Fremdelings gård på Strandgatan 42

Den här gården på Strandgatan 42 byggdes år 1770, troligen av Joh. Argilander.  Den byggdes i gustaviansk stil av nytt timmer och 10 år senare blev den brädfodrad med stående, rödmålade bräder. Vid den stora stadsbranden i januari 1859 skadades fasaden, medan själva byggnaden klarade sig. Genast efter branden fick gården en ny fasad med liggande panel och den fick då det utseende i empirestil, som den fortfarande har. I gården har bott allt från borgmästare, till affärsmän och bagare. Fotot från 2019 är taget från nordväst, visande Strandgatan söderut.

Sammanställt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna är tagna ur mantalslängder, lagfartsregister, kyrkböcker och gamla tidningar.  Rafael Olin släktutredningar har varit till stor hjälp.

Gårdens historia.

På stadsplanen från 1751 så ser vi att det på Strandgatans östra sida inte finns några bostadsbyggnader, endast några enkla strandbodar och magasin. På torget finns två byggnader, det gamla rådhuset på övre torget och den östra tullstugan lite nedanför Strandgatan. Någon gång mellan åren 1808 och 1825 flyttades den östra tullstugan till Norrstan invid Skutskataviken, där den fortfarande står.

På 1770-talet ägdes tomten som hade nummer 1 i det andra kvarteret av Joh. Argilander och det är troligt att det var han som det året uppförde den här gården.

Omkring 1795 övertogs gården på tomt nr 1 av stadens borgmästare Daniel Mattens. Mattens var född i Borgå år 1746 och från och med 1774 verkade han som borgmästare i Kristinestad. Mattens var med på många lantdagar, bland annat på den mest kända, Borgå lantdag år 1809.

Från början av 1800-talet fram till år 1822 så ägdes gården, som enligt den gamla stadsplanen nu hade numret 3 i det andra kvarteret av lagmannen och borgmästaren Daniel Mattens.

Från år 1823 övertog borgmästaren Anders Jacob Roos (1795-1862) gården på tomt nr 3. Han var född i Lappfjärd och var son till Johan och Maria Roos. Anders Jacob var gift med Christina (1794-1875), som var född Wenman i Närpes. Han fick fastebrev på tomten 12 juli 1824 och han bodde där ännu 1832 med hustrun Christina, och flera drängar och pigor.

På stadsplanen från 1825 så har det bildats flera tomter på Strandgatans östra sida, bland annat nr 90 där Fremdelings gård står.

År 1830 ägdes tomten, som nu hade fått numret 90 i det andra kvarteret av borgmästare Roos, som bodde med hustrun Christina. Hos dem bodde två pigor och två drängar. På hyra bodde ängsvakten Josef Österström och sjömannen Wilhelm Österström.

År 1832, den 1 februari sålde borgmästare Roos ”Strandtomten nr 90” åt kofferdiskepparen och handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling (1798-1845) för 6 666 rubel silver eller 5 000 riksdaler riksgäld banco. Fremdeling var född i Vasa och han var gift med Catharina Stenmansson (1801-1860) från Kristinestad. De fick 3 egna barn men samtliga dog i späd ålder. Före köpet hade paret Fremdeling bott på hyra i timmermannen Bergholms gård, som stod i den nuvarande Rådhusparken. Köpet av gården finansierades delvis med en skuldsedel på 3 500 och för denna gick hustruns släktingar, handlanden Ludwig Wendelin och vicekonsuln Simon Anders Wendelin i personlig borgen.  Hos Fremdelings bodde en fosterdotter Wilhelmina, som var född år 1823 i Sverige. I gården bodde också bokhållare, drängar och pigor.

På 1840-talet förvärvade Fremdeling också gården på tomt nr 2 i söderstan av viktualiehandlaren Isak Ulric Hasselblatt men de bodde aldrig där.

Det fanns 8 byggnader på tomt nr 90 då Fremdeling försäkrade dem 1834. Nere vid stranden fanns en stor trädgård, som den tiden kallades kryddgård. Om du vill läsa mera om dessa byggnader och om Fremdelings försäkringar, så skall du klicka HÄR!

