Weckströms gård på Västra Långgatan 37

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021, med hjälp av gamla kyrkböcker och mantalslängder. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den här gården på Västra Långgatan 37 är byggd någon gång på 1700-talet men det exakta byggåret är okänt. Årtalen 1731 och 1795 har nämnts och det äldsta försäkringsbrevet har angett 1815 som byggår. Högst troligt är gården byggd i flera repriser och den äldsta delen skulle vara byggd någon gång efter Stora ofredens slut på 1720-talet. Sedan har den byggts till flera gånger. Fotot från sommaren 2020.
På stadsplanen från år 1751 så ser vi att tomten nr 36 börjar vid Södra Kvarnberget och slutar nere vid Västra Långgatan. Den ägdes då av Johan Östberg.

Åren 1810 ägdes gården och tomten nr 57 av timmermannen Matts Thalin. I gården bodde också tjärvräkaren Palms änka Maja, som bodde med 4 små barn.

År 1815 skulle timmermannen Matts Thalin ha byggt denna 2-våningsbyggnad. Denna uppgift finns i ett försäkringsbrev som sjökaptenen Gylander tecknade år 1885 men det är nog troligt att den är äldre än så.

År 1827 hade tomten och gården nr 57 och den ägdes då av timmermannen Matts Thalin med hustrun Valborg och systersonen Elias. Murarmästaren Salomon Ahlfors bodde också i gården med hustrun Maria, och skomakaren Christoffer Engman bodde med hustrun Ephrosyne.

Ännu år 1830 ägdes gården och tomt nr 58 av Matts Thalin med hustrun Valborg. I gården bodde också styrmannen Nils Åkerblom med hustrun Gerda och stadstjänaren Gustaf Ramström bodde också där med hustrun Anna.

På stadsplanen från år 1825 så har tomten förlängts så att den sträcker sig ända till Staketgatan i väster. Ca 1900 delades tomten på tvären, så att den västra delen fick adressen Staketgatan 22 och den östra delen hade adressen Västra Långgatan 37.

Från år 1831 till 1850 ägdes gården av viktualiehandlanden Mauritz Wilhelm Argelander (1792-1850). Han var född i staden och år 1820 gifte han sig med Magdalena Öman (1784-1861) också från staden.

År 1850 hade gården på tomt nr 58 övertagits av Argelanders dotter Catharina Wilhelmina (1821-1893). År 1845 hade hon gift sig med skepparen Hans Henrik Gylander (född i staden år 1817-1865). Hans Henrik och Catharina Gylander fick 10 barn men det var endast Henrik, Ellen och Signe som levde till vuxen ålder. Catharinas far Mauritz bodde i gården ända tills hans dog 1850.

År 1865 ägdes gården fortfarande av skepparen Gylander med hustrun Catharina och sonen Henrik Wilhelm, som var född 1847 och benämns sjöman. Sjömannen Johan Häll bor i gården på hyra med hustrun Maria.

Hans Henrik Gylander var ägare till gården men man kan nog säga att han bodde på sjön. Redan som 13-åring gick han till sjöss och inom några år blev han både styrman och kapten. Han förde befäl på flera kända Kristinestadsfartyg och från år 1860 till 1865 var han skeppare på barkskeppet Carl, som led skeppsbrott vid Calais i Frankrike den 10 september 1865. Han klarade sig levande ur haveriet men efter några dagar i land blev han mördad i Calais.

År 1865 avled alltså  sjökaptenen Gylander och gården övertogs då av änkan Catharina och de 3 barnen gemensamt.

År 1870 ägdes gården av skeppareänkan Catharina Gylander, som bodde med barnen Henrik, Signe och Ellen. På hyra bodde matrosen Johan Bejer och sjömanshustrun Maria Holmberg med 4 barn. Hos henne bodde också sjömansänkan Severina Stormals, som hade 5 mindre barn.

År 1875 ägdes gården av änkan Catharina Gylander. På hyra bodde vaktmästareänkan Fredrika Fack, arbetskarlen Vilhelm Lillåhls med hustrun Anna, sjömanshustrun Maria Holmberg och sonen, styrman Henrik Gylander.

År 1880 ägdes gården på tomt nr 58 av skeppareänkan Catharina Gylander, som bodde med döttrarna Signe och Ellen. I gården bodde också sonen Henrik (f.1847), som nu var sjökapten. Han var gift med Helena Granberg, som var född år 1847 i Vörå och kom till staden år 1877 via Närpes.

