Skeppare Sundqvists gård på Östra Långgatan 72

Den här gården på Östra Långgatan är byggd år 1820 och den ägdes då av fiskaren Johan Hällström. År 1825 delades tomten så att Johan Hällström övertog den norra delen av tomten och hans syster Maria och hennes man, smeden Anders Högman övertog den här södra byggnaden på Östra Långgatan 72. År 1884 byggde dåvarande ägaren Otto Sundqvist till gården med en veranda på gårdssidan.  Under hela 1800-talet ägdes gården av familjen Sundqvist och de bodde också här, så man kan med fog säga att det är skeppare Sundqvists gård. Fotot är taget sommaren 2019 och i högra kanten syns läkargården.

Sammanställt av Lasse Backlund i april 2021, med hjälp av Lotta och Rafael Olins släktutredningar. För utredningen har använts gamla lagfarter, kyrkböcker, mantalslängder och tidningen Syd-Österbotten.

Gårdens historia.

På stadsplanen 1751 så har den här tomten nr 1 i det första kvarteret och den ägdes då av fiskaren Olof Hällström. Den övertogs sedan av hans son Abraham, som kallades Abram och i början av 1800-talet av dennes son Johannes, som kallades Johan. Johan var gift med Anna och omkring år 1825 så delades tomten på längden med hans syster Maria, som var gift med smeden Anders Högman.

Mellan åren 1751 och 1770 ägdes tomten nr 1 av fiskaren Olof Hällström.

År 1770 övertogs tomten av Olof Hällströms son Abraham, som var sjöman.

Åren 1775 – 1790 ägdes tomten som då hade fått nummer 8 i det första kvarteret av sjömannen Abraham, också kallad Abram Hällström och hans hustru Brita.

År 1800 ägdes den här tomten nr 8 av Abraham Hällström, som bodde med hustrun Brita och vuxna sonen Johan och 2 yngre bröder.

År 1805 ägdes tomten nr 8 av Abraham Hellström, men eftersom han var dålig och bräcklig, så var han befriad från att betala mantalspengar. Gården var därför skriven på hustrun Brita och sonen Johan.

År 1810 ägdes tomten nr 8 av tidigare sjömannen Abraham Hällström, som bodde med sin son, fiskaren Johan. På samma tomt bodde också Johans syster Maria, som var gift med smeden Anders Högman men det är oklart i vilken gård de bodde.

År 1814 ägdes tomt nr 8 av Abraham Hällström, hustrun Brita och sonen Johan, som nu var gift med Anna. Smeden Högman bodde kvar på tomten med hustrun Maria, född Hällström.

År 1825 ägdes gården på tomt nr 8 av Abrahams son, fiskaren Johan Hällström som bodde med hustrun Anna. Det här året delades tomten 8 på längden, så att fiskare Johan Hällström blev kvar med den norra gården på adress Östra Långgatan 70 och systern Maria och hennes man smeden Anders Högman tog över den södra, som sedan fick adressen Östra Långgatan 72.

På stadsplanen från 1825 så finns tomt nr 8 endast vid Östra Långgatan. Numera går tomten ända ned till Strandgatan och den officiella adressen är Strandgatan 72.

Åren 1830 – 1834 ägdes gården på tomt nr 8 enligt stadsplanen från 1825 av smeden Anders Högman (1780-1834). Han var född i staden och han var gift med Maria Catharina Hällström (f.1783). Följande år bodde gesällen Erik Holmberg i gården, liksom smedlärlingarna Petter och Fredric. Sjömannen Hans Widlund bodde på hyra med hustrun Anna, liksom stadslotsen Josef Eklund med hustrun Cajsa och sonen Anders.

År 1834 avled smeden Anders Högman och gården övertogs då  av smedänkan Maria Högman. I gården bodde också sonen Frantz (f.1814), som var sjöman och många hyresgäster bodde också där. Anders och Maria hade därtill 4 döttrar:

a). Maria Carolina (1811-1895), som gifte sig med skepparen Josef Henrik Kjellberg.
b). Sofia Wilhelmina (1814-1884), som gifte sig med skepparen Johan Gustaf Lundblad.
c). Johanna Margaretha (1818-1879) som gifte sig med styrmannen Josef Sundqvist.
d). Katarina Gustafva (f.1819) som gifte sig med kopparslagaren Jeremias Sjöström.