År 1845, den 23 mars avled handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling och gården övertogs då av änkan Catharina, som bodde där med fosterdottern Wilhelmina.

År 1850 ägdes gården av rådmansänkan Catharina Fremdeling. Där bodde också  fosterdottern Wilhelmina, som år 1846 i augusti hade gift sig med handlanden Erik Johan Lundström (1822-1858), som var född i Tavastehus. Erik Johan dog i Kristinestad i april 1858. I juli 1858 skrev Vasabladet att Wasa gymnasium hade fått en stor donation om 300 silver rubel av Katarina Fremdeling i Kristinestad. För övrigt var det ju i januari 1859 som den stora branden bröt ut som ödelade hela nuvarande kyrkokvarteret och vissa delar av de omkringliggande kvarteren. Det var mycket nära att Fremdelings gård också skulle ha brunnit ner men med stor möda kunde den räddas.

Ännu år 1860 ägdes gården av rådmansänkan Katarina Fremdeling, och hos henne bodde en fosterdotter Kristina Nordman (1833-1916). Handlandeänkan Wilhelmina Lundström bodde också i gården, likaså handlanden Ludvig Wendelin som bodde i huset med sin bokhållare Forsman. Katarina Fremdeling dog i maj 1860 och hon hade i ett testamente från 2 juni 1858 bestämt att gården efter hennes död skall övertas av änkan Wilhelmina Lundströms barn. Den här Katarina var för övrigt syster till den Christina, som först var gift med Ludwig Wendelin och sedan Robert Uggla. Fremdelings andra fosterdotter Kristina Nordman gifte sig år 1860 med handlanden Petter Johan Lind (1832-1868) och bodde då på Strandgatan 46.

Från och med 1861 till år 1868 ägdes gården av handlandeänkan Wilhelmina Sofia Lundströms tre barn: Johan Wilhelm (f.1848), Betty Vilhelmina (f. 1850 gift i Tavastehus) och Blondine Sofia (1856). Deras mor Wilhelmina bodde också i gården och hon dog sedan i juli 1875. Stadsläkaren Gustaf Adolf Gråberg bodde i gården på hyra. Gråberg var född år 1828 i Viborg och år 1861 blev han stadsläkare i Kristinestad. Samma år gifte han sig med Hilda Jung (1828-1879). Hilda var dotter till Karl Johan Jung (1794-1855), som var tullförvaltare i staden under åren 1834 till 1839.  År 1861 var också handlanden P. Barkman med 2 bokhållare skrivna i gården.

År 1869, den 7 september sålde änkan Wilhelmina Lundström barnens ägande gård åt handlanden Henrik Valentin Kjellberg (1837-1872) och hustrun Hilda (1848-1886) för 14 500 mark. Henrik var född i staden och år 1869 gifte han sig med Hilda Åberg, som också var född i staden. Henrik finansierade affären med att låna 10 000 mark av handelskontoristen Johannes Lindqvist (1832-1888).

År 1872, den 3 maj avled Henrik V. Kjellberg och gården övertogs då  av änkan Hilda, som ägde hälften och de två  minderåriga sönerna Henrik Verner och Henrik Väinö, som ärvde  1/4 var.

År 1873 gifte Hilda om sig med Reinhold Soltin (1845-1881) från Hvittisbofjerd.

Runt 1870 så fanns dessa byggnader på Strandgatan 42: Nr 1 är huvudbyggnaden som borgmästare Daniel Mattens byggde år 1770, nr 2 är en uthusbyggnad av bräder som Fremdeling byggde år 1839, nr 3 är ett bostadshus av stock som Fremdeling byggde år 1838, nr 4 är ett långt uthus, som sträckte sig ända ned till stranden. Det här uthuset byggdes också av Fremdeling. Nr 5 är den hushållsbod eller härbre, som tidigare stod uppe vid gatan men som sedan flyttades närmare stranden då det långa uthuset byggdes.

