Kaptensänkan Ramströms gård på Västra Långgatan 32

Den norra delen av den här gården byggdes år 1825 av fiskaren Hans Strandman. År 1900 byggde folkskollärarinnan Ida Ingman till ett rum i den södra ändan, så att gården fick den längd, som den fortfarande har. År 1914 övertogs gården av Idas halvsyster Alexandra Ramström och den har efter henne haft flera olika ägare. Fotot från sommaren 2020.

Sammanställt av Lasse Backlund i oktober 2023. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar. Rafael Olins släktutredningar och foton har varit till stor hjälp. Flera kristinestadsbor har också hjälpt till med information.

På stadsplanen från år 1825 fick den här tomten numret 46 och den ägdes då av fiskaren Hans Strandman. Tomten är 744 m² stor och på tomten fanns en brunn med rikligt vatten.

Gårdens historia

År 1790 ägdes den här tomten och den gamla byggnaden av sjömannen Henric Strandman, som dog detta år och gården övertogs då av sonen Hans Henric Strandman (1771-1848), som bodde med hustrun Elisabeth (f. Sohlberg 1755-1850).

År 1795 ägdes tomten nr 20 av fiskaren Hans Strandman och dennes hustru, som kallades Lisa.

År 1805 ägdes tomten nr 20 av fiskaren Hans Strandman, som bodde med hustrun Lisa och fyra små barn.

År 1815 ägdes tomten nr 20 av fiskaren Hans Strandman, hustrun Lisa och där bodde också vuxna sonen Henric (1794-1835).

År 1820 ägdes tomten, som hade nr 20 i det första kvarteret av fiskaren Hans Strandman. Han bodde då med hustrun Lisa och vuxna sönerna Josef (f.1799) och Gustaf (1804-1875). Fiskaren Hans uppförde detta år ett härbre och ett uthus på tomten.

År 1825 ägdes tomten, som hade nr 20 i det första kvarteret av fiskaren Hans Strandman. Han uppförde detta år en ny boningsbyggnad längs med gatan i norra ändan av tomten.

Så här var de tre byggnaderna uppförda år 1825.

År 1830 togs stadsplanen från 1825 i bruk och tomten fick då numret 46 och det ägdes av fiskaren, senare sjömannen Hans Strandman, som bodde med hustrun Elisabeth och sonen Josef. I gården bodde också styrmannen Gustaf Strandman.

År 1835 ägdes gården av fiskaren Hans Strandman och där bodde också sönerna, fiskaren Josef och Gustaf (1804-1875), som nu hade blivit skeppare.

År 1837 hade gården på tomt nr 46 övertagits av ogifta sonen, Josef Strandman men där bodde fortfarande hans föräldrar Hans och Lisa, som då var 65 respektive 70 år gamla.

År 1845 ägdes gården av fiskaren Josef Strandman och föräldrarna bodde kvar i gården. I gården bodde också Josefs syster Anna, som var gift med sjömannen Gustaf Forsman.

År 1850 ägdes gården av fiskaren Josef Strandman och nu hade faderns avlidit medan mor Lisa bodde där och hon var då 82 år. Systern Anna bodde kvar med sin man Gustaf Forsman, som nu hade gått i land för gott. Gustaf och Annas son, sjömannen Carl Forsman var skriven i gården, och där bodde också gesällsänkan Christina Brunström och skepparedottern Alexandra Åkerblom.

År 1855 ägdes gården av fiskaren Josef Strandman och nu hade också hans mor avlidit, i hög ålder. På hyra bodde hans syster, sjömansänkan Anna Forsman med sin son Petter. På hyra bodde också stadsfiskalen Carl Werner Ingman (1803-1879) som var född i Orivesi. Han hade år 1841 gift sig med Ulrika (f. Lindbom 1812-1873. Ulrika hade från tidigare dottern Ida (1840-1917) som Carl Werner adopterade vid giftermålet. Carl Werner och Ulrika fick åtminstone tre gemensamma barn.

År 1857 hade gården delats och hälften hade övertagits av Josef Strandmans syster, sjömansänkan Anna Forsman (1797-1878). Hon hade varit gift med fiskaren Gustaf Forsman (1796-1852). Hos änkan bodde sonen Josef (f.1833), som var både bräcklig och ofärdig. Den andra sonen Carl August (f.1831) hade försvunnit till sjöss och troddes vara avliden. Den tredje sonen, fiskaren Petter Forsman (f.1837) hade år 1866 gift sig med Johanna Sofia Hedengren, som var född 1842 i Kaskö. De hade åtminstone fyra bara och hela familjen bodde på tomten nr 46. Tidigare ägaren Josef Strandman bodde kvar i gården.

