Nylinds gård på Varvsgatan 1

Den här gården uppfördes av lotsen och fiskaren Herman Hasselblatt år 1852 av timmer från en pargård i Härkmeri i en våning och den blev brädfodrad något år efteråt och den försågs med ett tak av pärtor. Där fanns tre rum, ett kök och en förstuga. På gårdssidan fanns en farstukvist byggd av bräder och korsvirke.

Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2024. Uppgifterna är tagna ur mantalslängder och lagfartsregister, som finns på Landsarkivet. Vissa uppgifter är tagna ur kyrkböcker och gamla tidningar. Hjalmar Nylinds arkiv har också varit till stor hjälp.

Tomtens och gårdens historia.

Tomten nr 187 bildades år 1844 i det nya kvarteret söder om Nytorget, efter en tomreglering som gjordes 1842. I norr gränsade tomten till Nytorget och i söder till postiljon Adolf Fredrik Sundströms gård. Västra sidan gränsade till skeppareänkan Maria Sundmans tomt och den östra sidan gränsade till Varvsgatan. Största delen av tomten ägdes av staden men en del tillhörde avlidna smeden Högman och hans också avlidna hustru Maria Katarina Högman. På en del av tomten fanns det potatisland men för det mesta var det ”oländig mark”.

På kartan från 1844 finns det nya kvarteret söder om Nytorget med och eftersom det gjordes en ändring i numreringen, så finns de nya och nu gällande tomtnumrorna i den infällda kartan till vänster. Hasselblatts tomt finns vid de blåa pilarna.

År 1852, i januari gav magistraten i Kristinestad rätt åt lotsen Herman Hasselblatt (1825-1885) till tillösa sig tomten nr 187, i stadens första kvarter.

Herman var son till lotsen och handlanden Isaac Hasselblatt (1798-1854) och Johanna Sofia Hollfast (1803-1844) från Kaskö. Herman hade två bröder som dog vid ”Nordens” förlisning på Atlanten på 1840-talet. En annan bror drunknade i hamnen i Kristinestad år 1842 och en syster gifte sig till Reval.

Herman hade år 1848 gift sig med Henriette Siljander (1825-1872) från Kristinestad. Mellan åren 1848 och 1861 fick de fyra barn. Hos dem bodde de första åren också Hermans sinnesjuka far Isaac Hasselblatt (1798-1854).

År 1852, den 3 mars köpte lotsen Hasselblatt 3 26/35 dels kappland av staden och 2 8/35 del kappland av Maria Högmans arvingar. För övrigt så fanns samma tomtnummer enligt stadsplanen från 1825 också i det fjärde kvarteret i Norrstan.

År 1852 flyttade lotsen Herman Hasselblatt en ”Byggnad innehållande 2ne boningsbyggnader, är 7 famnar lång och 9 alnar bred” från Härkmeri och uppförde denna parstuga på tomt 187, alltså Varvsgatan 1 och den står fortfarande kvar. Denna hade Herman köpt av skattebonden Johan Eric Ericson Teir för 45 rubel silver. Bonden lovade extra virke för att Herman skulle kunna höja rumshöjden med 60 cm men vad som hände med detta virke är oklart eftersom byggnaden nog höjdes men med spanter och bräder.

Parstugan från Härkmeri byggdes till på höjden med 60 cm och så försågs den med nya mellanväggar enligt denna skiss. Ytterdörren finns på gårdssidan, alltså mot väster.

År 1855 ägdes gården av Herman Hasselblatt, som nu är fiskare och han bodde där med hustru och tre små barn. På hyra bodde sjömannen Mauritz Blomstedt och skepparen Ludvig Lignell (född 1826 på Föglö) med hustrun Theresia (f. Carlsson 1827 i Letala). År 1857 bodde timmermannen Erik Ström på hyra med hustrun Johanna. Följande år bodde skeppare Erik Henrik Sundmans änka Maria (f. Holmgren1816-1870) på hyra.

År 1860 ägdes gården av fiskaren Herman Hasselblatt. På hyra bodde matrosen R. W. Nordman med hustrun Maria och styrmannen Eric Boberg (1831-1885) med sin mor Anna (f. Holm i Kaskö 1801-1865).

År 1865 ägdes gården av fiskaren Herman Hasselblatt, som bodde med hustrun Henriette, vuxna dotter Kristina (f.1848) och minderåriga barnen Maria Wilhelmina (f.1851), Henrik Wilhelm (f.1853), som fick gå i skola, senare kopparslagargesäll och Otto Sanfrid (f.1861) senare fiskare.

År 1870 ägdes gården av fiskaren Herman Hasselblatt, som bodde där med sin familj. På hyra bodde sjömannen C. J. Filpus med hustrun Klara och sjötullvaktmästaren Nyholm.