År 1875 ägdes gården av Hildas andra man, handlanden Reinhold Soltin och hos dem bodde också drängen Gabriel Pihlajamäki, som var född i Kauhajoki.  Provincialläkaren L. Linzén med hustru Matilda också. i gården.

År 1879, den 13 februari grundade affärsmännen Reinhold Soltin, Charles Nordlund, E. A. Bäckman, K.J. Laurell, E.Alf. Tötterman, Wilhelm Parmanen, Otto Wendelin och Carl Emil Carlström ett bolag som skulle saluföra både inhemska och utländska spritdrycker i staden. Något brännvin skulle inte saluföras och bolaget fick namnet ”Kristinestads Spritdrycks Utminuteringsbolag”. Efter att bolaget var grundat kom flera andra affärsmän med, och det bestämdes att före någon dividend skulle utbetalas åt delägarna, så skulle 5 % överlåtas till Handelssocietetens Pensionskassa. Affären skulle finnas i handlande Soltins gård på Strandgatan och den skulle förestås av skepparedottern Elin Forsberg.

År 1880 ägdes den ännu av handlanden Reinhold Soltin och hustrun Hilda. I gården bodde flera biträden, bland annat Otto Holm (f.1854), som i juli 1881 öppnade en egen ”kolonial- och speceri-varu-handel samt utför kommissions- och speditions-affärer” i gården.

Gårdsägaren Hilda Soltin bjuder ut en bodlokal med packkammare och bostadsutrymmen i samma tidning som hyresgästen Otto Holm öppnar affär i gården.

År 1881, den 2 februari avled handlande Sven Reinhold Soltin och änkan Hilda väntade då deras barn Thor Reinhold, som föddes samma år den 15 februari, två veckor efter faderns död.

År 1883 gifte änkan Hilda sig en tredje gång, nu med Petter Gustav Rönnlund (1843-1887) från Vasa. De fick inga egna barn men hos dem bodde Thor Reinhold från Hildas tidigare äktenskap.

År 1885 ägdes gården av Hildas tredje man, handlanden Gustaf Rönnlund och hustrun Hilda. Gustafs svärmor Maria Åberg (f.1824) bodde också där. Försäljerska Hulda Martens (f.1862) bodde också där. Denne Hulda var för övrigt gift med handlanden Wilhelm Martens, som i början av 1900-talet köpte den stora Parmanska gården på Strandgatan 55, nuvarande finska församlingshemmet. Vid den här tiden ägde Gustaf Rönnlund också gården på Strandgatan 22.

År 1886, den 3 juli avled Hilda Rönnlund och hon lämnade efter sig maken Petter Gustav Rönnlund och sonen Thor Reinhold Soltin.

År 1887, den 25 november avled änklingen Petter Gustav Rönnlund och gården ärvdes då av hans styvson Thor Reinhold Soltin, som då var bara 6 år gammal.

År 1888, den 30 augusti såldes gården på offentlig auktion på uppdrag av Thor Reinholds förmyndare Alfred Carlström och boets utredare, rådmannen Strandman. Högsta budet gavs av handlanden Otto Holm (1854-1909), som bjöd 16 301 mark. Otto var född i Korsholm och i oktober 1890 gifte han sig med Olga (1870-1927), som var född i staden och var dotter till sjökaptenen Josef Ramström och Katrina. I samma veva sålde Otto Holm sin ägande gård på Strandgatan 45 åt handlare Åkerman. På hyra bodde bodbetjänten Emil Hartman och Henrik Ekman. Där bodde också tullförvaltaren Hugo Holmérus (f.1850) och hustrun Olivia (f.1853).

År 1895 togs detta foto och Fremdelings gård till vänster ägdes då av handlanden Otto Holm, som bodde i övre våningen och bedrev handel i den nedre. Följande gård söderut ägdes då av änkan Sundström, som under en lång tid handlade i sin gård. Fotot torde vara taget av Ina Roos och finns i Alvar Utters samlingar.