År 1883, den 8 oktober övertogs gården av sonen Henrik Gylander tillsammans med hustrun Helena. Han övertog då alla hennes lån och av sin syster Ellen köpte han hennes del av gården. Den andra systern Signe avstod från sin arvedel till förmån för sin bror. Modern Catharina bodde kvar i gården med dottern Signe. På hyra bodde en sjöman Johan Karra (f.1845) som hade sex barn. Arbetskarlen Gabriel Nyblom (f.1841) bodde också på hyra med hustrun Elisabeth (f.1826) och två barn. Jungfrun Maria Rönnqvist (f.1851) bodde på hyra, liksom fiskareänkan Maria Åstrand (f.1845).

År 1890 ägdes gården av skepparen Henrik Gylander med hustrun Helena. Modern Catharina bode där och också Henriks ogifta syster Ellen, som år 1883 hade fått en son. Sjömannen Karra bode där ännu med hustrun Maria (f.1848). Fiskaren Anders Norrgrann (f.1842) bodde med hustrun Johanna (f.1849) och barnen Maria och Lisa.

Tomten nr 58 sträcker sig ända från Västra Långgatan till Staketgatan. Skissen visar råar och gårdar ungefär år 1890.

År 1893 avled modern Catharina, och skepparen Henrik Gylander sålde då gården åt exportören Johan Wilhelm Lassfolk (f.1862) med hustrun Maria (f.1864) och tre små barn. Hos dem bor också pigan Maria Ingves (f.1851).

År 1894, den 4 april såldes exportören Lassfolks gård och tomterna 58 och 78 på offentlig konkursauktion och högsta godkända budet gavs av jordbrukaren och grosshandlaren Edvard Almqvist, hemma från Salo köping, som bjöd 2 410 mark.

År 1895 ägdes gården av grosshandlaren Edvard Almqvist i Helsingfors. Där bodde arbetskarlen Matts Wilhelm Tesslöf (f.1834) på hyra med hustrun Kajsa (f.1841) och en dotter som också heter Kajsa. Handlanden Emil Hartman (f.1855) bodde på hyra med hustrun Tilda (f.1863) och två söner. Pigan Hilda Vainionpää (f.1874) bodde med paret Hartman.

År 1896, den 29 januari sålde grosshandlaren Almqvist gården och de båda tomterna åt skräddarmästaren Isak Bärlund för 2 500 mark. Han var född i Påmark år 1848 och han var första gången gift med Maria från Ulfsby och han fick med henne 4 barn. Efter Marias död 1881 gifte Isak om sig med Sofia Lehtimäki, född år 1844 i Kauhajoki och de fick sedan 3 barn. Hos Isak och Sofia bodde också skräddarlärlingen Johan Ojala (f.1878). På hyra bodde målaren Ernst Rask (f.1864) och arbetaren Wilhelm Thesslöf med hustrun Kajsa, och de hadde flera barn.

År 1898 avled skräddarmästare Isak Bärlund och gården övertogs då av skräddareänkan Sofia Bärlund, som bodde där med 4 barn. På hyra bodde målaren Karl Henrik Forsell (f.1862) med hustrun Hulda (f.1858) och en liten dotter. Typografen Karl Emil Westerlund (f.1872) bodde på hyra med hustrun Bertha (f.1881) och en dotter. Arbetaren Thesslöf bodde där med hustrun Kajsa och sonen Frans (f.1879) som var dövstum.

År 1902 hade tomten nummer 58 delats på tvären. Den östra delen ägdes av skräddareänkan Sofia Bärlund och fick adressen Västra Långgatan 37 och den västra delen ägdes av tidigare hyresgästen, arbetaren Wilhelm Thesslöf fick adressen Staketgatan 22.

År 1905 ägdes halva tomten 58, på adressen Västra Långgatan 37 av skräddareänkan Sofia Bärlund. På hyra hos henne bodde korvmakaren Karl Volsburg med hustrun Anna och de var tyska medborgare. Sofias dotter Helmi Bärlund bodde också i hennes gård.

Åren 1914 till 1920 ägdes gården på Västra Långgatan av skräddareänkan Sofia Bärlund. Ännu år 1913 hade skomakare Lepistö sitt skomakeri i gården tills han i mars flyttade den till fru Lindmans gård på Östra Långgatan 44. På hyra hos änkan Bärnlund bodde skomakaren Juho Riihimäki (1885-1926) som hade gift sig med hennes dotter Fanny (1881-1954). Med dem bodde en skomakarlärling Matti Johansson (f.1895). Juho Riihimäki, som påstod sig vara miljonär gjorde snart konkurs och försvann från orten och lämnade efter sig hustru och 3 små barn. I september 1926 hade han deltagit i ett supkalas i Alavo och blev där överkörd av ett tåg. Änkan Fanny flyttade sedan till gården Östra Långgatan 72.