År 1872, den 17 mars avled Henriette Hasselblatt och redan i oktober gifte änklingen Herman om sig med Hilda (f. Dahlström 1835-1921). De fick sedan två barn: Hugo Herman (1874-1919) och Hilda Helena (1876-1955).

År 1872, den 28 oktober fick Herman Hasselblatt tillstånd av magistraten att öppna en dörr mot gatan eftersom Hilda skulle öppna en handel i gården.

Magistraten gav tillstånd till att avlägsna ett fönster mot gatan och i stället insätta en dörr. Han fick också tillstånd att bygga en trappa, som fick ”sträcka sig sex quarter över tomtgränsen”.

År 1875 ägdes gården av fiskaren Herman Hasselblatt, som bodde med hustrun Hilda och fem barn.

År 1880 ägdes gården av fiskaren Herman Hasselblatt, som bodde där med sin familj och där bodde också Hildas syster Emma Dahlström (f.1837).

År 1883 lät fiskaren Herman Hasselblatt uppföra ett 18 meter långt uthus på gården längs med den västra rån.

I uthuset inrymdes bland annat ett fähus med spillningskast, en hölada och en hushållsbod.

År 1885, den 21 december avled fiskaren Herman Hasselblatt i en ålder av 60 år och gården övertogs då av änkan Hilda, som bodde där med barnen.

År 1886 uppfördes en jordkällare i den norra rån. Den är byggd av kilade stenar och står på stadig berggrund och hade ett tak av bräder och pärtor. Omkring 1939 togs taket bort och i stället gjöt man en platta av cement och ovanpå den fylldes matjord, så att gräs kunde växa. Jordkällaren finns fortfarande kvar på tomten.

Stadsbyggmästare Hjalmar Nylind var på sin tid en duktig arkitekt, som har planerat flera byggnader i staden. Han gjorde också en utförlig ritning av den stenkällare som byggdes år 1884 och som fortfarande finns kvar på gårdsplanen.

År 1887, den 21 september sålde avlidna Herman Hasselblatts barn sina ärvda delar av gården åt sin styvmor Hilda Hasselblatt.

År 1887, i november tecknade gårdsägaren, fiskareänkan Hilda Hasselblatt en brandförsäkring på två av byggnaderna på sin tomt. Till försäkringsbrevet bifogade hon en tomtkarta som visade var de olika byggnaderna var placerade på tomten

Så här var byggnaderna placerade på tomten år 1887. Huvudbyggnaden uppfördes år 1852 medan uthuset nr 2, byggt av både stock och korsvirke var uppfört år 1883. I uthuset fanns en hushållsbod, fähus, spillningsrum, lada och en förstuga. Nr 3 och 4 var mindre förråd, nr 5 en svinstia samtliga uppförda i slutet av 1800-taletoch nr 6 en stenkällare från 1884.

År 1890 ägdes gården av fiskareänkan Hilda Hasselblatt och hos henne bodde två barn och hennes bror Emil Dahlström (f.1843). På hyra bodde sjömannen Anders Westin (f.1853) och hans hustru Augusta (f.1857).

År 1895 ägdes gården av fiskareänkan Hilda Hasselblatt och med henne bodde barnen Hugo och Hilda Helena. Också systern Emmi är antecknad i gården.

År 1900 bodde skeppareänkan Rosa Rosendahl (1841-1938) på hyra i fiskareäkan Hilda Hasselblatts gård. Rosa hade varit gift med Carl Henrik Rosendahl (född i Tavastehus 1832) som drunknade vid skeppet Rauhas förlisning 1863. Ett par år senare bodde urmakareänkan Amanda Rosenqvist (f.1849) med två barn. Hennes man, urmakaren Anders Rosenqvist (f.1867) hade begett sig till Amerika och hans öde var ovisst. Hildas son Hugo Hasselblatt tituleras nu tullvaktmästare.

År 1905 bodde samma personer i fiskareänkan Hilda Hasselblatts gård.

År 1907 tecknade änkan Hasselblatt en ny brandförsäkring efter att byggnaderna hade renoverats och bland annat fått tak av asfaltfilt och ny liggande brädfodring.

Hilda uppgav att tomten var 916 kvm stor och hade en bra brunn och på tomten fanns nödvändiga brandredskap. Byggnad nr 1 var uppförd 1852, hade 5 boningsrum och en stor farstukvist. Byggnad nr 2 var ett uthus från 1883 med fähus och andra lagerutrymmen. Byggnad nr 3 var en källarbyggnad av sten och trä och den hade ett tak av bräder. 1, 10 m fanns under marken och 1,35 m ovan marken.

