Spectras gård på Skolgatan 10 el. Västra Långgatan 4.

Sammanställt av Lasse Backlund i januari 2021. Uppgifterna är tagna ur lagfartsböckerna, mantalslängderna, kyrkböckerna och gamla tidningar.

Den här gården, som kan kallas både Starckes och Wendelins, byggdes enligt Per-Olof Jarles utredning år 1830. Gården hade tidigare adressen Västra Långgatan 4 men på senare tid används adressen Skolgatan 10 i det tredje kvarteret. Nuvarande ägare är Konstföreningen Spectra. Gården fotograferad från väster sommaren 2019.
Byggnaden längst till vänster har i tiderna använts som bagarstuga och den används i dag endast som förråd. Vinkelbyggnaden mot Skolgatan byggdes år 1849 och mellan den och bagarstugan fanns det tidigare en vacker port. Fotot från sommaren 2020.
På stadsplanen från 1751 så ser vi att Norra Kvarnberget sträcker sig över Skolgatan ända in på den tomt där Spectras gård står i dag. Det var först efter 1830 som denna tomt kunde bebyggas.
På stadsplanen från 1825 så har Skolgatan gjorts i farbart skick också över Norra Kvarnberget. Tomten nr 151 skapades på den steniga högsta punkten.

År 1823, den 19 oktober fick guld- och silverarbetaren Henrik Gottfrid Starcke (f. i Sverige 1752, död i Kristinestad 1834) lagfart på den här så kallade Nordmanska gårdstomten.  Han hade år 1805 flyttat till staden och han förvärvade då gården på Kyrkogatan 1. Han hade varit gift med barnmorskan Hedvig Charlotta Hallman (1762-1825) som var född i Sverige.

År 1830 byggdes den gård, som fortfarande står kvar av guldsmeden Henrik Gottfrid Starcke.

Från tidigare fanns det inga byggnader på den här tomten, som före 1830 var bergig och otillgänglig. Före handelsmannen och guldsmeden Henrik Gottfrid byggde denna gård uppe på Norra Kvarnberget, så bodde han på tomt nr 2 i tredje kvarteret, det som i dag är Strandgatan 43. Enligt utredningarna var det byggnaden längs med Västra Långgatan som byggdes först och sedan vinkelbyggnaden och gårdsbyggnaderna mot Skolgatan.

År 1831 ägdes gården av Henrik Gottfrids son expeditionsfogden och kronolänsmannen Gustaf Starcke (1795-1877). Gustaf var gift med Christina Fredrika (1801-1883) från Kristinestad. I samma gård bodde också skomakaren Johan Sundqvist med hustrun Fredrika och hos dem bodde också lärlingen Henrik. Följande år bodde sjötullvaktmästaren Johan Gustaf Lundblad med hustrun Hedvig i gården, så det var stor omsättning på hyresgästerna.

År 1833 ägdes gården av expeditionsfogden och kronolänsmannen Gustaf Starcke. Där bodde också fiskaren Hans Henrik Ström med sin hustru Carolina. Också handelsbetjänten Fredric Holmgren bodde där med hustrun Lisa.

År 1835, den 23 maj bytte kronolänsmannen Gustaf Starcke bort gården med Michael Ekblom och han fick i stället gården på Västra Långgatan 13.  I gården bodde också fiskaren Hans Ström med hustrun Carolina. Det var alltså detta år som Gustaf Starcke överlät gården åt väktaren Michael Ekblom, som före det hade bott på Västra Långgatan 13, invid Kyrkogatan. Starcke som bodde i granngården på Kyrkogatan 1 övertog då  Ekbloms gård, de bytte alltså gårdar med varandra.

År 1837 ägdes gården av kyrkoväktaren Michael Ekblom (1780-1837), som bodde med hustrun Maria, född Tillberg. I gården bodde också sjömannen Johan Ekberg och skomakargesällen Samuel Lindholm med hustrun Greta.

År 1840 ägdes gården och tomten nr 151 av väktareänkan Maria Ekblom, som bodde där med dottern Anna. I gården bodde också kyrkoväktaren Johan Ekblom med hustrun, liksom snickaren Anders Ekblom med hustrun Sofia, och brodern Nils som var snickarelärling.

År 1845 ägdes gården och tomten nr 151 av väktareänkan Maria Ekblom. På hyra bodde kyrkoväktaren Johan Ekblom med hustrun Anna, rådmannen Sjöström med en piga och förra guldsmeden Gustaf Ljungsten med hustrun Maria Magdalena. Guldsmeden hade före bott på Västra Långgatan 9 hos sjömannen Sjöström.

