Häggblads gård på Västra Långgatan 28.

Sammanställt av Lasse Backlund i februari 2021:

Gården på Västra Långgatan 28, fotograferad från nordväst sommaren 2020.
Enligt stadsplanen från 1751 så hade tomten på Västra Långgatan 28 nummer 14, i det första kvarteret. Den ägdes då av Matts Söderberg, som endast använde den östra delen av tomten.
På stadsplanen från 1825 har tomten på Västra Långgatan 28 fått nummer 47, i det första kvarteret. I gamla mantalslängder så står det att tomt nr 47 finns på Västra Långgatan 50 men den har efter kyrkbygget 1897 fått nummer 28. Enligt Per-Olof Jarle så uppfördes den nuvarande gården år 1846, och troligen hade det redan tidigare funnits någon stuga där.

Enligt de gamla mantalslängderna så ägdes tomten av följande:

År 1809 ägdes tomten nr 14 i det första kvarteret av borgaren Henrik Nordström, som bodde där med både dräng och piga. På hyra bodde också sjömannen Erik Lindberg.

År 1815 ägdes tomten fortfarande av borgaren Henrik Nordström, som bodde med hustrun Anna. Antagligen bodde dessa då i den östra delen av den långa tomten.

År 1820 och 1825 är situationen likadan men nu bor också sonen Carl där.

År 1830 ägdes den västra delen av den delade tomten av timmermannen Erik Bäckström, som bodde med hustrun Maria, som då skulle vara 60 år. Den östra delen av den delade tomten, som hade fått nummer 41 ägdes nu av fiskaren Erik Holmberg med hustrun Maria och dottern Lisa.

Åren 1835 och 1840 ägdes tomten nr 47 av timmermannen Bäckström med hustrun Maria.

År 1843 hade tomten och den Bäckströmska gården övertagits av sjömannen Johan Häggqvist och hustrun Clara. Johan hade samma år råkat i slagsmål med handlanden Gustaf Cavonius och blev då dömd till böter och ett stort skadestånd. Gården gick till utmätning och den såldes den 11 maj 1843 på exekutiv auktion. Auktionen var annonserad i Allmänna tidningen, kungjord i stadens kyrka och genom utringning i gathörnen. Högsta budet på 100 rubel silver gavs av bokhållaren Johan Lihr. Tidigare ägaren, sjömannen Johan Häggqvist fick bo kvar i gården på hyra med hustrun Clara.

År 1845, den 25 mars sålde Johan Lihr den bebyggda, så kallade Bäckstömska gården åt handlanden Carl Emil Carlström för 85 rubel silver.

År 1845, den 12 april sålde Carlström den Bäckströmska gården åt rådmannen Johan Wilhelm Holstius för 100 rubel silver. Sjömannen Johan Häggqvist bodde kvar på hyra.

År 1845, den 17 maj sålde Johan Wilhelm Holstius den bebyggda tomten nr 47 för 100 rubel silver åt skepparen Anders Henrik Häggblad, som flyttade från Kaskö  samma år  Han var född i Kaskö 1818 och år 1843 gifte han sig med Maria Bernqvist, född i Kaskö år 1818. Medan de bodde i Kaskö fick de sonen Carl Johan (f. 1843) och under tiden i staden fick de dottern Augusta Henrika (1850-1919) som år 1874 gifte sig med handlanden Charles Nordlund (1850-1896) som ägde gården på Strandgatan 32.

Enligt Per-Olof Jarle i boken ”Kristinestads byggnadshistoria” så skulle den nuvarande gården ha byggts år 1846, vilket betyder att det var skepparen Anders Henrik Häggblad som byggde den. Han var kapten på flera segelfartyg, bland annat på skonerten Sophia, som han också var delägare i. I oktober 1849 gick fartyget under utanför Riga och kapten Häggblad och hela besättningen omkom.

År 1849 omkom skepparen Häggblad då hans fartyg gick under utanför Riga och gården övertogs då av änkan Maria Häggblad.  På hyra bodde skepparen Lindal med hustrun Greta, och där bodde också sjömanshustrun Maria Öman.

