Fiskare Fabrins gård på Strandgatan 43

Den här gården uppfördes år 1848 av fiskaren Johan Fabrin. Gården byggdes i en våning med sju boningsrum men bostadsrum har senare inretts också på vinden. I den södra ändan byggdes på 1920-talet en farstu med ingång från gatan. Gården fotograferad från sydost sommaren 2025.

Sammanställt av Lasse Backlund i september 2025. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfartsregister, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar.

Gårdens gamla historia

På 1740-talet ägdes den här tomten som då hade nummer 3 i det tredje kvarteret av Anders Östman.

Mågen Arkelin tar över

År 1749 hade tomten övertagits av Anders Östmans dotter Margareta (1727–1792) som var gift med tullaren Anders Arkelin. Medan de bodde i Kristinestad fick de fyra barn men endast dottern Margaretha levde till vuxen ålder och blev gift. Anders Arkelin dog under en sjöresa till Stockholm år 1769.

På stadsplanen från 1751 har tomten det samma läget och samma storlek som i dag. Tomten med nr 4 vid Strandgatan ägdes då av Anders Arkelin, som har titeln ”tullbesökare”.

Åren 1760 till 1769 ägdes den här tomten som då hade numret 4 i det tredje kvarteret av Anders Arkelin och hustrun Margareta.

År 1770 ägdes den här tomten nr 4 av Anders Arkelins änka Margareta efter att Anders hade avlidit året innan. År 1775 hade tomtens nummer ändrats till nummer 7.

År 1780 ägdes tomten nr 7 och den gamla gården av änkan Margareta Arkelin. Hos henne bodde mågen Jakob Fabrin (1751–1789), som hade gift sig med dottern Margaretha Arkelin (1750–1789). Där bodde också sonen, sjömannen Anders Arkelin (f.1759).

Mågen Fabrin tar över

Det var omkring 1775 som dottern Margaretha Arkelin hade gift sig med Jakob Fabrin. Jakob var född på Smedgården i Hvittisbofjärd och blev borgare i Kristinestad då han gifte sig med Margaretha.

Jakob d.ä. och Margaretha Fabrin fick åtminstone sex barn, varav tre dog i späd ålder. En dotter gifte sig med en Hautamäki från Sastmola medan sönerna Anders (1777–1843) och Jakob d.y. (1789–1862) stannade i Kristinestad.

År 1789 i april avled Jakob Fabrin d.ä. och änkan Margaretha Fabrin drunknade i november samma år. Tomten nr 7 och gården övertogs då av omyndiga sönerna Anders och Jakob.

Så gott som hela 1790-talet och en bit in på 1800-talet var gården obebodd då båda sönerna vistades på annat, okänt ställe. En Johan Fabrin nämns som innehavare av gården i Kristinestad på 1790-talet. Det var först år 1803 som Anders Fabrin skrevs som innehavare av gården och tomt nr 7.

År 1820 ägdes tomten som då hade numret 7 i det tredje kvarteret av bröderna Anders och Jakob Fabrin d.y., hälften var. De var ju söner till Jakob Fabrin d.ä. och Margaretha, född Arkelin, som båda avled år 1789.

År 1825 togs en ny stadsplan i bruk och tomten fick då numret 133, som den fortfarande har. Den ägdes då av bröderna fiskaren Anders Fabrin med hustrun Brita och sjömannen Jakob Fabrin med hustrun Beata.

År 1840 ägdes tomten och den gamla gården ensam av fiskaren Anders Fabrin (1777–1843) och hans hustru Brita, som var född i Lappfjärd (1877–1843).

År 1843 avled fiskaren Anders Fabrin och gården och tomten övertogs då av änkan Brita som ägde halva gården och barnen Johan Fredrik och Maria Helena som ärvde en fjärdedel var.

År 1844 avled änkan Brita och de två barnen ärvde hennes halva, så efter arvsskiften ägde de hälften var.