 

År 1840 ägdes gården av smedänkan Maria Högman och där bodde också sonen, sjömannen Frantz Högman och hustrun Maria, som var född år 1817 i Närpes. På hyra bodde förre rådmannen Josef Henrik Fontell (född i Etseri 1783-1864) med både hustrun Maria (född Bergström i staden (1786-1870) och piga. Fontells flyttade 1844 till sonen Oscars gård på Strandgatan 36. Sjömansänkan Margaretha Båge bodde också i gården.

År 1845 ägdes gården av smedänkan Maria Högman. Sonen Frantz bodde där med sin hustru Maria. På hyra bodde hattmakareänkan Maria Blomqvist, smeden Johan Rehnbäck med hustrun Anna, sjömannen Gustaf Österberg, sjömannen Carl Blomqvist med hustrun Greta. Förra repslagaren, änklingen Henrik Tillberg (1781-1848) bodde också på hyra.

År 1846, den 26 mars gav smedänkan Maria Högman sin ägande andel i gården ”med varm hand” åt sin yngsta dotter Katarina.

År 1850 ägdes gården till en del av smeddottern Katarina Högman. I gården bodde styrmannen Josef Sundqvist, som hade flyttat från Sideby år 1847. Josef var sedan 1847 gift med Katarinas syster Johanna. Sjömannen Jonas Stor bodde på hyra med hustrun Maria och det gjorde styrmannen Erik Schönfeldt med hustrun Catharina (f.Ahlström 1815-1895).  Sjömanshustrun Maria Högman bodde också i gården medan maken Frantz vistades på sjön. Franz hade för flera år sedan rymt under en sjöresa och han benämns ”borta” och han återvände aldrig.

År 1851, i december avled smedänkan Maria Högman och gården övertogs av hennes 4 döttrar, enligt ett testamente där hon hade bestämt att de fyra döttrarna skulle ärva gården medan Franz skulle förbli arvlös.

År 1853 ägdes gården till en del av smeddottern Katarina Högman, som under detta år gifte sig med kopparslagaren och affärsmannen Jeremias Sjöström (1825-1877). Jeremias var född i Kullaa och flyttade år 1841 till staden via Björneborg. I gården bodde i stort sett samma hyresgäster men nu bodde också skepparen Nils August Bergström i gården på hyra. Han var född i staden år 1826 och han förde befäl på flera fartyg. Han var gift med Maria Sofia Ögren (född i Vasa 1826, död i staden 1894).

År 1855 stod kopparslagaren Jeremias Sjöström, som ägare till en del av gården nr 8. Han bodde med hustrun Katarina och lärlingen Matts.

År 1856, den 1 april sålde skepparen Josef Henrik och hustrun Maria Carolina sin fjärdedel av gården åt styrmannen Josef Sundqvist. Den 28 april sålde de andra syskonen Sofia Wilhelmina Lundblad och Katarina Sjöström sina andelar åt styrmannen Josef Sundqvist. Efter dessa affärer ägde styrmannen Josef Sundqvist och hustrun Johanna hela gården. Jeremias Sjöström förvärvade sedan efter detta den gamla gården på tomt nr 3 på Strandgatan och flyttade dit, läs mera om honom här! År 1861 var han också med och grundade Bryggeriet Toivo.

År 1860 ägdes gården på tomt nr 8 av skepparen och mågen Josef Sundqvist. Han var född i Sideby år 1819, flyttade till staden 1847 där han sedan dog år 1875. Josef kom som måg till Högmans gård då han gifte sig med Johanna Margaretha (född Högman 1818-1879) och fick med henne tre barn.

