Sammanställt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna är tagna ur mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olin släktutredningar har varit till stor hjälp.


Enligt brandförsäkringsbreven från år 1834 så byggdes den här gården i gustaviansk stil av nytt timmer år 1770. 10 år senare blev den brädfodrad med stående, rödmålade bräder. Vid branden i januari 1859 skadades fasaden medan själva byggnaden klarade sig. Efter branden fick gården år 1860 en ny fasad med liggande panel och den fick då det utseende i empirestil, som den fortfarande har.

Enligt de gamla mantalslängderna så ägdes gården nr 90 av följande personer:
Från början av 1800-talet fram till år 1822 så ägdes gården, som enligt den gamla stadsplanen stod på tomt nr 3 i det andra kvarteret av lagmannen och borgmästaren Daniel Mattens. Mattens var född i Borgå år 1746 och från och med 1774 verkade han som borgmästare i Kristinestad. Det är mycket möjligt att det var just denne Mattens som byggde gården på Strandgatan 42. Daniel Mattens var med på många lantdagar, bland annat på den mest kända, Borgå lantdag år 1809.
Från år 1823 står borgmästaren Anders Jakob Roos som ägare och han fick fastebrev på tomten 12 juli 1824.Han bodde där ännu 1832 med hustrun Christina, och flera drängar och pigor.
År 1832, den 1 februari sålde borgmästare Roos ”Strandtomten nr 90” åt kofferdiskepparen och handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling för 6 666 rubel silver eller 5 000 riksdaler riksgäld banco. Före köpet hade Fremdelings bott på hyra i timmermannen Bergholms gård, som stod i den nuvarande Rådhusparken. Köpet finansierades delvis med en skuldsedel på 3 500 och för denna gick bröderna, handlanden Ludwig Wendelin och vicekonsuln Simon Anders Wendelin i personlig borgen. Fremdeling bodde med hustru Katarina, en fosterdotter Wilhelmina, som var född år 1823 i Sverige. I gården bodde också bokhållare, drängar och pigor. Fremdeling var född i Vasa år 1798 och han var gift med Katarina Stenmansson från Kristinestad. De fick 3 barn men samtliga dog i späd ålder.

År 1845, den 23 mars avled handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling och gården övertogs då av änkan Katarina, som bodde där med fosterdottern Wilhelmina.
År 1850 ägdes gården av rådmansänkan Katarina Fremdeling. Där bodde också fosterdottern Vilhelmina, som hade gift sig med handlanden Erik Johan Lundström. Denne Erik Johan var född i Tavastehus år 1822 och han gifte sig år 1846 med Fremdelings fosterdotter Vilhelmina. Erik Johan dog i Kristinestad i april 1858. I juli 1858 skrev Vasabladet att Wasa gymnasium hade fått en stor donation om 300 silver rubel av Katarina Fremdeling i Kristinestad. Det var ju i januari 1859 som den stora branden bröt ut som ödelade hela nuvarande kyrkokvarteret och vissa delar av de omkringliggande kvarteren. Det var mycket nära att Fremdelings gård också skulle ha brunnit ner men med stor möda kunde den räddas.
Ännu år 1860 ägdes gården av rådmansänkan Katarina Fremdeling, med en fosterdotter Kristina. Handlandeänkan Vilhelmina Lundström bodde också i gården, likaså handlanden Ludwig Wendelin som bodde i huset med sin bokhållare Forsman. Katarina Fremdeling dog i maj 1860 och hon hade i ett testamente från 2 juni 1858 bestämt att gården efter hennes död skall övertas av Wilhelmina Lundström.
Från och med 1861 till år 1868 ägdes gården av handlandeänkan Vilhelmina Sofia Lundström, som dog i staden i juli 1875. Med mannen Erik Johan hade hon barnen Johan Wilhelm (f.1848), Betty Vilhelmina (f. 1850 gift i Tavastehus) och Blondine Sofia (1856). Stadsläkaren Gustaf Adolf Gråberg bodde också i gården på hyra. Gråberg var född år 1828 i Viborg och år 1861 blev han stadsläkare i staden. Samma år gifte han sig med Hilda Jung (1828-1879). Hilda var dotter till Karl Johan Jung (1794-1855), som var tullförvaltare i staden under åren 1834 till 1839. År 1861 är också handlanden P. Barkman med 2 bokhållare skrivna i gården.
År 1869, den 7 september sålde änkan Wilhelmina Lundström gården åt handlanden Henrik Valentin Kjellberg (1837-1872) och hustrun Hilda (1848-1886) för 14 500 mark. Henrik Valentin var född i staden och år 1869 gifte han sig med Hilda Åberg, som också var född i staden.
År 1872, den 3 maj avled Henrik Valentin Kjellberg och gården ärvdes då av änkan Hilda, som fick hälften och de två minderåriga sönerna Henrik Verner och Henrik Väinö, som fick 1/4 var.
År 1873 gifte Hilda om sig med Reinhold Soltin (1845-1881) från Hvittisbofjerd.