År 1900 ägdes gården ännu av handlanden Otto Holm och hustrun Olga. År 1901 hamnade Otto Holm på obestånd och lämnade då in ansökan om konkurs men kunde tydligen behålla gården. Olga Holm drev ett bageri i gården och år 1909 sålde hon bageriet åt Otto Kyyny från Päntäne. Kyyny var född år 1884 och han flyttade till Kristinestad år 1903 då han blev bagarlärling i Wikbäcks bageri på Parmansgatan mittemot nya kyrkan. Kyyny var också lärling hos bagaren Olga Holm, vars bageri han sedan köpte. Stadsläkaren Ernst Wendelin bodde här med sin hushållerska.

År 1901 i mars installerade Elektriska Aktiebolaget A. E. G. elektrisk belysning i handlande Otto Holms och doktor Ernst Wendelins bostäder.

År 1902, den 18 mars köpte Olga Holm gården och tomt nr 90 av Otto Holms konkursbo för 27 000 mark. Köpet finansierades med att Olga övertog gamla skuldsedlar.

År 1905 ägdes gården av handlanden Olga Holm, som bodde med sin man Otto. Hos dem bodde verkmästaren Karl Lind (f. 1871), Otto Kyyny (f.1884), Hulda Syväluoma (f.1884) och Olga Korpi (f. 1884). På hyra bodde stadsläkaren Ernst Wendelin (f. 1858) med sin hushållerska. Ernst, som var ogift och barnlös var son till kommerserådet Otto Wendelin och hans hustru Ulrika, född Rosenlew. I gården bodde också skräddaren Frans Hahkala (f.1856) med hustrun Engla (f. 1854) och dottern Maria.

I juni 1907 öppnade affärsmannen Artur Nurmi en diversehandel i denna gård. Gårdsägaren Otto Holm dog i staden i juni 1909 och gården övertogs då av änkan Olga Holm. Till julen 1909 öppnade H. Rask en uraffär i Olgas gård.

I februari 1910 sålde Otto Holms änka Olga gården nr 90 för 39 000 mark åt bonden Matti Käyräkoski från Kauhajoki, men denne bodde inte där. Säljaren Olga Holm fick bo i gården ett par år tillsammans med sina barn, bland annat sonen Torsten (1892). Där bodde också handlanden Arthur Nurmi (f.1879) och hos honom bodde handelsbiträdet Emma Paavonaho (1883-1969). Nurmi gjorde konkurs i oktober 1912 och verksamheten avyttrades. Också en urmakare Herman bodde här, liksom bagaren Otto Kyyny med sin gesäll. Ungefär år 1912 flyttade Olga Holm bort då hon köpte sitt barndomshem av fadern sjökapten Josef Wilhelm Ramström på Strandgatan 48. Kapten Ramström var född 1834 och dog i staden 1919 och han var gift med Johanna Nordström, född 1829 i Kristinestad. Olga fick lagfart i augusti 1914 och i februari 1924 sålde hon gården på Strandgatan 48 vidare åt bagaren Otto Kyyny för 70 000 mark.

Hösten 1910 öppnade Otto Kyyny från Päntäne ett nytt kafé med bageri i södra ändan av Käyräkoskis gård. Han hade ju redan i september 1909 tagit över Olgas bageri och affär. Det låg ju bra till, bara ett stenkast från torget och det blev snabbt ett populärt ställe. År 1911 gifte sig Otto med handlandedottern Emma Paavonaho (1883-1969). Emma var född i Alavo men flyttade med föräldrarna till Kristinestad år 1891. I december år 1922 fick han tillstånd att ordna biljardspel i lokalen. Den 7.6.1911 annonserade skräddare K. J. Laakso att han öppnar ett skrädderi i före detta Holms gård. I september 1911 öppnade garvaren Matts Saari en sko- och läderaffär i gården.