 År 1870 ägdes gården av skepparen Josef Sundqvist med hustrun Johanna. Med dem bodde också deras döttrar Blondine (f.1847) och Adele (f.1851). I gården bodde också deras son Otto, som var sjöman, och en demoiselle Maria Ekström.

År 1875, den 28 februari avled skepparen Josef Sundqvist och gården övertogs då av skeppareänkan Johanna Sundqvist, med två döttrar. Där bodde också sonen Otto, som nu hade blivit styrman och demoiselle Maria Ekström bodde där. Arbetskarlen Jakob Björklund bodde på hyra med hustrun Maria.

År 1879, den 23 december avled skeppareänkan Johanna Sundqvist och gården övertogs då av sonen Otto Sundqvist (1849-1903), som nu hade blivit skeppare. År 1889 gifte han sig med Maria Augusta Adelinda Tötterström (1852-1938). På hyra bodde skräddaren Isak Bärlund (f.1848) med hustrun Maria (f.1844) och 5 barn. Skräddaregesällen Jakob Steiner bodde också hos dem. Skräddare Bärlund blev ju sedan gårdsägare, när han år 1897 övertog den gamla gården på Västra Långgatan 37. Också sjömannen Karl Johan Filppus (f.1849) bodde på hyra med hustrun Klara och 2 barn. Styrmannen Erik Hasselgren bodde också där med hustrun Maria.

År 1885 ägdes gården av skepparen Otto Sundqvist och enda hyresgästen var arbetskarlsänkan Sofia Lylyoja (f.1852). Otto blev sjöman redan i unga år, och han blev sjökapten 1877. För det mesta var han styrman men han förde också befäl på  ”Tytty” från Sastmola, ”Carl Gustaf”, ”Preciosa” och ”Emblem” från Kristinestad.

År 1886 tecknade Otto Sundqvist en brandförsäkring och om du vill läsa mera om den och om de byggnader, som då fanns på tomten, så skall du klicka HÄR!

År 1890 ägdes gården på tomt nr 8 av skepparen Otto Sundqvist, som året innan hade gift sig med Maria Adelina Tötterström (1852-1938). Hon var dotter till tullvaktmästaren Gustaf Tötterström och Augusta Fredrika Starcke.

På den här kartan från 1890-talet så ser man att så gott som alla gårdar i kvarteret finns i den västra ändan, eftersom den nedre ändan mot öster ofta var översvämmat vid högvatten. Landhöjningen och utfyllnaden av Badhusparken har gjort att gårdar också kunde byggas i den ändan på 1900-talet. Kartan uppritad av Lasse Backlund.

År 1899 fick skepparen Otto Sundqvist tillstånd av stadsfullmäktige att till ”afhämtning försälja öl” i sin gård. Detta tillstånd fick han eftersom gården låg en god bit från torget ”söder om Kattpiskargränd”. Möjligtvis var det för detta avhämtningsställe som en dörr öppnades också mot gatan.

År 1900 ägdes tomten nr 8 av skepparen Otto Sundqvist. På hyra bodde kopparslagareänkan Klara Stenroos (f.1839) med sonen Frithiof (f.1878).

År 1902, den 1 mars sålde Otto Sundqvist gården på tomt nr 8 åt stadstjänaren, senare postiljonen Fredrik Johansson (1874-1911) för 3 900 mark. Fredrik var gift med Hildur (1878-1910) och de hade flera barn. Hos dem bodde flera andra personer med släktnamnet Johansson, till exempel Fredriks far Gustaf (f.1847), Elin (f.1876) och Thyra (f.1879). Johan Otto Sundqvist dog i lunginflammation i mars 1903.

Gårdsägaren, postiljonen Fredrik Wilhelm Johansson spelade i början av seklet i Kristinestads stadsorkester och han sitter andra från höger, lite bakom. Fotot taget av Ina Roos finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.

År 1906, den 29 maj utbröt en brand i Fredrik Johanssons gård, i den lokal i södra ändan som var uthyrd åt fyrmästaren Laurin. Om du vill läsa mera ingående om branden, så skall du klicka HÄR!