Den andra halvan hade övertagits av styrmansänkan Henrika Lindskog (1827-1910). Hon var dotter till Johan Henrik Strandman och hade varit gift med Carl Adolf Lindskog (1831-1855) och de hade då bott på Västra Långgatan 49. År 1855 hade de fått sonen Carl Alarik, bara någon vecka före fadern avled.

År 1865 ägdes den ena delen av tomten nr 46 och gården av fiskaren Petter Forsman. I hans del av gården bodde också änkan Elisabeth Magdalena Invenius (f.Forsman 1820), som var nära släkt med Petter Forsman.

Den andra delen av gården ägdes av styrmansänkan Henrika Lindskog.

År 1870 ägdes den ena delen av gården av fiskaren Petter Forsman, med hustrun Johanna och tre mindre barn. Hos dem bodde också änkan Anna Forsman.

År 1875 ägdes den ena delen av Petter Forsman, som nu har blivit sjötullvaktmästare. Den andra delen ägdes av änkan Henrika Lindskog och på hyra bodde sjötullvaktmästaren Edvard Bäckman, som bodde med Katharina och 4 mindre barn.

Den andra delen av gården ägdes av styrmansänkan Henrika Lindskog. Hos henne bodde sjötullvaktmästaren Karl Smedlund på hyra, tillsammans med hustrun Catharina.

År 1880 hade Petter Forsmans andel av gården övertagit av sjömannen Isak Jakobsson (f.1852) och hans hustru Anna (f.1851) med sina fyra barn. På hyra bodde smedlärlingen Thomas Thomasson (f.1852) med hustrun, som också hette Anna. I gården bodde också sjömansänkan Maria Nordman, som var fattig, sjuk och hade många barn.

Den andra halvan av gården ägdes av Henrika Lindskog. På hyra bodde skeppareänkan Maria Häggblad (1818-1896), som hade varit gift med skepparen Anders Henrik Häggblad, som omkom i Rigabukten år 1849. På hyra bodde också Marias son, skepparen Karl Johan Häggblad (1843-1884) som var gift med Matilda Albertina Juthe. Fiskareänkan Katharina Berg bodde också här, liksom arbetskarlen Matts Ylsöbäck (f.1851) med hustrun Maria (f.1853) och 3 barn.

År 1883, på sommaren förvärvade folkskollärarinnan Ida Ingman (1840-1917) hela tomten nr 46, så att hon ensam fick lagfart i september. Ida var dotter till Ulrika Lindbom men då Ulrika gifte sig med stadsfiskalen Carl Werner Ingman, så blev hon dennes adoptivdotter och hon tog då hans släktnamn. Ida hade som tonåring bott på denna tomt tillsammans med sina föräldrar och närheten till folkskolan bidrog säkert till förvärvandet av just denna gård och tomt.

År 1885 ägdes tomten av folkskollärarinnan Ida Ingman, som bodde ensam i gården.

År 1890 ägdes tomten av folkskollärarinnan Ida Ingman. På hyra bodde sedan en tid tillbaka Idas halvsyster Alexandra (f.Ingman 1851-död 1938). Alexandra hade år 1876 gift sig med  sjökaptenen Konstantin Ramström (f.1845). Konstantin var son till Gustaf och Anna Lena Ramström från Kristinestad. Han blev kapten på skeppet Suomi år 1883 och han försvann i okända öden och blev dödförklarad år 1907. Konstantin och Alexandra bodde som gifta på hyra i styrman August Petterssons gård på den nuvarande kyrktomten, invid Västra Långgatan. När den nya kyrkan skulle byggas, så flyttades denna gård till Östra Långgatan 50 och blev sedan kallad Sandelins gård.

År 1892 bodde sjömannen Matts Lind (f.1820) på hyra i i Ingmans gård med sin hustru Lovisa (f.1850) och dottern Emilia. Sjökaptensänkan Alexandra Ramström bodde också på hyra.

År 1893 revs en del av uthuset och på samma ställe byggdes ett mindre boningshus vid gatan i den södra ändan av tomten. I det fanns bara ett rum med en spis och en bakugn.