År 1910 ägdes gården av fiskareänkan Hilda Hasselblatt och hos henne bodde systern Emma Dahlström. I gården bodde också Hildas son Hugo, som nu hade gift sig med Aina Bengter (1883-1948) från Tammerfors, dotter till timmermannen Erik och Anna Bengter. De fick sedan fem döttrar.

År 1912, den 14 augusti sålde fiskareänkan Hilda Hasselblatt och hennes dotter Hilda Helena sina andelar av gården åt den andra delägaren, tullvaktmästaren Hugo Hasselblatt för 2 500 mark. Denne kom i tullens tjänst år 1901, blev yngre tullvaktmästare 1906 och äldre vaktmästare i Kristinestad år 1912.

År 1915 ägdes gården av tullvaktmästaren Hugo Hasselblatt, som bodde med Aina och fyra döttrar. I gården bodde också Hugos mor, änkan Hilda Hasselblatt.

År 1919 avled tullvaktmästaren Hugo Hasselblatt och gården övertogs då av änkan Aina och de fem döttrarna:

-Anna Lisa, född 1910 som flyttade till Kauhajoki som ogift år 1931. Apotekare, död i Ingå 1984.
-Linda Katarina, född 1912 som gifte sig med telefonmontören August Skjäl från Korsholm, bosatt i staden.
-Greta, född 1913 som gifte sig med telegrafteknikern Gustav Albrecht (1912-1984), född i Närpes, till Kajana 1940.
-Ruth (1916-2000) som gifte sig med byggmästaren Hjalmar Nylind.
-Margit Ulrika, född 1918, flyttade 1938 till Idensalmi och 1940 till Torneå, gift med Gösta Ollén.

 

År 1919, genast efter Hugos dödsfall anmälde Aina till magistraten att hon kommer att öppna en handel i sin gård. Hon fick också lov att för denna handel öppna en dörr i den södra gaveln och högst troligt så stängdes då dörren mot gatan.

År 1921, den 27 januari avled änkan Hilda Hasselblatt i en ålder av 85 år. Gården ägdes ju av Hugos hustru Aina och hos henne bodde de fem döttrarna. I sin butik sålde Aina alla tänkbara lovvärda varor, både inhemska och utländska.

År 1939 gjordes en omfattande renovering av gården, då rumsindelningen ändrades och nya eldstäder byggdes. En veranda hade tidigare byggts på gårdssidan.

År 1939 gjordes en större renovering och rumsindelningen ändrades enligt denna bifogade ritning.

År 1944, den 24 augusti gifte sig Hugos dotter Ruth Hasselblatt med byggmästaren Hjalmar Nylind, som var född år 1913 i Närpes. Hjalmar var son till Karl Johan Nylind (1884-1937) och Hilda Maria Stuns (1888-1926) från Korsnäs.

År 1947, den 21 maj sålde bodelägarna i Herman Hasselblatts dödsbo sina andelar åt meddelägaren Ruth och hennes man Hjalmar Nylind för 150 000 mark. Änkan Aina gavs rätt att bebo ett rum, med värme och lyse till död dag.

År 1947 gjordes en större renovering, då till och med grunden grävdes på nytt till ett djup att tjälen inte kan skada den. Nytt golv sattes in och som isolering användes torvströ och som tyngd på den sattes torkad lera. Nya mellanväggar byggdes av resvirke och bräder och alla dörrar förnyades. Alla skorstenar och spisar förnyades men däremot återvändes de gamla fönstren.

På samma gång fick också uthuset ny grund och en stenfot av cement och det gamla filttaket ersattes av tegeltak. Brädfodringen förnyades och försågs med liggande panel. I det gamla uthuset inreddes ett magasin, en tvättstuga, ett arbetsrum och ett vedlider.

År 1948, i januari avled änkan Aina Hasselblatt och efter det bodde Ruth och Hjalmar ensamma i gården, så länge de levde. År 1942 blev Hjalmar anställd som t.f. stadsbyggmästare och följande år utsedd till ordinarie. Han innehade den tjänsten ända tills han gick i pension 1975.

År 1957 installerades centralvärme i gården.

År 1967 fick Hjalmar byggnadstillstånd att bygga till uthuset på bredden, men av någon orsak genomfördes inte bygget.

Efter Hjalmars död övertogs gården av den nuvarande ägaren, som använder den som stadigvarande bostad. Trots sina dryga 170 år är gården fortfarande i gott skick och är en prydnad i söderstan.

I långa tider har Nylinds gård sett likadan ut men den har under historien haft olika färger. Hjalmar tyckte dock att den blåa färgen passade bäst och då blev det så. Den finska lågstadieskolan låg i tiderna nära gården men det hade inte stört paret Nylind. ”Om man bor i en stad så ska det ju vara lite liv”, sade Hjalmar en gång.