År 1855 ägdes gården och tomten 47 av skeppareänkan Maria Häggblad. På hyra bodde sjömannen Johan Sjöblom med hustrun Greta, gesällshustrun Christina Stenman och styrmannen Karl Lindskog med hustrun Henrika.

År 1860 ägdes gården av änkan Maria Häggblad och där bodde också sjömannen Karl Häggblad, som möjligtvis var hennes egen son. På hyra bodde skeppareänkan Henrika Forsberg och sjömanshustrun Rebecka Holmström.

År 1865 ägdes gården av änkan Maria Häggblad och med henne bodde dottern Maria, som var född 1845. På hyra bodde skeppareänkan Maria Forsberg, styrmansänkan Charlotta Skönfelt och brandvaktsänkan Katharina Grannas.

År 1870 ägdes gården av änkan Maria Häggblad och hos henne bodde sonen, styrmannen Karl Johan, och döttrarna Maria och Augusta. Maria som var född 1845 flyttade år 1874 till Nurmijärvi medan Augusta, som var född 1850 flyttade år 1874 till Jalasjärvi.

År 1875 ägdes gården av änkan Maria Häggblad. Där bodde också sonen Karl Johan med hustrun Matilda, som var född Juthe år 1849 i Jakobstad. De hade gift sig år 1872 då Matilda flyttade till staden och år 1874 föddes deras första son Henry Häggblad. På hyra bodde sjömansänkan Fredrika Orell och grindvaktsänkan Anna Hedlund med 4 barn.

År 1880 ägdes gården av änkan Maria Häggblad. Där bodde också sonen, skepparen Karl Johan med hustrun Matilda och nu hade de 4 barn och en piga Thilda Österholm. Fiskareänkan Katharina Berg bodde där, liksom arbetskarlen Matts Ylsöbäck (f.1851) med hustrun Maria (f.1853) och tre barn.

År 1885 ägdes gården av skeppareänkan Maria Häggblad. I gården bodde också hennes sonhustru Matilda, som hade blivit änka året innan. Hon bodde där med 6 barn och pigan Maria. Matilda livnärde sig på linnesömnad men då staden fick en egen telefoncentral blev hon dess första föreståndare, en tjänst som hon hade i många år. På hyra bodde sjömannen Hugo Sjöblom (f.1851) med hustrun Alma (f.1863).

År 1890 bodde änkan Maria Häggblad i gården och på hyra bodde skollärarinnan Aina Grönlund (1860).

År 1895 ägdes gården fortfarande av skeppareänkan Maria Häggblad. På hyra bodde arbetskarlen Gustaf Wahlberg (1825) med hustrun Anna (1844). Sjömannen Henrik Evert Berlin (1865) bodde också där med hustrun Edla (1859).

År 1896 i november avled skeppareänkan Maria Häggblad.  Gården övertogs då av arvingarna, döttrarna Maria Lindfors och Augusta Nordlund och av avlidna sonen Carl Johans änka Matilda Häggblad. I gården bodde skeppareänkan Mathilda Häggblad och hos henne bodde också barnen Henry (f.1874) som var bräcklig, styrmannen John (1876-1903), Hjördis (f.1880) och de yngre döttrarna Walborg (f. 1863) och Sigrid (f.1884).

År 1902, den 23 juli donerade systrarna Augusta Nordlund och Maria Lindfors deras andel av den ärvda gården åt sin svägerska, skeppareänkan Matilda Häggblad.

År 1902, den 14 november sålde Matilda Häggblads minderåriga barn Hjördis, Walborg och Sigrid genom förmyndaren Granfors deras ärvda andel av gården åt sin mor för 1069 mark. Matildas son, byggaren Henry Häggblad hade avlidit i maj 1900, endast 26 år gammal.