År 1912, i november öppnades en ovanlig affär i Käyräkoskis gård:

I november 1912 öppnar en E. Eloranta någonting så ovanligt som en ”Skrädderi- o. Perukmakeriaffär” i staden. Annons ur Syd-Österbotten 23.11.1912. I januari 1914 flyttade Eloranta i all tysthet till Riihimäki, och lämnade efter sig en massa obetalda skulder och oklarheter. Om man kan tro tidningens kåseri, så var denna Eloranta en riktig skojare som nog inte alls hade varit Nationalteaterns barberare, som det står i annonsen.

År 1913 är det någon som annonserar efter mjölk till salu i Käyräkoskis gård och det är undertecknat med ”Nya resandehemmet”. Den 3 december 1913 annonserade garvare J. M. Suominen att han flyttar sitt garveri och sin affär från Krepelins gård till före detta Holms gård och att han där fortsätter att köpa upp råa hudar och skinn. I november 1914 öppnade Kristinestads Motor- och Mekanikaffär en verkstad och affär i f.d. Holms gård. I januari 1915 ville en G. Andersson köpa ”Stora oxar och feta svin” i f.d. Holms gård. Vid den här tiden bodde också stadsbyggmästaren Lindman i övre våningen men han flyttade från staden år 1916. En handlande J. B. Sarell hade en mjölk- och matvarubutik i gården från 1913 till 1917, då han avled. Sarell var född i Ingå år 1854 och år 1913 öppnade han ”Kristinestads Biograf-Teater”.

Enligt Syd-Östernotten 29.11.1913 öppnade V. Aho affär i de utrymmen där Nurmi tidigare hade bedrivit handel. Hösten 1914 annonserade ofta om slutförsäljning.

År 1917, i april öppnade Einar Högback en köttaffär i gården, i samma utrymme där Sarell hade haft sin mjölkbutik. Den här tiden rådde det stor brist på matvaror i Finland på grund av det pågående världskriget. De flesta baslivsmedel såldes på kort och det var bestämt att allt kött och alla slaktdjur skulle säljas endast till det nybildade Österbottens Kreaturlag, som i sin tur sålde det vidare under reglerade former.

År 1918 i september sålde Matti Käyräkoski gården på allmän auktion och högsta budet på 155 000 mark gavs av gårdshandlaren och affärsmannen Frans Orrela från Teuva. Efter en kort tid sålde Orrela gården åt Axel Lillträsk från Lappfjärd som sedan sålde den åt Ab Svenska Gården. Där bodde bagaren Otto Kyyny med sin Emma, född Paavonaho. Där bodde en stor mängd hyresgäster, bland annat handlanden Mimmi Lahtonen (1872), boktryckaren Kaarlo Paasonen (1873), handlanden Artturi Mäkinen och bankdirektör Frans Teir.

År 1921, i juni flyttade fröken O. Rehnbäck sin ”Nya Bok- o Pappershandel” från Hugo Sjöbloms gård på övre torget till det utrymme, där Mimmi Lahtonen hade haft sin affär, alltså bredvid Kyynys kafé. Elsa Malmberg såg ut att vara delägare i bokhandeln och den kallades följaktligen ”Rehnbäck & Malmberg”. Den 25 november 1922 meddelade Elsa att hon utträder ur bolaget och att firman därefter skall heta ”Fr. O. Rehnbäck”. I november 1923 flyttade Fr. O. Rehnbäck sin pappershandel till det utrymme där Kristinestads Handelslag hade funnits i Föreningsbankens gård vid torget.

Den 2 november 1925 etablerade sig Helsingfors Aktiebank i Kristinestad, då de öppnade ett kontor i Fremdelings gård. Kontoret sköttes av redaktör Otto Stenlund och till kassörska hade anställts studerande Rut Berts från Vasa. Annonsen ur Syd-Österbotten 31.10.1925.

I november 1935 öppnade handlanden Yngve Dahl en sko- och diversehandel i affärsutrymmet bredvid Kyynys kafé, alltså närmare torget. Yngve Dahl var från tidigare känd för Kristinestadsborna, eftersom han hade arbetat som föreståndare på AB Mattssons affär vid Salutorget. Yngve Dahl öppnade i början av 1940-talet en filial i det nybyggda Fenniahuset i Lappfjärd. Yngve Dahl dog år 1944 och hans syster Hjördis (1894-1975) fortsatte att driva affären ända till årsskiftet 1969-1970 då den lades ner.

