år 1848 av sjömannen Karl Rosenberg. Tomten som ligger på Södra Kvarnberget var före det obebyggd, förutom de väderkvarnar som skulle ha funnits på området i ett stort antal. Gården som här kallas ”Systrarna Teirs gård”, kunde lika gärna heta ”Sjömännens gård”, eftersom det under 1800-talet bodde flera sjömansfamiljer där. Fotot taget från sydväst sommaren 2021.
På stadsplanen från 1825, så ser man av den gula färgen att tomten nr 74, liksom granntomterna är obebyggd. Väderkvarnar fanns det dock gott om och med en del av dessa kunde man såga virke och med de andra mala säd. Före år 1808 gick det höga tullstaketet snett över tomten.

År 1840 och före det är tomten 74 obebyggd och har ingen ägare. Samma gäller för granntomten nummer 75.

År 1845 ägdes tomten av styrmannen Thierström men den är obebyggd så ingen bodde på tomten.

År 1846 ägdes tomten av mästersmeden Rudolf Sundqvist (född 1811 i Kasaböle, död i staden 1860), men han bodde inte där och det gjorde ingen annan heller.

År 1848 hade tomten nr 74 övertagits av sjömannen Karl Rosenberg och det är högst troligt han som byggde den gård, som fortfarande står kvar. Han var född år 1815 och bodde där med hustrun Lovisa och på hyra bodde sjömanshustrun Eva Enlund.

År 1855 ägdes tomten och gården av sjömannen Karl Rosenberg, som bodde med hustrun Lovisa. Karl dog i slutet av 1850-talet.

År 1860 ägdes gården på tomt nr 74 av matrosänkan Lovisa Rosenberg. Hon var född Ahlholm i Kaskö år 1820 och år 1842 flyttade hon till staden och nu bodde hon ensam. På hyra bodde skomakargesällshustrun Henrika Östman, matrosen Jakob Johansson och qvinnan Anna Dahl.

År 1863 ägdes gården fortfarande av matrosänkan Lovisa Rosenberg, nu med sin sköterska Maria. På hyra bodde matrosen Herman Studd med hustrun Greta och saltmätaren W. Berlin med hustrun Kristina.

År 1865 hade gården övertagits av matrosen Johan Erik Holm, som bodde där med hustrun Margareta. På hyra bodde den tidigare ägaren matrosänkan Lovisa Rosenberg, sjömansänkan Fredrika Söderholm och sjömannen H. A. Söderholm.

År 1866 hade Johan Erik Holm avlidit och gården övertogs då av änkan Margareta Holm. Hon kallades Greta och var född år 1818 i Nykarleby men flyttade år 1840 till Kristinestad. Hon hade tidigare varit gift med Jakob Näs och med honom fått dottern Maria (f.1844). På hyra i gården bodde skräddaren August Lagerqvist med hustrun Rebecka och deras son som var gesäll. Den tidigare ägaren Lovisa Rosenberg bodde ännu kvar.

Åren 1870 till 1875 ägdes gården av sjömansänkan Greta Holm. Hos henne bodde också dottern Maria och hennes man, matrosen Andreas Kristian Holmsén. Andreas var född i Norge år 1841 och han flyttade år 1869 till Kristinestad, då han gifte sig med Gretas dotter Maria (f.Näs 1844).

År 1873 hade tomten nr 74 delats så att sjömansänkan Greta Holm ägde den södra delen A och den norra delen B ägdes nu av sjömansänkan Eva Enlund. Ännu i dag är tomten nummer 74 delad och det finns 2 gårdar på adressen Staketgatan 30.

År 1880 ägdes halva tomten och den södra gården av matrosen Andreas Holmsén, som bodde med hustrun Maria, 5 små barn och sin svärmor Greta Holm. På hyra bodde sjömannen Alfred Andersson (f.1839) med hustrun Ida (f.1843) med 3 mindre barn.

År 1885 hade Andreas avlidit och gården övertagits av matrosänkan Maria Holmsén, som bodde med 4 barn och sin mor Greta Holm (f.1818). På hyra bodde sjömannen Alfred Andersson med sin familj.