Åren 1895 – 1910 ägdes gården av folkskollärarinnan Ida Ingman och hos henne bodde hela tiden en piga. På hyra bodde hennes halvsyster, kaptensänkan Alexandra Ramström med barnen Berta Constance (1881-1957), Elsa Ulrika (1886-1971) och Kurt Egon (1888-1943).

År 1900 byggde folkskollärarinna  Ida Ingman till gården med ett rum i den södra ändan. Längden på gården ändrades då från 12,90 meter till 19,45 meter.

Så här ritades fasaden år 1900 då tillbyggnaden i den södra ändan skulle göras. Ett större rum med två fönster byggdes då till.
Efter tillbyggnaden i den södra ändan kunde till och med tre bostadslokaler rymmas i byggnaden. Rumsindelningen är i stort sett likadan ännu i dag. I något skede i mitten av 1900-talet fanns det en ingång också i byggnadens norra gavel, men idag finns bara trappan kvar.
Så här var byggnaderna placerade efter år 1900, då folkskollärarinnan Ida Ingman lät bygga till sin gård med ett rum i den södra ändan. Notera att det då fanns planer på att förlänga Nygatan från Strandgatan ända upp till Västra Långgatan. Den gamla brunnen blev kvar under huset men därifrån gick en vattenledning till köket.

År 1914, den 17 november sålde Ida Ingman tomt nr 46 med alla byggnader åt sin halvsyster Alexandra Ramström för 6 400 mark. Köpet finansierades med att Alexandra övertog två skuldsedlar i Kristinestads sparbank. Ida tog åt sig rätten att gratis få bo kvar i gården, så länge hon levde.

År 1917 avled tidigare ägaren Ida Ingman. I gården bodde efter det änkan Alexandra Ramström med sina döttrar, lärarinnan Berta Ramström och posttjänstemannen Elsa Ramström.

Ida Ingmans dödsannons i SÖ 25.7.1917

År 1920 ägdes gården av änkan Alexandra Ramström och båda döttrarna bodde hemma hos sin mor. Både Berta och Elsa var musikaliska och de uppträdde ofta på rådhuset eller i metodistförsamlingens kyrka, där de spelade piano och sjöng. På hyra bodde fröken Alma Skogberg (f.1854) och arbeterskan Kaisa Aho (f.1869) med två nästan vuxna söner Frans Vilhelm (f.1906) och Oskar (f.1908).

Under 1920-talet bedrev dottern Elna Ramström handel med husgerådssaker och mycket annat i denna gård. Denna handelsrörelse ser inte ut att ha blivit riktigt långvarig.

Omkring 1923 annonserade Elsa Ramström flitigt i lokaltidningarna och det ju ut som att hon hade en omfattande men kortvarig rörelse.

I slutet av 1920-talet hade lärarinnan Berta Ramström flyttat bort och det hade arbeterskan Kaisa Aho gjort också. Däremot hade arbetaren Erik Vilhelm Råtts (f.1906) flyttat dit med hustrun Selma (f.1887) och en dotter.

I början av 1930-talet ägdes gården av kaptensänkan Alexandra Ramström och hos henne bodde dottern, posttjänstemannen Elsa Ramström och deras tjänarinna Hulda Rönnlind (f.1908). Arbetaren Råtts hade nu flyttat bort och nu hade arbeterskan Kaisa Aho flyttat tillbaka med sonen Vilhelm. Arbetaränkan Olga Palmlöv (f.1904) bodde på hyra med en liten son.

År 1938 avled kaptensänkan Alexandra Ramström och gården övertogs då av barnen Kurt, som var bosatt på Åland , samt Elsa och Berta och de fick lagfart 23.10.1939. Posttjänstemannen, fröken Elsa Ramström (1886-1971) var en av de första studenterna i stadens gymnasium år 1903. Hon började arbeta på posten 1894 och hade olika befattningar ända tills hon gick i pension år 1950. Hon bodde i gården, där hon en bedrev en liten handel och en tid arbetade hon som bibliotekarie. På hyra bodde stickerskan Anna Weckström (f. Lillsjö i Dagsmark 1901), som bodde med sonen, skoleleven Karl Arne (f.1926).

År 1943 avled Kurt Ramström, som då bodde på Åland och hans del av gården övertogs av änkan Fanny, född Hildén år 1893 i Vörå  och barnen Ulla, Annemi, Per-Olav och Synnöve. Elsa Ramström bodde kvar i gården och det gjorde också änkan Anna Weckström och sonen Karl Arne. I slutet av 1940-talet flyttade Anna Weckström tillbaka till Dagsmark med sin son.

