”Lundis” eller Bergviks gård på Östra Långgatan 33.

Gården fotograferad sommaren 2020. Enligt Per-Olof Jarles utredningar så skulle den vara byggd år 1820 och i så fall av postmästaren Erik Hägglund. Den nuvarande gården är ihop byggd av 2 mindre gårdar och efter det tillbyggdes en kammare i den norra ändan. Inne i huset finns det ännu en nivåskillnad i golvet mellan de 2 gamla byggnaderna.
På den Bergentinska stadsplanen från 1751 så ägdes tomten nr 27 i det fjärde kvarteret av tullskrivaren Jacob Henriksson Engman (1693-1775).

Enligt befintliga mantalslängder skulle följande personer ha varit bosatta på denna tomt i Norrstan:

År 1765 ägdes tomten nr 27 av Jonas Hallman (1737-1817) som var gift med Helena (1742-1816), som var dotter till Jacob Engman. Denne Jacob bodde fortfarande kvar i gården.

År 1770 ägdes tomten som då hade nummer 27 av Jonas Hallman med hustrun Helena.

Åren 1775 till 1780 ägdes tomten som då hade nummer 18 av handelsmannen Jonas Hallman.

År 1809 ägdes tomten och gården som då hade nr 17 i det fjärde kvarteret av handelsmannen Jonas Hallman, som bodde med sonen Adolf Fredrik. Med dem bodde också postmästaren Erik Hägglund (1778-1827), som var gift med Jonas dotter Lovisa Ulrika (1779-1843).

År 1815 ägdes tomten och gården nr 17 av postmästaren Erik Hägglund med hustrun Lovisa Ulrika, som kallades Ulla. Med dem bodde förre handlandesonen Fredrik Hallman.

År 1820 byggdes den gård som fortfarande står kvar på tomten nr 17 av postmästare Hägglund, som bodde med hustrun Ulla. Postmästare Hägglund dog år 1827.

På stadsplanen från 1825 hade tomten på ungefär 600 kvm nedanför Norra Kvarnberget fått nummer 230.

År 1830 ägdes gården och tomten nr 230 av postförvaltareänkan Lovisa Ulrika Hägglund, som bodde med dottern Maria och drängen Ludvig.  Lovisa Ulrika (1779-1843) var född i staden och hon var dotter till handelsmannen Jonas Hallman (1737-1817). Hon hade tidigare varit gift med postförvaltaren Eric Hägglund (1778-1827), som var prästson från Kvevlax.  I gården bodde också förra handelsbetjänten Adolph Hallman och sjötullvaktmästaren Carl Engman. Där bodde också handelsmansdottern Klara Hallman, som var ”utfattig”.

År 1833 bodde på hyra dessutom sjömannen Ludvig Hallman och skomakaren Carl Gustaf Brännlund med lärlingen Johan och hushållerskan Rebecka Söderberg.

År 1835 ägdes tomten och gården av postmästareänkan Lovisa som kallades Lisa Hägglund, som bodde med sonen Fredrik (född 1817) och dottern Maria (född 1805). På hyra bodde handlandedottern Clara Hallman och sjömannen Ludvig Hallman.

År 1840 ägdes tomten 230 av postmästareänkan Lovisa Ulrika Hägglund, som bodde med sin dotter Ebba (född 1822 och som flyttade från staden år 1853 med sin familj). På hyra bodde sjötullsvaktmästareänkan Maria Engman, handelsmansdottern Clara Hallman och förra handlanden Anders Johan Lund. Det ser ut som om avlidne postmästaren Hägglunds arvingar också skulle ha ägt tomten nr 220, ungefär på Östra Långgatan 15.

År 1843 dog Lovisa Ulrika  Hägglund och gården och tomten nr 230 ägdes av avlidna postmästaren Hägglunds arvingar. På hyra bodde lärarinnan i Lancasterskolan Maria Engman, handelsmansdottern Clara Hallman och arbetarkarlsdottern Catharina Häggström. Där bodde också  postmästare Hägglunds dotter Josefine (1813-1883) med sin man, förra handlanden Anders Johan Lund (1808-1851). Paret Lund flyttade snart till handlande Wennerstrands gård på Östra Långgatan 53, alltså den gård, där den stora branden 1859 började. Men före det, runt 1853 hade änkan Josefine Lund köpt gården på Strandgatan 53 av Johan Felén, den gård som med nöd och näppe klarade sig i branden.