År 1845 ägdes tomten nr 133 och den gamla byggnaden av fiskaren Johan Fabrin (1810–1868), som bodde med sin syster Maria Helena (1812–1907).

År 1848 uppförde fiskaren Johan Fabrin den gård som fortfarande står kvar på tomten. Gården var 15,74 meter lång och 7,13 meter bred. Gården byggdes i en våning med sju boningsrum där det finns 4 kakelugnar och två hällspisar varav den ena hade en bakugn.

År 1850 ägdes tomten nr 133 och gården av fiskaren Johan Fabrin, som bodde med sin syster Maria. På hyra bodde handlanden Johan Reinhold Fontell. I augusti gifte sig Johan Reinhold med kyrkoherdedottern Lovisa Alcenius (1827–1891) och fortsatte att bo på Strandgatan 43 ända till 1854. Följande år flyttade de till Västra Långgatan 25, till den gården som ägdes av Albertinas mor, änkeprostinnan Alcenius.

År 1860 ägdes gården och tomten av fiskaren Johan Fabrin. Systern Maria bodde också där och år 1860 flyttade Johanna Hagman (f.1853) från Närpes till staden och blev fosterdotter hos Johan Fabrin. År 1865 bodde änkefrun Anna Westerhäll på hyra och där bodde också brandvakten Johan Varanmäki med hustrun Ulla.

Systern Maria Fabrin tar över

År 1868 avled fiskaren Johan Fabrin, ogift och barnlös. Gården på tomt nr 133 övertogs då av enda arvingen, hans syster Maria Helena, som fick fastebrev år 1876.

År 1891, den 20 november tecknade jungfrun Maria Fabrin en brandförsäkring på fyra byggnader på hennes tomt. Hon lät då rita upp en planteckning, som visade hur byggnaderna var placerade på tomten. Hon uppgav att tomten var 680 kvm stor och att bostadshuset var 15,74 meter långt och 7,13 meter brett.

Maria Fabrin uppgav år 1891 att huvudbyggnaden nr 1 var uppförd år 1848, var målad med oljefärg och hade pärttak. Den var i en våning och hade sju rum. Byggnad nr 2 var ett uthus uppfört år 1851 och där fanns ett stall, lada och fähus. Byggnad nr 3 var byggt av bräder år 1891 och där fanns ett spillningskast och ett vedlider. Byggnad nr 4 var en hushållsbod, uppförd år 1837. Uthuset nr 5 av bräder lämnades utan försäkring.

Fosterdottern Johanna Hagman tar över

År 1894, den 30 mars sålde Maria Fabrin gården på tomt 133 åt Johanna Hagman för 1 500 mark. Johanna hade ju kommit som fosterdotter till gården redan år 1860 och vid köpet bestämde säljaren att Johanna skall ”föda, kläda och vårda mig”. I köpet ingick tomten med därpå befintliga hus och den underlydande donationsjorden.

Omkring 1897 gifte sig Johanna Hagman med bonden och handlanden Karl Johan Håkans (1846–1920) från Närpes. Karl Johan hade varit gift två gånger tidigare och i sitt andra äktenskap med Maria Mickels (1863–1891) hade han fått dottern Anna (f.1885). Johanna som då flyttade till Närpes fick inga barn med Karl Johan. Gamla ägaren Maria Fabrin fortsatte att bo i gården fram till sin död 1907.

År 1907, den 16 oktober avled den tidigare gårdsägaren Maria Fabrin i en ålder av 94 år. Gården som då ägdes av Johanna Håkans i Närpes hyrdes ut åt urmakaren Juho Alanko (f.1878) som också hade sin affär i samma byggnad en kort tid, före han flyttade den till Töttermans gård vid torget. Han bodde i Johannas gård med hustrun Stina (f.1880) och där bodde också urmakarlärlingen Heino Keto (f.1885).