Kurt Ramströms dödsannons och nekrolog i Syd-Österbotten 1943.

I början av 1950-talet var det fortfarande samma ägare och där bodde systrarna Elsa och Berta Ramström. Kontoristen Ralf Dahl bodde där en tid på hyra med hustrun Märta, som var hemma från Vörå.

År 1957, 9 december avled före detta lärarinnan Berta Ramström, och systern Elsa flyttade då till Ellfolks gård på Sibeliusgatan 9. På hyra bodde till exempel Maria Niskanen, född Pellonpää i Töysa år 1888, affärsbiträdet Hilja Elisabeth Forsblom från Borgå, sömmerskan Jenny Kankaanpää från Korsbäck i Dagsmark, hembiträdet Birgit Valsberg från Övermark och sömmerskan Toini Koskiranta från Tjöck.

År 1959 sålde Elsa Ramström med fullmakt av de andra dödsbodelägarna, gården för 800 000 mark åt arbetaren Karl Wilhelm Erfving (f.1923), som kallades Charles eller ”Tjali”. Tjale var gift med Mainikki Helena Antola, som var född 1929 i Mynämäki och hos dem bodde barnen Karl Olof och Tuija Helena. ”Tjali” var son till fiskaren Fredrik Erfving och Lydia, född Uppgård i Kaskö och de bodde i Skatan på Mellanudden.

År 1965, i november separerade paret Erfving och Karl Vilhelm flyttade först till Västra Långgatan 33 och sedan till Strandgatan 54. Gården med inventarier och alla skulder övertogs då ensam av Mainikki Erfving, som bodde där med de två barnen. Tjali fick en engångsersättning på 1 000 nymark av Mainikki, genast då han flyttade bort. Barnskötaren Lea Paalanen från Helsingfors bodde en tid på hyra och det gjorde också bagaren Kalle Syväluoma (f.1930) med hustrun Anja Marjatta, född Laksola 1934.

År 1967, den 11 september sålde Mainikki Erfving gården på tomt 46 för 15 000 mark åt telefonmontören Reino Leppiniemi (1917-1992) från Lappfjärd. Han var född i Kurikka och var gift med Kyllikki Koivisto (1921-2012), som var född i Kauhajoki och de hade flera barn. På hyra bodde bland annat servererskan Irja Rimpinen och chauffören Mikko Mäkelä, hemma från Storå.

Efter Reino Leppiniemis död, såldes gården åt planeraren Klaus Grandell (f.1952) och Arja (f. Leskinen år 1951) som arbetade på bank.

År 1997 sålde paret Grandell gården åt Risto Nyholm, som arbetade inom polisen och hans dåvarande hustru Marja Katriina, född Jaatinen. Risto isolerade de kalla vindsrummen, så att de kunde användas som boningsrum. Han installerade också ett par värmepumpar, för att kunna minska på elförbrukningen.

Omkring 2017 sålde Risto Nyholm gården åt de nuvarande ägarna, som använder gården som stadigvarande bostad.

Foton

Konstantin Ramström föddes i staden år 1845 utbildade sig först till styrman och år 1883 till sjökapten. Han försvann under en sjöresa med skeppet Suomi och blev dödförklarad först 1907. Fotot lånat av Rafael Olin.
Konstantins och Alexandras tre barn på ett och samma fotografi med två andra. Fotot lånat av Rafael Olin.
År 1893 revs en del av uthusraden och på samma ställe byggdes det här mindre boningshuset vid gatan i den södra ändan av tomten. I det fanns bara ett rum med en spis och en bakugn. Fotot från sommaren 2020.
Gården på Västra Långgatan 32 fotograferad från sydväst sommaren 2020.
År 1820 uppförde fiskaren Hans Strandman detta härbre eller hushållsbod och det pryder fortfarande sin plats på gårdsplanen. Fotot från hösten 2023.
Det sägs att det var skepparen Konstantin Ramström, som på 1800-talet hämtade hem en liten ask från en sjöresa, som han sedan planterade på gårdsplanen Dessvärre så bodde skeppare Ramström aldrig i denna gård men präktig är den fortfarande och ser frisk ut. Den har två stammar och en tredje håller på att växa ut. Det röda uthuset till höger byggdes av fiskaren Hans Strandman år 1820. Fotot från hösten 2023.