Den försäkrade gården på tomt nr 67

Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur de gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.

År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors men det var först i november 1862, som skeppareänkan Maria Holmudd anhöll om att byggnaderna på tomt nr 67 skulle brandförsäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget i Helsingfors och Maria uppgav då att på hennes tomt fanns 3 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brandämbare. Alla brandredskap var märkta med tomtens nummer i oljefärg, uppgav hon. På gårdsplanen fanns en brunn med ”tillräcklig vattentillgång”.

Maria uppgav att tomten är 4 260 kvadratalnar i areal vidd (en aln är ca 60 cm). Den norra ändan, som var 71 alnar lång stöter till tomt nr 66, i öster var sidan 60 alnar och den gränsade till Västra Långgatan. Den västra sidan var 60 alnar lång och den gränsade till tomt nr 72.  I söder gränsade tomten till tomt nr 68.

Då änkan Holmudd år 1862 anhöll om brandförsäkring på hennes gård, så skulle en planteckning bifogas. På denna renritade skiss, så syns det byggnadernas placering

På tomten fanns det 4 byggnader, som skulle försäkras:

Byggnad nr 1:

Ett boningshus i en våning, byggd av gott timmer år 1834 och tillbyggt år 1844. Huset var brädfodrat och målat med gul oljefärg, hade en bra stenfot och yttertaket var gjort av både näver och bräder. Byggnaden hade åtta rum och en tambur med en överbyggd förstugukvist. I dessa rum fanns det sex kakelugnar och en köksspis. På vinden fanns också ett rum, som hade en egen kakelugn. Byggnaden längd var 40 alnar (24 meter), försedd med ett tak av pärtor och hade en ordentlig stenfot.

Hela huvudbyggnaden försäkrades för 4 400 mark silver.

Byggnad nr 2:

Ett boningshus av timmer i försvarligt skick, uppförd år 1843. Det var inte brädfodrat men målat med röd färg, hade en bra stenfot och yttertaket var gjort av både näver och bräder. Det var 15 ½ alnar långt och där fanns 2 boningsrum, innehållande en bagarstuga med en bakugn och en kammare, där det fanns en kakelugn.

Denna byggnad försäkrades för 600 mark silver.

Byggnad nr 3:

En uthusbyggnad av stock i försvarligt skick i en våning, uppförd år 1838. Uthuset var inte brädfodrat men hade målats med röd färg. Uthuset var nästan 23 alnar långt (13,6 meter) och där fanns ett fähus med förstuga, en lada och en matbod.

Den här uthusbyggnaden försäkrades för 300 mark.

Byggnad nr 4:

En uthusbyggnad av stock i försvarligt skick, byggt år 1845. Den var inte brädfodrad men målat med röd färg, under ett tak av näver och bräder. Uthuset var 24 alnar långt (14,4, meter) och där fanns ett stall, ett vedlider och ett vagnslider.

Den här uthusbyggnaden försäkrades för 300 mark.

Förutom dessa byggnader försäkrades ” inkörsporten af stock och dubbla bräder, med dertill hörande regel, klinka och gångjern” för 50 mark. Planket runt tomten, som var gjort av bräder, 3 alnar högt och 52 alnar lång värderades till 100 mark och staketet runt trädgården inne på gården, som var 2 alnar högt var värt 50 mark.

Maria Holmudd uppgav också att några brandfarliga inrättningar inte fanns, varken på den egna tomten eller i närheten. Hon skrev också att i trädgården fanns det inga lummiga lövträd.

Alltsamman försäkrades för 5 800 mark och den årliga försäkringspremien, eller inträdesavgiften, som den kallades uträknades till 49,42 mark. Denna premie skulle betalas varje år i fem års tid och då skulle byggnaderna granskas och premien justeras.

År 1867, i november gjordes den första granskningen och den gjordes av handlanden Lind och glasmästaren Gustaf Eklund. Byggnadernas skick hade försämrats på 5 år så pass att försäkringsvärdet minskades på huvudbyggnaden och på byggnad nr 2. Planket och staketet var också så förfallet att värdet på dessa minskades från 150 till 50 mark. Brandredskapen var i samma som vid granskningen fem år tidigare.

År 1872, i december granskades byggnaderna igen. Gården ägdes nu av sjömannen Carl Johan Weckström och byggnaderna hade förfallit ännu mera och deras värden korrigerades neråt.

Granskningarna fortsatte vart femte år och inga ändringar hade gjorts i byggnaderna under hela 1800-talet och alltsammans värderades till 4 000 mark.

Så här såg den originalkarta ut, som skeppareänkan Maria Holmudd lät rita år 1862. I nedre kanten syns hennes namnteckning, som fanns i försäkringsanhållan.