Åren 1890 – 1895 ägdes gården och halva tomten av änkan Maria Holmsén, som bodde med sönerna Karl (f.1873) och Ivar (f.1876). Modern Greta bodde också där.

År 1900 hade Maria Holmsén avlidit och gården övertogs då av arvingarna. Där bodde Marias son Ivar med hustrun Emma (f.1873) och 3 pojkar. Marias äldre son Karl bodde också där och det gjorde också deras mormor Greta (f.1818). På hyra bodde fiskhandlaren Gustaf Vikman (f.1849) med hustrun Anna (f.1861).

År 1905 ägdes gården A, som ligger söder om gården B av arbetaren Oskar Perjus, som bodde med hustrun Adelina och en liten dotter. Arbetaren Alexander Rajamäki (f.1876) var skriven i gården fast han hade rest till Amerika. Förre vaktmästaren Johan Vilhelm Ståhle (f.1825) bodde dock i gården.

År 1910 ägdes gården A och en del av tomten nr 70 av Oskar Perjus (f.1879), som nu är postiljon och som bodde med hustrun Adelina (f.1877) och 2 mindre döttrar. Arbetaren Karl Sjöholm var skriven i gården men han hade utvandrat till Amerika. Arbetaren Johan Erland Männistö (f.1886) bodde på hyra med hustrun Hulda (f.1885) och en liten son, och änkan Klara Gabbels (f.1938) bodde också på hyra. I september 1910 sålde Perjus gården åt fiskaren Wilhelm Lindström och hans hustru Adelina, som inte själva bodde där utan de sålde den vidare redan följande år. År 1911 sålde alltså fiskaren Lindström gården A åt sjömannen Karl Ivar Andersson.

År 1912 hade gården övertagits av sjömannen Karl Ivar Andersson. Han var son till sjömannen Johan Alfred Andersson och Ida (f. Högman). Karl Ivar var första gången gift med Josefina Nissander (född 1877-dog barnlös 1902) från Lappfjärd. År 1903 gifte Karl Ivar om sig med Johanna (född Håkans i Närpes) och med henne fick Karl Ivar sonen Ivar (f.1899) som for till Amerika 1921.

År 1916 ägdes gården A av sjömannen Karl Ivar Andersson och han bodde där med sin familj. På hyra bodde Hilma Sofia Andersson (f.1874) med 2 söner. Änkan Greta Agnäs (f.1854) bodde också på hyra och arbetaren Karl Sjöholm var skriven i gården fast han hade utvandrat.

År 1918 i oktober sålde sjömannen Andersson gården åt systrarna Helmi och Ester Teir. De hade före köpet ägt en annan gård nära rådhuset på Staketgatan 1, på en del av tomten 124. Där bodde de med sina föräldrar och den gården sålde de samma dag åt affärsmannen Axel Lillträsk från Lappfjärd.

År 1920 ägdes gården A av fröknarna, handlanden Helmi Teir (f.1886) och hennes syster Ester Teir (f.1889). Fröknarna skrev ofta sitt namn Their, medan föräldrarna alltid skrev Teir. Fröknarnas far, sadelmakaren Adrian Teir (1847-1934), som nu var änkling bodde också i gården. Adrian var född i Närpes och han blev lärling hos sadelmakaren Rehnberg. Efter en tid i Helsingfors återvände han år 1886 för att bli sadelmakare i Kristinestad. Adrian var gift med Ulrika Finneblad, som var född 1848 i Toby och hon dog i Kristinestad 1919. Arbetaren Karl Sjöholm var också skriven i gården, trots att han hade farit till Amerika.

Helmi Teir hade sedan 1914 en egen delikatessaffär i Parmanens gård på övre Salutorget på adressen Rådhusgatan 2. Denna affär hade hon övertagit av handlande Halme, som flyttade till Tammerfors för att bli konditor där.