År 1850 ägdes gården och tomten av Marias son, snickaren Nils Ekblom (f.1823), som bodde med pigan Maria. I gården bodde också en sjöman Ljungsten och före detta guldsmeden G. Ljungsten. Kyrkovakten Ekblom bodde där med hustrun Anna, liksom en sjöman Häggblom som också bodde med en Anna.

År 1855 ägdes gården och tomten av snickaren Nils Ekblom med hustrun Anna Maria (f. Österberg 1815), en lärling som hette Johan och pigan Maria. Där bodde också sjömannen Johan Häggblom, vars hustru hette Anna Rebecka (f.1820). Före detta guldsmeden Gustaf Ljungsten bodde där, liksom dejan Maria Ljungsten.

År 1860 var läget oförändrat, förutom att sjömannen Johan Häggblom hade avlidit, så det var endast änkan Anna Rebecka som bodde där. Hon bodde med dottern Maria Rebecka, som var född 1851 och som flyttade från staden 1876.

År 1863 förrättades arvskifte efter avlidna makarna Ekblom och gården delades bland arvingarna i 18 delar. Vissa erhöll 3 delar, andra 2 medan flera erhöll endast 1/18 av gården.

Före 1865 ägdes gården av snickareänkan Anna Maria Ekbloms arvingar. Anna Maria Ekblom var född Österberg 1815 och hon hade tre barn: målargesällen Erik Wilhelm (f. 1851), pigan Maria Adelina (f. 1853) och sjömannen Axel (f.1855).  På hyra i gården bodde målaren G. W. Lindqvist med hustrun Anna (f. Ekblom 1839), och där bodde ännu sjömansänkan Anna Häggblom.

År 1865, den 20 juli sålde Anna Maria Ekbloms arvingar hörngården nr 151 åt målarmästaren Gustaf Wilhelm Lindqvist för 1 400 mark. Denne var född år 1835 i Stockholm och kom 1857 via Åbo till Kristinestad. Han kom från Sverige till Finland då han fick i uppdrag att invändigt måla det nya stadshuset i Vasa. Lindqvist hade också övertagit granngården på tomt nr 150, den blåa byggnaden på nummer 4. Han bodde med hustrun Anna (f. Ekblom 1839-1869), svärmor Anna Eriksdotter Ekblom (f.1813, flyttade till staden från Storå 1834), dottern Maria, lärlingarna Erik Ekblom och Joh. Nygren. I någon av gårdarna bodde också skomakaren P. Österman med hustrun Lilja och dottern Wilhelmina, och där bodde också sjömannen Oskar Österman. Här bodde också målarlärlingen Herman Wiklöf, som var född 1852 i Mustasaari och han kom till staden 1871. Herman köpte sedan gården på Strandgatan 2, på tomt nr 187, där han bodde ännu in på 1920-talet.

Ännu år 1880 ägde målaren G. W. Lindqvist båda tomterna 151 och 150, och han bodde där med nya hustrun Maria (f. 1842) och 6 minderåriga barn. Där bor också hans svärmor Anna Ekblom, en Carl Alfred Norrgård och pigan Maja Kanganpää (1860).

År 1882, i augusti fick sjömannen Johan Henrik Sjöblom (1845-1914) lagfart på gården och hörntomten nr 151 och i samma månad fick målaren Gustaf Fredrik Lindqvist (f.1859) lagfart på tomt nr 150.

År 1885 ägdes tomt nr 150 av målarmästaren son, målaren Gustaf Fredrik Lindqvist och han bodde där med hustrun Amanda (f.1856) och en yngre son. I gården bodde också lärlingen Elis Dahlström (1868). I den andra gården på tomt nr 151 bodde sjömannen Johan Henrik Sjöblom med hustrun Maria och en yngre son. På hyra bodde fröken Elisabeth Holmström (1828).

År 1886, den 25 augusti avled målaren Gustaf Fredrik Lindqvist och gården på tomt 150 övertogs då av änkan Amanda Lindqvist.

År 1890 ägdes gården på tomt nr 150 av änkan Amanda Lindqvist.  Sadelmakaren Adrian Teir (f.1847) och hustrun Ulrika, som kallades Ulla (f.1848) bodde på hyra med sina två minderåriga döttrar Ester och Helmi. På tomt nr 151 bodde sjömannen Johan Henrik Sjöblom (f.1845) med hustrun Maria (f.1843). På hyra bodde fröken Elisabeth Holmström (f.1828) och polis Adam Huttonen (f.1854).