Maria Fabrin (1812–1907) sörjdes närmast av Johanna och Karl Johan Håkans, då bosatta i Yttermark Johanna hade ju varit fosterdotter åt Maria och hennes bror Johan bosatta i Kristinestad.

Åren 1910–1911 bodde guldsmeden Johan Sjölund (f.1858) på hyra i gården med hustrun Eva (f.1848).

År 1912, den andra januari tecknade gårdsägarinnan Johanna Håkans en ny brandförsäkring på byggnaderna på hennes tomt. Byggnaderna var de samma men de hade nu försetts med tak av asfaltfilt och också annars fått ett högre värde. Guldsmed Sjölund flyttade bort och i stället öppnade skomakarmästaren Johan Aleksi Theslöf (1882–1913) en affär i gården. Han bodde också där med hustrun Olga (f.1885). År 1913 avled skomakaren och skötseln av hans affär övertogs då av änkan Olga Theslöf.

År 1914 flyttade Olga Theslöf sin skoaffär till Hydéns gård och i stället öppnade Alexandra Sundberg en livsmedelsaffär i gården. Den här affärsrörelsen blev kortvarig och den hölls i gång endast några månader.

Anna Håkans tar över

År 1914, den 12 december sålde Johanna Håkans och hennes man Karl Johan Håkans i Närpes deras gård åt Karl Johans dotter från ett tidigare äktenskap, nämligen Anna Håkans (f.1885). Köpeskillingen utgjorde 6 000 mark och på samma gång sålde de tre arrendemarker på ca 3 ha för 3 000 mark. Affären finansierades genom att Anna övertog ett lån i Närpes Sparbank och två växlar i Wasa Aktiebank.

År 1915 verkade ett resandehem och kafé Metsola i Anna Håkans gård. I något skede inreddes bostadsrum också i vindsvåningen, som hyrdes ut åt behövande.

Michael Mangs tar över

År 1917 gifte sig butiksbiträdet Anna Håkans med bonden och lanthandlanden Michael Mangs (1873–1939) från Pjelax i Närpes. Anna och Michael bosatte sig i Tjöck, där de bedrev både handel och jordbruk. De hyrde år 1918 ut butiken och bostaden på Strandgatan åt urmakaren Johan Fritiof Ojanen (1875–1948) och hans hustru Lydia (f.1889). Ojanen var född i Jyväskylä och var i lära hos flera urmakare i landet, också hos urmakare Juho Alanko i Kristinestad. År 1915 öppnade han en egen urmakaraffär på Västra Långgatan 19, där han höll till i tre års tid i handlande Grönroos gård nära Rådhusparken. Hustrun Lydia hade en liten livsmedelsaffär i samma byggnad som urmakaren. År 1934 lämnade familjen Ojanen Kristinestad då de flyttade till Kankaanpää, där Johan Fritiof avled år 1948.

År 1921 avled Johanna Håkans, född Hagman och året innan hade hennes man Karl Johan Håkans avlidit.

I början av 1920-talet bodde urmakare Ojanen i gården med sin familj och det gjorde kontoristen Elsa Dahlbo (f.1896) också. Montören Evert Sundholm (f.1867) bodde också på hyra med hustrun Lovisa (f.1862) och barnen Margareta (f.1903) och Artur Erland (f.1905). I slutet av 1920-talet bodde handlande Arifullin på hyra i gården. I februari 1928 utbröt en brand i gatubyggnaden på Strandgatan 45 men tack vare att det var lugnt väder kunde brandkåren, trots många tekniska problem begränsa branden, så att Michael Mangs gård klarade sig utan skador.

I början av 1930-talet bodde före detta handlande Elis Bodman en tid på hyra med sin familj och det gjorde också chauffören Evert Bodman. Barberaren Martta Nordlund (f. Haavisto år 1911) bodde i gården där hon öppnade en raksalong år 1934. Hennes man Karl Birger (f. i Närpes år 1911) vistades på sjön.