År 1910 ägdes gården fortfarande av stadstjänaren, senare postiljonen Fredrik Johansson med hustrun Hildur och de hade nu 5 små barn. På hyra bodde också arbetaren Viktor Rosenback (f.1869) med hustrun Katarina (f.1875).

År 1910, i december avled Hildur Johansson och 4 månader efteråt avled maken, änklingen Fredrik och lämnade 5 små barn helt föräldralösa. Till förmyndare för barnen Jarl Fredrik Runar, Gösta Fjalar, Lars Wilhelm, Edla Gurli Alice och Margit Alfhild Wiktoria utsågs postiljonen Gideon Roos.

År 1911, den 6 april sålde förmyndaren Gideon Roos barnens gård och tomten nr 8 för 8 000 mark åt konsuln och före detta skepparen Wilhelm Starck. Stadens förmyndarnämnd och barnens farfar Gustaf Johansson godkände affären, som ansågs förmånlig för barnen.  Wilhelm Starck bodde själv i gården på Strandgatan 58, och på hyra bodde bland annat jungfrun Vilhelmina Hinds (f.1856), Hilma Fager (1886-1971) som bodde med en son, och arbetaren Konstantin Sandberg (f.1869) med hustrun Katarina (f.1869) och en dotter. Skomakaren Axel Lepistö (f.1864) bodde också i gården med hustrun Alina (f.1865) och en son.

År 1911 byggde konsul Wilhelm Starck ett uthus nere vid Strandgatan, som var 14,4 meter långt och 6,7 meter brett. Där fanns vagnslider, stall och förråd och det var byggt av korsvirke och bräder med en grund av kilade stenar.

År 1911 byggde konsul Wilhelm Starck det här uthuset nere vid Strandgatan. Det är 14,4 meter långt och 6,7 meter brett och stenfoten är gjord av kilade stenar. Där fanns förråd, stall och vagnslider. Fotot från sommaren 2020 är taget från sydost.

År 1914 ägdes gården av Wilhelm Starck. På hyra bodde Konstantin och Katarina Sandberg, Celina ”Lina” Holmudd (1844-1916) bodde med en piga Hilma, sjömansdottern Anna Blomqvist (f.1865) och massören Katharina Mankinen (f.1856).

År 1918 ägdes gården av Wilhelm Starck. På hyra bodde kokerskan Ida Nygård (f.1854), postexpeditören Antti Wiander (f.1882) med hustrun Wilhelmina (f.1874) och 2 barn. På hyra bodde också arbetaren Alexandra Järvinen (f.1887) och arbetaren Sameli Saarinen (f.1855).

(om du vill läsa mera om skepparen Wilhelm Starck, så skall du klicka HÄR!)

År 1920 var det samma ägare och samma hyresgäster men nu bodde också telegrafisten Hjalmar Evald Hartman (f.1889) i gården på hyra.

År 1924 ägdes gården av konsul Wilhelm Starck. På hyra bodde bland annat handlanden Wallu Harjula (f.1885) med hustrun Hilja (f.1896) och två små barn. Kontoristen Laina Kauppi bodde på hyra i gården och det gjorde typografen Nurmela också.

År 1927, i juni ansökte konsul Wilhelm Starck om konkurs och en stor del av hans personliga egendom såldes på konkursauktion. I augusti 1927 ropade änkan Tyra Andersson (f.1889) in gården på tomt nr 8 för en summa om 50 000 mark och hon började genast med en matservering där. Konsul Starck kunde dock behålla gårdarna på Strandgatan och han bodde där tills han dog år 1928.

Efter en tid sålde Tyra Andersson gården och den övertogs då av målaren Erik Storkull från Dagsmark. Storkull bodde inte i gården utan det gjorde bland annat handlanden Harjula och skomakaränkan Fanny Riihimäki (f.1881) med dottern Birgitta (f.1912). Postförvaltaren Axel Barck (f.1881) bodde på hyra i gården tillsammans med hustrun Lisa (f.1886) och 4 barn. Arbetaren Adelina Angelin (f.1880) bodde här en tid och det gjorde också fru Elsa Maria Hällström (f.1896) med sina 5 barn.