År 1891, den 4 maj sålde målareänkan Amanda Lindqvist tomt nr 150 åt bondemågen Karl Otto Moberg från Lappfjärd för 1 000 mark. Denne åtog sig att sköta målarmästare G. W. Lindqvists svärmor, kyrkovaktmästareänkan Anna Ekblom till hennes död med husrum, mat och kläder.

År 1895 ägdes gården på tomt nr 151 av sjömannen Sjöblom och hans familj, med pigan Mathilda Lindahl (1877). På hyra bodde arbetskarlen Mattias Jakobsson Harju (f.1874) med hustrun Justiina (f.1867) och två barn. Där bor också ”kvinnan” Karolina Plym (f.1823).

År 1900 ägdes gården på tomt nr 151 av sjömannen Johan Henrik Sjöblom medan granntomten 150 längre söderut ägdes av bagaredottern Bertha Nordgren (f. 1882) som inte hade några hyresgäster.

År 1902 hade sjömannen Johan Henrik Sjöblom (1845) och hans hustru Maria (1843) övertagit också tomten bredvid av bagaredottern Nordgren. De hade också tagit en fosterson.

År 1904 bodde hos familjen Sjöblom också pigan Ida Suojoki (1882). På hyra bodde fröken Anna Lundberg (1849) med sin piga Hulda Lassfolk (1884). Också magasinkarlen Karl Salminen (1870) och hustrun Emma (1868) bodde där med två barn. År 1905 var läget så gott som oförändrat men nu hette deras piga Maria Hints (1874).

År 1906 ägdes båda tomterna 150 och 151 av sjömansfamiljen Sjöblom och de hade endast fröken Lundberg som hyresgäst.

År 1908 ägdes båda tomterna fortfarande av sjömannen Sjöblom, som nu hade en piga Ida Jut (1885). Förutom fröken Lundberg bodde också tyska musikern Vogt (1872) med hustrun Signe där, liksom bagareänkan Ida Vikbäck (1855) som bodde med sin mor, sjömansänkan Sofia Vidbom (1830). Ida Vikbäck var änka efter bagaren Josef Robert Wikbäck (1865) som hade ägt gården på Strandgatan 53.

16 mars 1908 sålde fiskaren Henrik Sjöblom gårdarna på 150 och 151 åt kontoristen Otto Wendelin för 11 000 mark. Kontoristen Otto Wendelin var son till kommerserådet Otto Wendelin (1824-1888) och Ulrika Rosenlew. Trots att fiskaren Sjöblom sålde båda tomterna åt Wendelin, så fanns det i köpebrevet en paragraf som gav säljaren rätt att bo på  den södra tomten i hela sin livstid. Sjöblom hade ritningar färdigt godkända för en tillbyggnad och denna skulle han göra. Han förbehöll sig också rätten till de uthus som fanns på tomten. Efter makarna Sjöbloms död så skulle Otto Wendelin lösa in denna tomt till värderat pris, högst 4 000 mark.

År 1909 i september övertog Ottos hustru Anni Elisabeth Wendelin (född Åkerberg) genom ett gåvobrev gårdarna med alla skulder. Anni fick lagfart på gårdarna år 1910.

År 1910 ägdes de båda gårdarna av Anni Wendelin och hon bodde där med sin man Otto. Förutom paret Wendelin bodde också snickaren Axel Axén (1866) med hustrun Ida (1874) där med en son. Provisorn Väinö Granlund (1879) och hustrun Johanna (1883) med 2 barn bodde också i någon av gårdarna.

Hörngården på Skolgatan 10, på tomt 151.

I början av 1920-talet ägde rådmannen Otto Wendelin och hustrun Anni gården på hörntomten 151. Han och hustrun Anni bodde fortfarande i gården närmare Rådhusparken. Otto och Anni hade fyra döttrar, Gunhild (1897), Gurli Ingrid (f.1899, gift med Carl Gustaf Wolff), Margareta (1901-1917) och Ulrika, som kallades Ulla (f. 1908, gift med Gunnar Strandell). Äldsta dottern Gunhild gifte sig år 1920 med lärarsonen Einar Wadström (1844-1940) från Dagsmark. I hörngården bodde hyresgäster som kontoristen af Friis (1883), handelsföreståndaren Väinö Andersson (1897) med hustrun Lempi (1899), sömmerskan Bertha Parikka (1881) och en sjömansänka Hilma Sandberg (1871).

I slutet av 1920-talet bodde förutom Väinö Aaltonen och Hilma Sandberg också musikern Karl Schultz här. Han var född i Gülitz i Preussen år 1874 och han var gift med Annie Salin (f. i staden 1877) och det hade också en dotter Anita (1903). Också farmaceuten Anna Skans (1902) bodde där på hyra.