År 1923 såldes tomterna 58 och 78 med alla byggnader på exekutiv auktion och Unionbanken gav det högsta budet på 30 000 mark. I samma veva lät banken bankvaktmästaren Josef Långvik överta det högsta budet och han blev därmed tomternas ägare. De flesta hyresgäster hade flyttat och där bodde då endast arbetaren Viktor Joki (f.1876) med hustrun Sanna (f.1875) och 7 barn. Skomakarlärlingen Matti Johansson är ”till sjöss”.

År 1925, den 19 februari sålde bankvaktmästaren Josef Långvik gården åt snickaren Antti Pensas och hans hustru Maiju för 43 000 mark.

År 1925, den 7 september sålde snickaren Antti och Maiju Pensas gården åt bagaren, fröken Ida Niemistö  (f.1882) från Ylistaro för 67 000 mark. Hos henne bodde också modern bagareänkan Maria Niemistö, som var född år 1852. På hyra bodde bagerskan Justiina Viitala (f. i Ylistaro 1865) och skomakarlärlingen Matti Johansson, som hade kommit tillbaka från sjön.

År 1939 ägdes gården bagaren Ida Elisabet Niemistö, som var född år 1882 i Ylistaro. Med henne bodde hembiträdet Aino Mäntysalo, född i Honkajoki år 1906. Under krigsåren bodde också hembiträdet Martta Viitamäki i gården, hon var född 1919 i Kauhajoki. Också bagaren Justiina Viitala bodde i gården.

Ännu i mitten av 1950-talet ägde bagaren Ida Niemistö gården. Hon hade en liten affär i gårdens norra ända medan själva bageriet fanns bakom butiken. Idas surlimpor var mycket omtyckta och bagare Syväluoma fortsatte att tillverka dessa festlimpor i sitt bageri.

År 1956, den 29 september sålde före detta bagaren Ida Niemistö gården och tomterna 58 och 78 åt handelsresanden och affärsmannen Teodor Mattlar för 900 000 mark. Mattlar var född 1905 i Vasa och år 1933 gifte hans sig med Elin Martta Joki (f. 1908 i Kristinestad). Köparen bodde inte i gården utan den köptes tydligen i spekulationssyfte.

År 1959, den 18 mars sålde affärsmannen Teodor Mattlar gården åt målaren Tauno Armas Siltanen för 600 000 mark.  Tauno Armas var född 1910 i Huittinen och år 1939 hade han gift sig med Mirjam Westerholm (f.1917). Hon var dotter till Einar Westerholm, som var född i Teuva men som bodde i Perus i Lappfjärd.

År 1965, den 13 november sålde Tauno Armas och Mirjam Siltanen gården för 6 000 nymark åt Mirjams far Einar Westerholm från Lappfjärd.

År 1974 i juli sålde Westerholm gården åt Reinhold Weckström. Reinhold var född i staden år 1913 och han var son till Carl Alfred Weckström (1871-1934) och Anna Kajsa (1872-1939).  Reinhold var gift med Ingegerd Adolfsson (1934-2020) från Nagu. Reinhold var känd som en verklig kulturperson, konstnär och som teaterman. Han bodde i Pargas och arbetade på teater i Åbo men vistades mycket i Kristinestad, dit han också flyttade år 1981. Direkt efter köpet påbörjade Reinhold en grundlig renovering av gården.

Den gamla gården är fortfarande i släktens ägo och är trots sin höga ålder fortfarande i gott skick.

Den här gården som kallas Argelanders gård är byggd på 1700-talet, långt före Mauritz Wilhelm Argelander föddes. Efter det har den säkerligen kallats allt från Gylanders och Bärlunds till Niemistös och Weckströms gård. Fotot från sommaren 2020.
Även om det exakta byggnadsåret är okänt, så kan man nog utgå från att det här är ett av stadens äldsta bostadshus. Byggnadsstilen och utseendet tyder på huset är uppfört på 1700-talet. Bilden ur Per-Olof Jarles byggnadshistoria, redaktör Kurt Gullberg.
Bagare Ida Niemistös gård mitt i bild, fotograferad år 1958 av Matti Poutvaara. Museiverkets samlingar.
Gården på Västra Långgatan är lika lång som tomten är bred, något som är unikt i staden. För att komma in på gården fanns det i tiderna en port mitt i byggnaden, men den byggdes fast i något skede och en vanlig ytterdörr sattes dit i stället. Bilden ur Per-Olof Jarles byggnadshistoria, redaktör Kurt Gullberg.