På Fremdelings gårdsplan står både bilen och vattentunnan. Fotot taget i början av 1940-talet från öster av A. Appelgren och det finns i Alvar Utters fotosamlingar.

I oktober år 1956 sålde Otto Kyyny sitt bageri och kafé  i Fremdelings gård åt Sulo Pulkkinen men i oktober 1959 stängde konditorimästaren Pulkkinen bageriet och då var det slut på en lång era med bagerier i Fremdelings gård.

År 1959 förvärvade familjen Talas alla aktier i AB Svenska gården, som då ägde Fremdelings gård och dessutom ägde de tomten nr 91, som låg vid Salutorget. Talas rev de gamla byggnaderna på tomt nr 91 och byggde ett modernt varuhus intill Fremdelings gamla gård. I början av 1970-talet utvidgade Risto Talas sitt varuhus och järnavdelningen fick då sina nya utrymmen i den anrika Fremdelings gården, som då byggdes ihop med varuhuset.

I april 1961 öppnade Uljas Venho en möbelaffär i Kyynys gamla utrymmen. Flera butiker har längre och kortare perioder verkat i affärsutrymmena, bland annat Boutique Swing och Liisas Butik. I april 1963 flyttade Anja Lassfolk sin fotoateljé ”Valo-Foto” från torgsidan till övre våningen i Fremdelings gård, till före detta borgmästarens utrymmen med ingång från gårdssidan.

I augusti 2020 sålde Talas´ fastighetsbolag Fremdelings gård på tomten 90 åt en fastighetsutvecklare från Sibbo. Denne planerar att renovera gården till bostäder och kontor.

När Fremdelings gård byggdes i slutet av 1700-talet så låg den nära stranden. Nedanför den fanns det bara mindre magasin och sjöbodar. Den gula byggnaden som skymtar till vänster är Wendelins gård, stadens nuvarande bibliotek.
Mycket möjligt är den vackra ytterdörren från 1860, då fasaden förnyades efter branden år 1859, som svedde brädfodringen men skonade själva byggnaden.
På Håkan Ströms foto från 1968 syns brandstationen till vänster, i mitten Nelsons gård och till höger Fremdelings gård och där syns också Strandbaren. Bakom Strandbaren syns lite av busstationen och kyrkspiran i bakgrunden finns på Nya kyrkan.
Längst till höger en del av Fremdelings gård och lite längre fram fanns Svenska gården. På andra sidan Salutorget syns Föreningsbankens hus, dagen bibliotek. Till vänster syns en del av den byggnad på Strandgatan 49 där A. Talas hade sin beklädnadsaffär före han förvärvade Svenska gården och byggde sitt varuhus där. Foto Lars Axén runt 1960, ur SLS:s arkiv.
Stora vedtravar nedanför Fremdelings gård. Fotot är taget från öster, alltså från dagens Sjögatan och finns i SLS:s samlingar.
Fremdelings gård i slutet av 1960-talet. Fotot från SLS:s samlingar.
Längst till vänster syns lite av Fremdelings gård och längre fram på samma sida fanns Nelsons stora affärshus. 2-våningshuset mitt i bild är Lebellska köpmangården och längre fram Felenska gården där tidningen Syd-Österbotten hade sitt kontor, redaktion och tryckeri. Fotot från Strandgatan söderut är från SLS:s samlingar.
Handlande Soltins dödsannons i Wasa Tidning 6.2.1881.

Johan Emil Stolt bodde på Strandgatan 42. Annonsen ur Syd-Österbotten 26.10.1912. Han flyttade sedan i januari 1913 till Staketgatan 4, snett emot rådhuset då han köpte gården av borgmästare Lind.
Tidningsurklipp ur Syd-Österbotten 9.7.1963.