År 1931, efter Otto Wendelins död övertogs hörngården på nr 151 av döttrarna och enligt mantalslängden så ägdes hörntomten av  ”agronomen G. Wolff med flera” från Björneborg. I början av 1940-talet bodde rådmansänkan Anni Elisabeth Wendelin (f.1876, d. i Kristinestad 1970) i gården på hyra, liksom familjen Schultz.

Åren 1932-1935 ägdes gården fortfarande av Wolff med flera från Björneborg. På hyra bodde nu bland annat magasinkarlen Karl Schultz (1874) och hustrun Annie (1877) med dottern, telefonisten Anita (1903). Där bodde också telefonisten Astrid Peltonen (1909) med sin syster, studeranden Seidi Aino Peltonen (1910).

Före och under kriget i på 1940-talet ägdes gården av Wolff med flera och där bodde på hyra rådmansänkan Anni Wendelin (1876). Där bodde också affärsbiträdet Bror ”Bobi” Axén (1911) med hustrun Nelly Julina (f. Eriksson år 1913) med de tre barnen Dorrit Elisabeth (1935), Roger Magnus (1937) och Heddy Marianne (1938) och de minderåriga barnen Mona och Robert. Där bodde ännu magasinkarlen Karl Joakim Schultz, hustrun Annie och dottern Anita. Hugo Rafael Sjöblad (1894) hade bott där en kort tid med hustru och två söner.

I den andra gården på tomten nr 150 bodde den här tiden förre handelsmannen Karl Leonard Saari. Han var född i Kisko år 1873 och han var gift med Hjördis Vilhelmina Englund (f.1990) från staden. De hade redan i slutet av 1800-talet ägt gården på Strandgatan 34, den som de sedan sålde till Kuluttajain Osuusliike år 1920.

På 1950-talet så bodde fortfarande Annie Wendelin i den södra ändan av gården på Skolgatan 10. På hyra bodde änkan Annie Schults och också Runar Häggblom bodde där med sin familj. Då denne flyttade till Sverige så bodde Holger Knus där med familjen. Efter dem bodde Lennart och Ida Helenefors där med deras familj. Lennart var född Yrjäns i Påskmark. Också Onni Rantamäki från Vasa bodde där med hustru och barn en tid före han flyttade tillbaka till Vasa.

Efter Annie Wendelins död år 1970 hyrde arvingarna ut gården åt konstföreningen Spectra, som hade grundats i staden 13 maj 1970. I september 1978 hade konstföreningen Spectra möjlighet att köpa den och säljare var Wendelins döttrar Gunhild Wadström, Ulla Strandell och Gurli Wolff.  Från Spectras sida undertecknades köpebrevet av ordförande Birgitta Recksén, sekreteraren Tellervo Qvisén och av viceordföranden Unto Ahola.  I gården har konstföreningen sedan kunnat hålla både utställningar och konstkurser.

År 1983 påbörjade konstföreningen Spectra en omfattande renovering av gården. Mycket av arbetet gjordes på talko och energikonsulenten Unto Fieandt var till stor hjälp. Tack vare hans yrkeskunskap kunde huset renoveras på ett pietetsfullt sätt och har bevarat sitt utseende på ett föredömligt sätt.

Gården på  Västra Långgatan 4, på tomt 150.

Den här gården på Västra Långgatan 4 på tomt nr 150 har tidvis haft samma ägare som granngården längre norrut. Fotot från 2019.

År 1912 har kontoristen Otto Wendelin (1864-1931) med hustrun Annie (1876-1970) övertagit gården vid Västra Långgatan 4. Otto var son till kommerserådet Otto Wendelin och med Annie fick han 4 döttrar: 1). Gunhild (1897-1982) som var gift med lärarsonen Einar Wadström (1888-1940) från Dagsmark. 2). Gurli Ingrid (f.1899) som var gift med Robert Wolff (1890-1957). 3). Margareta (1901-1917). Ogift och barnlös. 4). Ulrika (f.1908) som var gift med Gunnar Strandell.

År 1931, den 15 oktober avled kontoristen Otto Wendelin och arvingarna sålde gården på Västra Långgatan 4 åt handlanden Karl Leonard Saari för 30 000 mark. Karl (1873-1944) var född med släktnamnet Skarp men då han år 1899 gifte sig med änkan Matilda Lillteir (f.1868) så tog de släktnamnet Saari. Matilda hade 5 barn från ett tidigare äktenskap och med Karl fick hon ytterligare 7. Av dessa var det endast den yngsta dottern Helny, som levde till vuxen ålder. Karl och Matilda skilde sig år 1925 och Matilda återtog då sitt flicknamn. År 1927 gifte Karl om sig med Hjördis Englund (f.1927) men de fick inga gemensamma barn.