År 1850 ägdes gården och tomten nr 230 i det fjärde kvarteret av sjötullsvaktmästareänkan Maria Charlotta Engman (f. 1805, d.1870). Maria Charlotta var dotter till postmästaren Erik Hägglund och Lovisa Ulrika och hon hade varit gift med sjötullsvaktmästaren Carl Fredrik Engman (född i Lappfjärd 1805, död i staden 1834). Maria Charlotta bodde med sin dotter Wendla Charlotta (f.1835) och med pigan Catharina. Maria Engman hade ju tidigare bott  i gården med sin mor men hade nu övertagit den. Med dem bodde också en fosterson Ernst Joh. Hägglund (född 1841 i Vasa därifrån han kom till staden 1855). På hyra bodde hennes bror sjömannen Constantin Hägglund (f.1825, d. 1861) och hennes kusin, före detta handelsbetjänten Adolf Hallman (1786-1859). Också skräddaregesällen Bernt Stenman bodde där med hustrun Cajsa.

År 1855 ägdes gården och tomten nr 230 i det fjärde kvarteret av sjötullsvaktmästareänkan Maria Engman, som bodde med sin syster, postmästaredottern Sofia Wilhelmina Hägglund född 1808 och med dottern Wendla och med pigan Kajsa. På hyra bodde Constantin Hägglund som nu är skeppare och där bor också sjömannen Karl Holmberg med hustrun Ulla.

År 1860 är läget oförändrat men nu benämns skepparen Constantin Hägglund som kofferdiskeppare.

År 1860 ägdes gården och tomten 230 av Maria Engman som nu benämns lärarinna och hon bor med dottern Wendla och pigan Katharina. På hyra bor stabskaptenen Severin Tengström (1828-1895) och hans piga hette Karolina.

År 1865 ägdes gården fortfarande av lärarinnan Maria Engman och systern Sofia Hägglund bodde med henne liksom dottern Wendla. Deras piga hette nu Maria Böling. På hyra bodde skeppareänkan Johanna Samulin med en dotter Sofie och där bodde också stadstjänaren Karl Sundholm med hustrun Alexandra.

År 1870 avled Maria Engman och dottern Wendla Engman nu är ägare. Wendla var född år 1831 och dog omgift och barnlös i staden år 1904. Hon benämns demoiselle och med henne bodde mostern Sofia Hägglund (född i staden 1808, flyttade härifrån 1827 men återvände tydligen på äldre dar). På hyra bodde skeppareänkan Josefina Samulin och sjötullsvaktmästaren Karl Sundholm med hustrun Adolfina.

År 1880 ägdes gården av fröken Wendla Engman (1831-1904), där också hennes moster Sofia Hägglund bodde. Handlandeänkan Josefina bodde där med sin dotter Maria (1847) och sjömansänkan Henrika Heickell (1822) bodde där tillsammans med systern Katharina Högström (1828).

År 1885 ägdes gården och tomten av Wendla Engman, som nu är folkskollärarinna vid den lägre folkskolan. På hyra bor Josefine Lund och systrarna Heickell och Högström.

Ännu år 1900 ägdes gården av skollärarinnan Wendla Engman (f.1831). På hyra bodde folkskollärarinnan Josefina Lund (f. 1847), som var Wendlas kusin. Josefina var dotter till Elisabeth Hägglund, som i sin tur var dotter till postmästaren Erik Hägglund. År 1843 gifte sig Elisabeth med Anders Johan Lund (1808-1851) och de fick år 1847 dottern Josefina Lund. På hyra bodde också sjömansdottern Katarina Högström (f.1828).

År 1904, den 27 maj avled den pensionerade folkskollärarinnan Wendla Engman och gården övertogs då av sterbhuset. Trots att Wendla inte hade några egna barn, så hade hon flera nära släktingar som arvingar.

År 1905, den 13 februari förrättades arvsskiftet efter Wendla Engman och där kom de överens om att gården på tomt 230 skall övertas av Wendlas kusin, folkskollärarinnan Josefine Lund (1847-1929), mot att hon också övertar den skuld som finns på gården. Det är efter henne som gården sedan i långa tider kallades ”Lundis gårdin”. Hos henne bodde också pigan Vilhelmina Klockars (f.1885 i Lappfjärd), som hade arbetat åt Josefine sedan år 1903.

År 1910 ägdes gården av folkskollärarinnan Josefine Lund och med henne bodde pigan Vilhelmina Klockars. På hyra bodde sjömansdottern Katarina Högström och i lillstugan uppe på backen bodde bagaregesällen Karl Oskar Rusk (f.1879) med hustrun Ida (f.1880) och 3 barn.