År 1921 i januari utnämndes Ester Teir till bokhållare vid postkontoret i Björneborg, och redan följande månad flyttade hon dit. Före avresan ordnade Arbetets Wänner en stor avskedsfest för henne, eftersom hon i flera år hade suttit i dess styrelse. Den här föreningen råkade fylla 25 år i mars samma år och då passade Ester på att skicka ett telegram från Björneborg, där hon gratulerade föreningen. På julaftonen 1921 förlovade sig Ester Teir med järnvägstelegrafisten Rafael Sjöblad (1894-1944) och följande sommar gifte de sig.

År 1921 i november sålde handlanden Helmi Teir sin delikatessaffär på Rådhusgatan 2 åt Valter Klockars från Lappfjärd. Denne fortsatte med affären och han hade också planer på att öppna en biograf i samma byggnad. Försäljningen av butiken skedde samma år, som hon fick sin dotter Lisbet. Efter att Helmi sålde sin affär arbetade hon som butiksbiträde och varje år hyrde hon ut rum i gården åt 2 studerande.

Under senare delen av 1920-talet ägdes halva gården A av Ester, som i augusti 1922 hade gift sig med telegrafisten Rafael Sjöblad (1894-1944) och andra halvan av hennes syster fröken, före detta handlanden Helmi Teir (f.1886). Hos Helmi bodde också lilla dottern Lisbet och hennes far, änklingen Adrian Teir.  Rafael Sjöblad hade sedan 1913 arbetat som telegrafist på järnvägen. Han hade varit stationerad på olika orter, bland annat i Tuuri och i Töysä. År 1923 föddes sonen Per Magnus i Kristinestad och efter en tid flyttade familjen till Aronkylä i Kauhajoki, där Rafael fick arbete som järnvägstelegrafist. Under tiden i Kauhajoki var Ester och Rafael mycket aktiva i föreningslivet och de både spelade och regisserade flera teaterstycken där. Ester deltog aktivt i Lotta Svärd-rörelsen och Rafael var minst lika aktiv i den lokala skyddskåren.

Under tiden i Kauhajoki fick Ester och Rafael sin andra son, Håkan som föddes år 1927. I slutet av 1920-talet hade Ester Sjöblad också en affär, där hon sålde textiler och andra dylika varor. Följande år öppnade hon ett resandehem i Aronkylä, som hon drev fram tills de flyttade tillbaka till Kristinestad i oktober 1935. Rafael fick då tjänst som bokhållare på stationen i staden och den tjänsten innehade han tills han dog på Högåsen år 1944.

Under hela 1930- och 40-talet ägdes gården A på Staketgatan 30 av fru Ester Sjöblad och fröken Helmi Teir, som bodde med sin dotter Lisbet (f.1921). Sadelmakaren Adrian avled i januari 1934 i den sällsynt höga åldern av 85 år. Under hela 30-talet fanns det många hyresgäster i gården. Under 40-talet däremot fanns det hyresgäster mera sällan, och endast för kortare perioder. Då Ester och Rafael med sina söner flyttade tillbaka till staden år 1935 började de bo på hyra på Strandgatan 61.

I början av 1950-talet ägdes gården A gemensamt av fru Ester Sjöblad och fröken Helmi Teir och det ser ut som att Helmis dotter Lisbet en tid bodde i Vasa och år 1953 hade hon flyttat till Munsala. År 1954 flyttade Lisbet till Danmark, där hon sedan bodde så länge hon levde. I stället hade Ester Sjöblad flyttat in ungefär 1953, tillsammans med sonen Per Magnus år 1955, som var styrman. Ester, som varit änka sedan år 1944 hade tidigare bott på hyra på Strandgatan 61. På hyra bodde nu arbetaren Niilo Hautala (f.1916) med hustrun Elma Helena (född Torkkola i Storå 1916) och deras barn Annikki och Hilkka Helena. På hyra bodde också arbetareänkan Vilhelmina Granfors (född i Tjöck 1874, död i staden 1957).