År 1944, den 8 oktober avled förre handlanden Karl Leonard Saari och gården övertogs av sterbhuset, bestående av änkan Hjördis och dottern Helny, som bodde i Sverige.

År 1953, den 26 maj sålde dottern Helny, som var gift med Elof Backe i Sverige sin del av gården på Västra Långgatan 4 åt postiljonen Harald Nordström för 500 000 mark. Harald var född i staden år 1921 och år 1946 hade han gift sig med Hilda Sjöblad (f.1917).

År 1955 hävde hovrätten i Vasa Harald Nordströms köp av halva gården på grund av ett formfel, som rådstuvurätten i Kristinestad hade godkänt. Karl och Hjördis hade år 1944 uppgjort ett inbördes testamente, som gav den överlevande parten rätt att bo i orubbat bo till döddagar. Karls dotter Helny hade alltså inte rätt att ensam sälja gården. Nordström ålades att återge gården till säljaren mot att han fick tillbaka köpeskillingen, plus normal ränta. Helny skulle åt Harald betala lagfarts- och tomtmätningskostnader på totalt 41 000 mark och flyttningskostnader 10 000 mark. Harald Nordström hade renoverat gården för 310 000 mark och Hjördis Saari och Helny ålades att betala också detta åt honom.

År 1955, den 21 juni sålde båda ägarna Hjördis Saari och styvdottern Helny Backe, bosatt i Sverige hela gården åt före detta handlanden Lydia Åkerfelt för 2,3 miljoner mark. Hjördis fick 1,4 miljoner och Helny resten. Följande år i mars sålde Lydia Åkerfelt sitt ägande glassbarshus på Västra Långgatan 14 åt glassfabrikör Bror Sundell. Hjördis måste ha tyckt om blommor, eftersom det i köpebrevet bestämdes att hon får föra bort så många blommor som hon vill från tomten.

År 1962, den 23 januari bestämde Lydia i sitt testamente att Hednamissionen skulle få 500 000 mark, kyrkan 200 000 mark, tjänarinnan Hilma Bergvik 600 000 mark, Svenska privatföretagarförbundet 100 000 mark och den svenska folkskolan i staden 500 000 mark av hennes tillgångar efter hennes död. Resten av hennes tillgångar skulle tillfalla Svenska Föreningen Brahegården.

År 1962, den 2 april avled Lydia Åkerfelt och hon efterlämnade inga bröstarvingar. Tillgångarna delades enligt testamentet och Brahegården övertog då gården på tomt 150.

År 1962,den 24 oktober beslöt Brahegårdens styrelse att gården skall säljas åt polisöverkonstapel Lars Axén för 2 miljoner mark. Köpebrevet undertecknades 29 oktober och Axén kunde överta gården direkt. Köpet belastades av en klausul att gårdens innehavare skulle månatligen betala 12 000 mark åt Lydia Åkerfelts syster Anna Lindberg, så länge hon levde.

Foton.

Det var ju runt 1910 som rådmannen Otto Wendelin köpte den här gården och det är möjligt att det är en del av familjen som poserar på gårdsplanen. Reinholm Weckström donerade detta foto till konstföreningen.
På gårdsplanen fanns det i tiderna bland annat detta gamla uthus.
Det är helt förståeligt att Spectras gamla gård väcker en viss avund i de andra konstföreningarna i Österbotten. Om inte annat så är ju den här gårdsmiljön perfekt till exempel för en målarkurs sommartid, i en oas mitt i centrala Kristinestad.
Bagarstugan vid Skolgatan har inte använts som sådan under de senaste åren, utan den används endast som förråd. Fotot från sommaren 2019.
I samband med renoveringen på 1980-talet så fick konstföreningen en fin donation av bröderna Åke och Reinhold Weckström. De gav då varsin ytterdörr, som de hade tagit vara på då det gamla apotekshuset revs 1983-84. Fotot från sommaren 2019.
Inne i huset finns ett timrat, mindre rum som i dag används som förråd, men det ör oklart vad det har använts till i tiderna. Kolla till exempel dörren, som är försedd med ett litet fönster, vilket får en att tro att man hade förvarat fångar eller kanske sjuka personer i det. Notera också hur väl knuten är timrad.
I vinkelbyggnaden mot Skolgatan finns denna gamla spis i ett rum som lämpar sig också för övernattning.
I de nuvarande utställningsutrymmena finns det flera spisar och kakelugnar, bland annat de här två.