År 1932, i januari såldes Storkulls gård på exekutiv auktion och högsta budet gavs av Isojoen Säästöpankki. De hade finansierat målaren Erik Storkulls köp av gården och banken ropade in gården för det intecknade värdet på 50 000 mark.  Fru Hällström bodde på hyra med sina 5 barn och Hilma Kukkamäki (f.1878) bodde också på hyra med sonen Veikko Johannes och Urho.

År 1935 i juli sålde Isojoen Säästöpankki gården åt änkan Selma Förnäs. Hon var född Teir i Lappfjärd år 1885 och hon hade flera barn med maken Sigfrid (f.1885), som hade avlidit i Amerika år 1929. På hyra bodde lagerförvaltaren Karl Bertel Rusk (f.1913) med hustrun Vesta Julina (f.1916), som var dotter till Selma Förnäs. Arbetaren Ida Josefina Ulfves (f.1877) bodde också på hyra i gården.

År 1938 dog ägaren Selma Förnäs och gården övertogs då av de fem barnen Evert, Hjördis, Vesta, Inga och Paul.

År 1938 i oktober sålde barnen gården åt Lauri Oiva Aalto (1904-1963) och hans hustru Saga Elise (f. Svens i staden år 1905). Lauri, som var son till skräddaren Iisakki Aalto var född i Rauma men hade växt upp i staden. Lauris far Iisakki blev skräddarmästare i staden år 1904 och öppnade eget i Kansallisseuras gård på Strandgatan 22. År 1908 flyttade han till Sundströms gård på Strandgatan 29 och år 1910 förvärvade de gården på Strandgatan 26. Familjen Aalto bodde i gården på Östra Långgatan 72 ända till år 1970.

År 1963 avled avdelningschefen Lauri Aalto och gården övertogs då av änkan Saga och deras son Olli Aalto, då bosatt i Kaskö.

År 1970, den 30 september sålde Saga Aalto och hennes son Olli Aalto gården på tomt nr 8 för 35 000 mark åt översten Karl Emil Öist. Karl Emil var född på Södra Vallgrund 1892 och år 1926 gifte han sig med Aino Lahja Judith Vestersund, född i Kuopio år 1900.  Karl Emil som hade varit yrkesmilitär ”hade fått sparken av ryssarna” och efter kriget arbetade han en tid på folkförsörjningen tills han blev ekonom på  Sydösterbottens Sjukhus.

År 1970 tog alltså Karl Emil och Aino Öist över gården och de flyttade dit med dottern Saga Sjöblad (1929-2016) och barnbarnet Charlotta (f.1958). Före de år 1943 flyttade till staden bodde de en tid i Skrattnäs. Mellan åren 1943 och 1958 bodde paret Öist i Sundénska gården på Strandgatan 19 i Norrstan och de flyttade efter det till Köpmansgatan 3 på Östra sidan, där de bodde till år 1970.

År 1984 övertog Saga Sjöblad gården efter att hennes föräldrar Karl (1892-1984) och Aino (1900-1977) hade avlidit.

År 2016, efter Sagas död övertogs gården av hennes dotter Charlotta Sjöblad, som använder den som stadigvarande bostad. Gården har renoverats flera gånger och är trots sin höga ålder i gott skick.

Foton.

Eftersom den här tomten och gårdarna på den har haft många ägare, så kan man kalla den ”Smeden Högmans gård” eller ”Kapten Sundqvists gård” eller ”konsul Wilhelm Starcks gård” eller ”Aaltos gård” eller varför inte ”Lottas gårdin”. Kärt barn har många namn, det är bara att välja! Fotot taget från sydväst sommaren 2019.
Postiljonen Fredrik Johansson bodde i gården mellan åren 1902 och 1911 tillsammans med hustrun Hildur, som dog i barnsäng år 1910. Fredrik och Hildur är begravda på gamla begravningsplatsen på Östra sidan med två av sina barn.