I slutet av 1930-talet hade Martta Nordlund fortfarande sin barberaraffär i Anna och Michael Mangs ägande gård och hos henne bodde också dottern Laila Margareta (f.1932). Tandläkare Karl Lydman från Uleåborg hade mottagning en tid i gården och på hyra bodde byggmästare Mauri Koski med sin familj.

År 1939, den 17 oktober förolyckades handlande Michael Mangs i en trafikolycka i Lålby, då han med cykel var på väg till tinget i Lappfjärd där han fungerade som nämndeman. Han efterlämnade makan Anna, född Håkans och fyra barn födda mellan åren 1918 och 1924.

I oktober 1939 omkom gårdsägaren, handlanden Michael Mangs i en trafikolycka i Lålby och tidningen Syd-Österbotten hedrade honom i en längre nekrolog.

Bonden Klemets, Harjula, Nohrström och Selim Lång tar över

År 1940, den 3 juli sålde avlidne bonden och handelsmannen Michael Mangs rättsinnehavare gården på tomt nr 133 åt jordbrukaren Erik J. Klemets för 184 000 mark. Erik Johan Klemets var född år 1875 i Lappfjärd och år 1893 hade han gift sig med Helena Gustava Hermans, som var född 1862 i Närpes. Erik Klemets bodde inte själv i gården men det gjorde däremot flera hyresgäster. Alexandra Lydman (f.1905 i Bötom) bodde där med en son, Martta Nordlund bodde där och hon hade nu tre barn och mannen på sjön. Johannes Alfred Kronlöf (f.1894 i Vörå) bodde en tid i gården med hustrun Irja Kerttu, som var född år 1903 i Renko och de hade då tre barn.

År 1946, den 6 augusti sålde arrendatorn, änklingen Erik Johan Klemets gården på tomt nr 133 åt affärsarbetaren, änkan Hilja Harjula för 300 000 mark. Hilja var född Markkanen år 1896 i Suomenniemi, nära St Michel. Hon hade år 1913 gift sig med kontoristen Vallu Teodor Harjula (1885–1938). Vallu var född i Varkaus och flyttade med sin hustru och två barn via Joroinen till Kristinestad år 1923. I Kristinestad föddes sedan två barn till.

År 1947, den 12 mars sålde Hilja Harjula gården på tomt 133 åt bagarmästaren Torsti Nohrström för 320 000 mark. Torsti var född år 1905 i Lahdenpohja i Karelen och år 1930 hade han gift sig med Margareta Porkka, som var född år 1907 i Sordavala.

År 1950, den 22 augusti sålde Torsti Nohrström tomten och gården åt bonden Selim Lång från Dagsmark för 485 000 mark. Selim var född år 1909 och år 1938 hade han gift sig med Taimi Hautamäki, som var född år 1914 i Storå. Selim arbetade som kyrkovaktmästare i Kristinestad.

Ellen Norrgrann tar över

År 1959, den 11 maj sålde bonden Selim Lång och hans hustru Taimi gården på tomt 133 åt handlanden Ellen Norrgrann för jämnt en miljon mark. Selim och Taimi flyttade då till Vanhakylä i Storå där de hade köpt ett hemman. Ellen Norrgrann var född Hannus i Tjöck år 1911 och hon hade varit gift med Bertel Norrgrann (1908-4.2.1959). Bertel och Ellen hade sedan 1957 handlat med kläder i ”Strandgården” på Strandgatan 36. Ellen flyttade genast sin affär till den nyinköpta gården.

I början av 1980-talet verkade en affär som hette Kamera-Tupa i gården och i slutet av 1980-talet öppnade Marjo en ”Barberar-Frisersalong” i gården.

År 1997 sålde Norrgranns dödsbo gården med alla uthus åt den nuvarande ägaren, som använder den som stadigvarande bostad.