Uppe på backen vid Norra Kvarnberget står lillstugan, där flera familjer har bott i tiderna. Familjen Rusk bodde här i flera års tid i början av 1900-talet. Lillstugan är mycket gammal och gårdsägaren har planer på att restaurera stugan och sätta den i skick. Fotot från sommaren 2022.

År 1913, på midsommardagen fick Vilhelmina Klockars ett hederstecken i silver av Kejserliga Finska Hushållningssällskapet för att hon under 10 års tid varit i trogen tjänst hos Josefina Lund.

År 1914 är läget oförändrat med samma ägare och samma Vilhelmina Klockars som piga. Paret Rusk i lillstugan hade nu 4 barn och på tomten bodde också sömmerskan Rakel Björklund (f.1896) på hyra, liksom telefonbiträdet Elin Björklund (f.1893).

År 1916, den 1 april sålde Josefine Lund tomten nr 230 med gården åt sin trotjänarinna Vilhelmina Klockars (född i Lappfjärd 1885) för 5 000 mark. Köpet finansierades genom att nya gårdsägarinnan Vilhelmina övertog en skuldsedel på 5 000 mark av Carlströms Donationsfond.  Efter detta så kallades den här gården också ”Klåckas gårdin”. Den tidigare ägaren Josefine Lund hade förbehållit sig fri boenderätt och hon bodde där till död dag år 1929. Paret Rusk, som bodde i lillstugan hade nu 5 barn.

Påsksöndagen den 12 april 1925 utbröt en brand i Arbetets Vänners gård, som låg intill ”Lundis gårdin” och det var med nöd och näppe som brandkåren lyckades rädda Vilhelmina Klockars gård. Brandkårens motorspruta låg sönderplockad för en större reparation och med hjälp av de handdrivna sprutorna och brandsegel kunde Lundis gård räddas. Josefine Lund och Vilhelmina Klockars tackade i Syd-Österbotten 18.4.1925 alla de som hjälpte dem vid brandolyckan.

År 1926 var det gårdsägarinnan Mina Klockars som ägde gården och med henne bodde också Sofia Klockars (f.1852) och hennes son Emil (f.1882). På hyra i lillstugan i den västra rån bodde bagargesällen Karl Oskar Rusk (f.1879) med hustrun Ida (f.1880) och barnen Hugo (f.1904), Edith (f.1906), Bruno (f.1908), Osvald (f.1911) och Bertel (f.1913). I gården bodde också tidigare ägaren Josefine Lund.

År 1929, i augusti avled Josefine Lund och hon begravdes på gamla begravningsplatsen på Östra sidan.

Ännu under kriget var det Vilhelmina Klockars, som också kallades ”moster Mina” som var ägare till gården och mantalslängderna nämner ingenting om eventuella hyresgäster. Hos sig hade hon regelbundet flera skolelever som inneboende.

År 1955, den 10 oktober sålde Vilhelmina Klockars gården åt systersonen Tor-Erik Bergvik (1927-1989) som i juni 1955 hade gift sig med Nanny (f. Lillqvist i Munsala 1931) för 300 000 mark. Förutom köpeskillingen skulle köparna varje månad betala 5 000 mark åt säljaren Mina Klockars, som en sorts sytning. Säljaren och hennes bror Johan Emil Klockars fick också livstids rätt att bo i 2 rum och kök i gårdens södra ända.  ”Moster Mina” bodde sedan där till sin död år 1961. Gården är fortfarande i släkten Bergviks ägo.

Tor-Erik hade i början av 40-talet flyttat från Lappfjärd via Härkmeri med sin bror Olof och föräldrarna Sigfrid och Elsa och de bodde då på hyra i apotekare Sandlunds gård på Strandgatan 30. År 1951, den 10 maj kunde Sigfrid och Elsa köpa en egen gård på Östra Långgatan 25, där de sedan bodde så länge de levde. Säljare då var folkskollärarinnan Ida Åkerbergs arvingar.

Gården på Östra Långgatan 33 fotograferad sommaren 2020.
Josefine Lund hyllades av Syd-Österbotten på sin 70-årsdag år 1917. ”Trots sina år är fröken Lund ungdomlig till kropp och själ och fortsätter med sällsport intresse sitt arbete i folkskolans tjänst”, avslutar tidningen sin artikel.
Syd-Österbottens skrev 26 juli 1924 att Josefine Lund hade fallit och skadat ögat.
I januari 1927 då Josefine Lund fyllde 80 år, blev hon uppvaktad från när och fjärran.
Josefine Lund, som var född år 1847 avled i september 1929 och blev av Syd-Österbotten ihågkommen med en lång nekrolog.
2.10.1929 publicerade Syd-Österbotten en artikel om Josefine Lunds begravning.