(Om du vill läsa mera om byggaren Henry Häggblad, så skall du klicka HÄR)

År 1905 ägdes gården av skeppareänkan Matilda Häggblad och hos henne bodde dottern Sigrid Häggblad (1884). Där bodde också hushållerskan Walborg Häggblad och fotografen Hjördis Häggblad. På hyra bodde arbetaren Gabriel Nyström (1848) med hustrun Brita (1838) och barnen John (1876), Emil Adolf (1884) och Ellen (1878). På hyra bodde också rådmannen Alexander Hasselström (1860) med hustrun Hilma (1859) och barnen Helny (1886) och Karin (1888) och en yngre son.

År 1908, den 11 juni sålde änkan Matilda Häggblad gården på tomt 47 åt Nykterhetsföreningen Senapskornet för 5 500 mark. I köpet ingick en omonterad plåtkakelugn och nya fönsterbågar. Från föreningens sida undertecknades köpebrevet av Alma Kjerrström, E. K. Malmberg, Karl Lindberg och Otto Hannus. Efter försäljningen flyttade Matilda till Vasa och hon avled i Åbo 1935 och hon är begravd på gamla begravningsplatsen i Kristinestad.

År 1910 ägdes gården av Nykterhetsföreningen Senapskornet.

År 1913, den 28 juni sålde Nykterhetsföreningen Senapskornet gården åt sytningsmannen Erik Herman Lindfors (1857-1931) och hans hustru Mariana (1861-1931) från Lappfjärd för 7 000 mark. Kakelugnen och fönsterbågarna var ännu inte inmonterade men de ingick ändå i köpet.

År 1914 ägdes gården av arbetaren Erik Herman Lindfors med hustrun Mariana. Erik Herman och Mariana var födda i Merikarvia därifrån de år 1909 flyttade till Lappfjärd och de flyttade till staden år 1913.  Erik Herman och Mariana hade 4 barn:

-Herman Alfred (f. 1884 i Merikarvia), som gifte sig 1908 med Emilia Anttila, som var född 1886 i Merikarvia. De hade 7 barn.

-Emilia Hemminga (f.1886 i Merikarvia) som gifte sig 1905 med en Juho Viktor från Karvia.

-Aina Elida (f.1887 i Merikarvia) som gifte sig 1908 med parcellägaren Frans Oskar Jutila (f.1882 i Storå).

-Nikolai Erik (f. 1895 i Merikarvia) som år 1924 flyttade bort och år 1926 gifte sig med Elli Emilia Wesslin (f. 1904 i Kaavi). Nikolai bytt släktnamn till Raila och var kyrkoherde bland annat i Soanlahti i Karelen.

På hyra i Lindfors´ gård bodde snickaren Urho Kivistö  (1880) med hustrun Hilja (1883), liksom sömmerskan Alma Friman (1888).

År 1920 ägdes gården av arbetaren Erik Herman Lindfors och hustrun Mariana. Hos dem bodde också sonen, pastor Nikolai Raila. På hyra bodde arbetaren Josef Mangs (1865) med hustrun Vilhelmina (1859), deras son Karl Johan (1884) hade emigrerat till Amerika. På hyra bodde också garvaren Frans Salmi (1872) med hustrun Paulina (1867) och sonen Onni (1900) och en yngre dotter.

År 1931 i november övertogs gården av snickaren Axeli Ollila. På hyra bodde handlandeänkan Anna Söderman (1861), typografen Säilä (1882) med hustrun Hilma Julina (1902). Där bodde också postiljonänkan Hilma Paavonaho (1874)  och arbetaren Liisa Talvitie (1873).

År 1938 i mars hade gården övertagits av kronofogden, vicehäradshövding Lars Erik och Anna  Åström. Lars Erik var född 1902 i Åbo och Anna var född år 1903 i Uleåborg. Med sig hade de sönerna Björn Erik (1931) och Stig Erik (1933).

År 1944 övertogs gården av Anna Ingrid Åström, född Söderlund 1903 i Uleåborg och sedan övertogs den av sonen Björn och den är fortfarande i släktens Åströms ägo.

Västra Långgatan 28, som står på tomt nr 47 enligt stadsplanen från 1825 i det första kvarteret.