År 1875 ägdes gården av Hildas andra man, handlanden Reinhold Soltin. Provincialläkaren L. Linzén med hustru Matilda också. i gården.
År 1879, den 13 februari grundade affärsmännen Reinhold Soltin, Charles Nordlund, E. A. Bäckman, K.J. Laurell, E.Alf. Tötterman, Wilhelm Parmanen, Otto Wendelin och Carl Emil Carlström ett bolag som skulle saluföra både inhemska och utländska spritdrycker i staden. Något brännvin skulle inte saluföras och bolaget fick namnet ”Kristinestads Spritdrycks Utminuteringsbolag”. Efter att bolaget var grundat kom flera andra affärsmän med, och det bestämdes att före någon dividend skulle utbetalas åt delägarna, så skulle 5 % överlåtas till Handelssocietetens Pensionskassa. Affären skulle finnas i handlande Soltins gård på Strandgatan och den skulle förestås av skepparedottern Elin Forsberg.
År 1880 ägdes den ännu av handlanden Reinhold Soltin och hustrun Hilda. I gården bodde flera biträden, bland annat Otto Holm (f.1854), som i juli 1881 öppnade en egen ”kolonial- och speceri-varu-handel samt utför kommissions- och speditions-affärer” i gården.

År 1881, den 2 februari avled handlande Sven Reinhold Soltin och änkan Hilda väntade då deras barn Thor Reinhold, som föddes samma år den 15 februari, två veckor efter faderns död.
År 1883 gifte änkan Hilda sig en tredje gång, nu med Petter Gustav Rönnlund (1843-1887) från Vasa. De fick inga egna barn men hos dem bodde Thor Reinhold från Hildas tidigare äktenskap.
År 1885 ägdes gården av Hildas tredje man, handlanden Gustaf Rönnlund och hustrun Hilda. Gustafs svärmor Maria Åberg (f.1824) bodde också där. Försäljerska Hulda Martens (f.1862) bodde också där. Denne Hulda var för övrigt gift med handlanden Wilhelm Martens, som i början av 1900-talet köpte den stora Parmanska gården på Strandgatan 55, nuvarande finska församlingshemmet. Vid den här tiden ägde Gustaf Rönnlund också gården på Strandgatan 22.
År 1886, den 3 juli avled Hilda Rönnlund och hon lämnade efter sig maken Petter Gustav Rönnlund och sonen Thor Reinhold Soltin.
År 1887, den 25 november avled änklingen Petter Gustav Rönnlund och gården ärvdes då av hans styvson Thor Reinhold Soltin, som då var bara 6 år gammal.
År 1888, den 30 augusti såldes gården på offentlig auktion på uppdrag av Thor Reinholds förmyndare Alfred Carlström och boets utredare, rådmannen Strandman. Högsta budet gavs av handlanden Otto Holm (1854-1909), som bjöd 16 301 mark. Otto var född i Korsholm och i oktober 1890 gifte han sig med Olga (1870-1927), som var född i staden och var dotter till sjökaptenen Josef Ramström och Katrina. I samma veva sålde Otto Holm sin ägande gård på Strandgatan 45 åt handlare Åkerman. På hyra bodde bodbetjänten Emil Hartman och Henrik Ekman. Där bodde också tullförvaltaren Hugo Holmérus (f.1850) och hustrun Olivia (f.1853).
År 1900 ägdes gården ännu av handlanden Otto Holm och hustrun Olga. År 1901 hamnade Otto Holm på obestånd och lämnade då in ansökan om konkurs men kunde tydligen behålla gården. Olga Holm drev ett bageri i gården och år 1909 sålde hon bageriet åt Otto Kyyny från Päntäne. Kyyny var född år 1884 och han flyttade till Kristinestad år 1903 då han blev bagarlärling i Wikbäcks bageri på Parmansgatan mittemot nya kyrkan. Kyyny var också lärling hos bagaren Olga Holm, vars bageri han sedan köpte. Stadsläkaren Ernst Wendelin bodde här med sin hushållerska.
