Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen år 1886.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och det var först i oktober 1886, som gården försäkrades för första gången. Den nya ägaren, sjökaptenen Otto Sundqvist ansökte att hans gård skulle försäkras mot eldskada. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och Sundqvist uppgav då att på tomten fanns det nödiga brandredskap, nämligen 3 brandstegar, 2 brandhakar och 2 brandämbare, alla märkta med tomtens nummer i oljefärg.
Sundqvist uppgav att det på tomten inte fanns någon brunn men att det på granntomten nr 9 fanns en brunn, som kunde användas vid en eventuell eldsvåda.
Sundqvist uppgav att hans tomt var 3600 ”Qvadrat alnar i areal vidd” (ca 1 200 m²).
Det fanns tre byggnader på tomten år 1886, som Sjöblom ville försäkra:
Byggnaden nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1820, brädfodrat och målat med kompositionsfärg och hade ett tak av pärtor. Byggnaden var 28 alnar (16,8 m) långt, 8 ¾ alnar brett och höjden från marken till takkammen 13 alnar. Byggnaden hade en våning och där fanns fyra boningsrum, en förstuga och en veranda. I dessa fanns det 3 kakelugnar och en köksspis med hälla och stekugn. På vinden fanns det två rum och där uppe fanns det en kakelugn.
Sundqvist ville försäkra huvudbyggnaden till 3 600 mark men den lokala brandstodskommittén kunde godkänna endast 3 100 mark, viket Sundqvist godkände.
Byggnad nr 2:
Ett härbre, också kallad hushållsboda, som var byggd av stock år 1835. Den var rödmålad och hade ett tak av bräder. Dess längd, bredd och höjd var omkring 6 alnar och den blev försäkrad för 100 mark.
Byggnad nr 3.
En uthusbyggnad byggd dels av stock, dels av korsvirke med bräder, uppfört år 1845. Den var målad med kompositionsfärg och hade ett tak av bräder. Uthuset var 9 alnar (5,4 m) långt och det värderades till 70 mark.
Några fler byggnader fanns inte på tomten men Sundqvist försäkrade inkörsporten för 50 mark och den var gjord av stock och plankor. Han försäkrade också det målade staketet kring trädgården och det var 2 ½ alnar högt och 101 alnar långt och det försäkrades för 60 mark. Det målade planket runt tomten var 3 alnar högt och 39 alnar långt och det värderades till 50 mark.
Den årliga inträdesavgiften beräknades till 25,95 mark. Den här avgiften eller premien gällde i 5 års tid och premien skulle då justeras i samband med att byggnaderna och brandredskapen granskades.
Branden 29 maj 1906.
Den 29 maj år 1906 utbröt en brand i den södra delen av gården på tomt nr 8. Gården ägdes då av stadstjänaren och magistratvaktmästaren Fredrik Johansson och den var då försäkrad för 3 100 mark.
Lokalen i den södra ändan var uthyrd åt fyrmästare Laurin men denne var inte hemma då branden bröt ut. Hustrun Amanda befann sig där medan hennes båda döttrar gick i skolan.
Amanda hade vid 1-tiden på eftermiddagen utfört strykning av kläder och hade därför eld uppgjord i kakelugnen, för att värma strykjärnet. Hon eldade med plankstumpar, som sprakade och kastade gnistor runt omkring. Efter en stund lämnade hon lokalen och begav sig till staden på ärenden och då var allt som det skulle.
Någon gnista hade tydligen fallit på golvet och antänt ett klädesplagg, som låg på strykbädden och därifrån spridit sig till gardinerna och tapeterna. Någon annan orsak till branden kunde hon inte tänka sig.
Att elden var lös observerades först av Betty Parman, som bodde tvärs över gatan. Hon larmade då gårdsfolket och gårdsägaren Fredrik Johansson, som bodde i vindsrummet. Denne rusade då ut på gården och började med ett ämbare kasta vatten genom det av hetta söndrade fönstret. Han skadade då handen på glaset så att han tvingades uppsöka sjukhuset och då han återvände därifrån var branden redan släckt.
Med hjälp av allmänna brandkårens lilla brandspruta och den frivilliga brandkårens spruta kunde elden släckas relativt snabbt.
I branden skadades taket, väggarna, golvet, dörrar och fönster i det södra rummet och köket som låg näst intill fick mindre skador. Trossbottnar och fyllningen skadades av vatten i de här rummen. Rummet på vinden fick rök- och brandskador och där revs golvet upp för att kunna släcka branden. Brädfodringen skadades och en dörr blev sönderslagen vid släckningen.
Gårdsägaren Johansson och skadegranskarna beräknade att skadorna kunde åtgärdas för 988 mark. Skadorna på staketet värderades till 12 mark, alltsammans alltså 1 000 mark.
Brandförsäkringen 1906
Efter branden i maj gjorde Johansson en större renovering i samband med reparationen. Den 13 december 1906 meddelade brandstodsbolagets lokala agent, sjökapten Wilhelm Hagen till huvudkontoret att gården och det förstörda planket nu är helt återställt i det tidigare skicket. Affärsmännen Emil Axelin och Konrad Sundman kunde intyga att de hade granskat byggnaderna och brandredskapen och allt var till belåtenhet.
Den 5 december tecknade Fredrik Johansson, som nu var postiljon en helt ny försäkring på tre byggnader på sin tomt nr 8.
Byggnad nr 1:
Gården från 1820 hade nu fått ett tak av asfaltfilt, det var 16,83 m långt och där fanns fem rum och två rum till på vinden. Byggnaden försäkrades nu för 7 000 mark.
Byggnad nr 2:
Det tidigare härbret hade flyttats ut från tomtgränsen och på samma gång flera meter österut. Det var ursprungligen byggt år 1835, dess längd var 3,56 m långt och 3,42 brett och har nu byggts om till bagarstuga. Byggnaden hade ett rum i en våning, och där fanns en köksspis med en inmurad gryta och en bakugn. Bagarstugan hade en veranda uppförd av korsvirke och bräder och den försäkrades för 800 mark.
Byggnad nr 3:
En uthusbyggnad av stock och delvis av korsvirke och bräder, i gott skick. Den var uppförd år 1902, inte brädfodrad men nog målad och hade ett tak av asfaltfilt. Uthuset var 15 m långt och 3,40 m brett, och där fanns två vedlider, foderlada, fähus och latrin med spillningskast. Uthuset försäkrades för 600 mark.
Förutom dessa tre byggnader så försäkrades inkörsporten för 70 mark och ett målat plank för 120 mark. Planket var 65 m långt och 1,8 m högt. Ett staket på gården försäkrades för 40 mark och det var 20 m långt och 1,2 m högt.
Postiljonen Johansson uppgav att tomten var 1 268 m² stor och den hade ingen brunn men avståndet till Stadsfjärden var endast 60 meter. Vid en eventuell eldsvåda kunde vatten langas eller pumpas därifrån.
Den nya försäkringen uppgick till 8 630 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 65,47 mark. Byggnaderna var uppförda helt enligt den nya byggnadsordningen från sekelskiftet. Premien för huvudbyggnaden fick ett 10 % påslag, eftersom det hade rum också på vinden medan de övriga byggnader försäkrades enligt grundtariffen.