I slutet av 1950-talet ägdes gården gemensamt av systrarna Ester Sjöblad och fröken Helmi Teir, och dottern Lisbet var också skriven där trots att hon hade flyttat till Danmark. I gården bodde änkan Ester Sjöblad. Sonen Per Magnus är skriven i gården men han arbetade som styrman på S/S Walborg och den andra sonen Håkan arbetade som dekoratör i Helsingfors. Per Magnus, som också kallades PM gifte sig år 1958 med Saga Öist och samma år fick de dottern Charlotta. De skilde sig 1962 och år 1969 gifte sig PM med Ester Rönnberg och de bodde i Ekenäs. Per Magnus, som var överstyrman dog i Lagos i Nigeria 1976 och är begraven i Ekenäs.

År 1959 i september avled gårdsägaren Helmi Teir och efter det övertogs hennes del i juni 1960 av dottern, lantmäterikanslisten Lisbet. Hon bodde dock inte i gården längre, för hon bodde ju i Danmark. Där var hon sambo med Max Hansen och de bodde i Korsør i mer än 20 år, ända tills hon dog år 1981, barnlös och ogift. Den andra delägaren Ester Sjöblad bodde fortfarande kvar och sonen Per Magnus var också skriven där, fast han nu var styrman på M/S Frey. På hyra bodde nu tvätterskan Kirsti Tanskanen (f.1918) med sina 3 döttrar och en son. De hade tidigare bott i Lindahls gård på Staketgatan 35.

I början av 1960-talet ägdes halva gården av Lisbet Teir, som själv bor i Danmark och andra halvan av hennes moster Ester Sjöblad. Ester bor där och sonen Per Magnus är också skriven där, fast han nu arbetar på S/S Sara. Per Magnus hade med hustrun och dottern i några års tid bott på Vinkelgatan 10, nuvarande Köpmansgatan 3 på Östra sidan i Grankulls gård, men då han år 1962 skilde sig så skrev han sig på moderns adress på Staketgatan 30. Kirsti Tanskanen bodde på hyra med ett par av barnen. De övriga hade flyttat till Helsingfors.

I slutet av 1960-talet ägdes gården av Ester Sjöblad och Lisbet Teir men ingendera bodde där. Lisbet bodde i Danmark med Max Hansen, och hennes moster Ester Sjöblad bodde nu på De gamlas Hem. Det var endast Kirsti Tanskanen, som bodde där med sin yngsta dotter, som fortfarande studerade.

År 1971 dog Ester Sjöblad och hennes del av gården övertogs då av sönerna Per Magnus och Håkan. Den andra delen ägdes av Lisbet Teir men det var endast en av döttrarna Tanskanen som bodde där på hyra. Vid den här tiden bodde det mest tillfälliga hyresgäster.

År 1984 övertogs gården och halva tomten av Esters sondotter Charlotta Sjöblad, som då löste ut de andra delägarna men hon bodde inte där själv. Efter det har ingen bott stadigvarande i gården. Den är i dag i dåligt skick och det krävs en större renovering för att kunna använda den som bostad igen.

På Teuvo Kanervas foto från 1981 syns de båda gårdarna på Staketgatan 30 mitt i bild, B till vänster och A till höger. Fotot från SLS:s arkiv.
Det är länge sedan någon har bott i gården på Staketgatan 30 A. Den saknar både vatten och avlopp men skulle nog vara ett fint ”renoveringsobjekt för den händige”. Fotot taget från nordväst sommaren 2021.

Annonser.

Under den tid som Helmi Teir hade sin affär på Rådhusgatan 2, så annonserade hon flitigt och bjöd ut sina delikatesser. Men tanke på att världskriget pågick under hennes tid som handlande, så kan man fråga sig varifrån hon köpte in sina varor. Sjöfarten stod stilla under långa perioder och efter februarirevolutionen i Ryssland år 1917, så blev det helt stopp med livsmedelsleveranser därifrån. Den finska regeringen tvingades att snabbt införa handelsrestriktioner och ransonera de viktigaste varorna, som kaffe och socker, bröd och mjöl. I de större städerna i Finland rådde hungersnöd 1917 och inte blev situationen bättre heller följande år då inbördeskriget bröt ut. Men på något vis kunde Helmi få tag på delikatesser och till och med ”färska konserver”.