År 1901 i mars installerade Elektriska Aktiebolaget A. E. G. elektrisk belysning i handlande Otto Holms och doktor Ernst Wendelins bostäder.
År 1902, den 18 mars köpte Olga Holm gården och tomt nr 90 av Otto Holms konkursbo för 27 000 mark. Köpet finansierades med att Olga övertog gamla skuldsedlar.
År 1905 ägdes gården av handlanden Olga Holm, som bodde med sin man Otto. Hos dem bodde verkmästaren Karl Lind (f. 1871), Otto Kyyny (f.1884), Hulda Syväluoma (f.1884) och Olga Korpi (f. 1884). På hyra bodde stadsläkaren Ernst Wendelin (f. 1858) med sin hushållerska. Ernst, som var ogift och barnlös var son till kommerserådet Otto Wendelin och hans hustru Ulrika, född Rosenlew. I gården bodde också skräddaren Frans Hahkala (f.1856) med hustrun Engla (f. 1854) och dottern Maria.
I juni 1907 öppnade affärsmannen Artur Nurmi en diversehandel i denna gård. Gårdsägaren Otto Holm dog i staden i juni 1909 och gården övertogs då av änkan Olga Holm. Till julen 1909 öppnade H. Rask en uraffär i Olgas gård.
I februari 1910 sålde Otto Holms änka Olga gården nr 90 för 39 000 mark åt bonden Matti Käyräkoski från Kauhajoki, men denne bodde inte där. Säljaren Olga Holm fick bo i gården ett par år tillsammans med sina barn, bland annat sonen Torsten (1892). Där bodde också handlanden Arthur Nurmi (1879) med handelsbiträdet Emma Aho (1883). Nurmi gjorde konkurs i oktober 1912 och verksamheten avyttrades. Också en urmakare Herman bodde här, liksom bagaren Otto Kyyny med sin gesäll. Ungefär år 1912 flyttade Olga Holm bort då hon köpte sitt barndomshem av fadern sjökapten Josef Wilhelm Ramström på Strandgatan 48. Kapten Ramström var född 1834 och dog i staden 1919 och han var gift med Johanna Nordström, född 1829 i Kristinestad. Olga fick lagfart i augusti 1914 och i februari 1924 sålde hon gården på Strandgatan 48 vidare åt bagaren Otto Kyyny för 70 000 mark.
Hösten 1910 öppnade Otto Kyyny från Päntäne ett nytt kafé med bageri i södra ändan av Käyräkoskis gård. Han hade ju redan i september 1909 tagit över Olgas bageri och affär. Det låg ju bra till, bara ett stenkast från torget och det blev snabbt ett populärt ställe. I december år 1922 fick han tillstånd att ordna biljardspel i lokalen. Den 7.6.1911 annonserade skräddare K. J. Laakso att han öppnar ett skrädderi i före detta Holms gård. I september 1911 öppnade garvaren Matts Saari en sko- och läderaffär i gården.
År 1912, i november öppnades en ovanlig affär i Käyräkoskis gård:

År 1913 är det någon som annonserar efter mjölk till salu i Käyräkoskis gård och det är undertecknat med ”Nya resandehemmet”. Den 3 december 1913 annonserade garvare J. M. Suominen att han flyttar sitt garveri och sin affär från Krepelins gård till före detta Holms gård och att han där fortsätter att köpa upp råa hudar och skinn. I november 1914 öppnade Kristinestads Motor- och Mekanikaffär en verkstad och affär i f.d. Holms gård. I januari 1915 ville en G. Andersson köpa ”Stora oxar och feta svin” i f.d. Holms gård. Vid den här tiden bodde också stadsbyggmästaren Lindman i övre våningen men han flyttade från staden år 1916. En handlande J. B. Sarell hade en mjölk- och matvarubutik i gården från 1913 till 1917, då han avled. Sarell var född i Ingå år 1854 och år 1913 öppnade han ”Kristinestads Biograf-Teater”.

År 1917, i april öppnade Einar Högback en köttaffär i gården, i samma utrymme där Sarell hade haft sin mjölkbutik. Den här tiden rådde det stor brist på matvaror i Finland på grund av det pågående världskriget. De flesta baslivsmedel såldes på kort och det var bestämt att allt kött och alla slaktdjur skulle säljas endast till det nybildade Österbottens Kreaturlag, som i sin tur sålde det vidare under reglerade former.
År 1918 i september sålde Matti Käyräkoski gården på allmän auktion och högsta budet på 155 000 mark gavs av gårdshandlaren och affärsmannen Frans Orrela från Teuva. Efter en kort tid sålde Orrela gården åt Axel Lillträsk från Lappfjärd som sedan sålde den åt Ab Svenska Gården. Där bodde bagaren Otto Kyyny med sin Emma, född Paavonaho. Där bodde en stor mängd hyresgäster, bland annat handlanden Mimmi Lahtonen (1872), boktryckaren Kaarlo Paasonen (1873), handlanden Artturi Mäkinen och bankdirektör Frans Teir.
År 1921, i juni flyttade fröken O. Rehnbäck sin ”Nya Bok- o Pappershandel” från Hugo Sjöbloms gård på övre torget till det utrymme, där Mimmi Lahtonen hade haft sin affär, alltså bredvid Kyynys kafé. Elsa Malmberg såg ut att vara delägare i bokhandeln och den kallades följaktligen ”Rehnbäck & Malmberg”. Den 25 november 1922 meddelade Elsa att hon utträder ur bolaget och att firman därefter skall heta ”Fr. O. Rehnbäck”. I november 1923 flyttade Fr. O. Rehnbäck sin pappershandel till det utrymme där Kristinestads Handelslag hade funnits i Föreningsbankens gård vid torget.

I november 1935 öppnade handlanden Yngve Dahl en sko- och diversehandel i affärsutrymmet bredvid Kyynys kafé, alltså närmare torget. Yngve Dahl var från tidigare känd för Kristinestadsborna, eftersom han hade arbetat som föreståndare på AB Mattssons affär vid Salutorget. Yngve Dahl öppnade i början av 1940-talet en filial i det nybyggda Fenniahuset i Lappfjärd. Yngve Dahl dog år 1944 och hans syster Hjördis (1894-1975) fortsatte att driva affären ända till år 1967 då den lades ner.
I oktober år 1956 sålde Otto Kyyny sitt bageri och kafé åt Sulo Pulkkinen men i oktober 1959 stängde konditorimästaren Pulkkinen bageriet och då var det slut på en lång era med bagerier i Fremdelings gård.
I april 1961 öppnade Uljas Venho en möbelaffär i Kyynys gamla utrymmen. Flera butiker har längre och kortare perioder verkat i affärsutrymmena, bland annat Boutique Swing och Liisas Butik.
I början av 1960-talet förvärvade affärsmannen Risto Talas alla aktier i AB Svenska gården, som då ägde Fremdelings gård och dessutom ägde de tomten nr 91, som låg vid Salutorget. Talas rev de gamla byggnaderna på tomt nr 91 och byggde ett modernt varuhus intill Fremdelings gamla gård. I början av 1970-talet utvidgade Risto Talas sitt varuhus och järnavdelningen fick då sina nya utrymmen i den anrika Fremdelings gården, som då byggdes ihop med varuhuset.
I augusti 2020 sålde Talas´ fastighetsbolag Fremdelings gård på tomten 90 åt en fastighetsutvecklare från Sibbo. Denne planerar att renovera gården till bostäder och kontor.









