Linds eller Eklunds gård på Östra Långgatan 63.

Enligt planritningen så fanns det i tiderna tre byggnader där det fanns bostäder på tomten nr 38 i det första kvarteret. Adressen förr var Östra Långgatan 57, som sedan ändrades till nummer 63. På senare tid används också Kattpiskargränden 7 som adress.
På den Bergentinska stadsplanen från år 1751 så har tomten, som ligger i det första kvarteret fått nummer 17. Den ägdes då av Johan Bäckström och tomten var på ungefär 1 300 kvm.

År 1813 – 1815 ägdes tomten nr 17 av kopparslagaren Petter Sundell och det var troligtvis denne Petter, som byggde den första delen av gården i ändan mot Lillgränden.

År 1820 ägdes tomten nr 17 av häradshövdingen Sundell och år 1825 av änkan Sundell.

I stadsplanen från 1825 så har Linds tomt fått nummer 38 och den sträcker sig längs Lillgränden mellan de båda långgatorna.

År 1830 ägdes tomt nr 38 och gården av borgaren och handlanden Josef Lind (1778-1864) med hustrun Catharina (f. Hällström 1800). I gården bodde också en skräddare Carl med hustru, gesäll och lärling. Det var högst troligt denne borgare Lind som skarvade i gården mot norr, så att den fick sitt nuvarande utseende och längd.

År 1840 ägdes tomten nr 38 och gården av borgaren Josef Lind, med hustrun Catharina. Där bodde på hyra kopparslagareänkan Maria Simelius och hennes piga Maria, skeppareänkan Catharina Häggqvist, och slutligen skomakaren Samuel Lindholm med hustrun Katharina och gesällen Patrik Österholm.

År 1845 ägdes tomten och gårdarna av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Catharina och med dem bodde också pigan Lena. På hyra bodde skeppareänkan Catharina Häggqvist, sjömannen Josef Häggqvist, skomakaren Samuel Lindholm, med hustru, barn och skomakaregesäller.

År 1850 ägdes tomten och gårdarna av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Kajsa. På hyra bodde en sjöman Lind, timmermannen Erik Henrik Svanström med hustrun Anna, sjömannen Herman Svanström och slutligen skeppareänkan Kajsa Häggqvist med de sjuka döttrarna Maria (f. 1823) och Aurora (1832).

År 1855 ägdes tomten av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Anna som bodde med drängen Henrik och pigan Maria. På hyra bodde sjömansänkan Anna Lassfolk, sjömannen Herman Svanström, skeppareänkan Kajsa Häggqvist med döttrarna Maria och Aurora och slutligen sjömannen Petter Löfberg.

År 1860 ägdes tomten och gårdarna på nummer 38 av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Anna, med drängen Karl och pigan Klara. På hyra bodde sjömanshustrun Henrika Löfberg, sjömannen Hans Liljedahl med hustrun Johanna och slutligen skepparedöttrarna Aurora och Magdalena Häggqvist, som var både ”sinnessvaga och bräckliga”.

År 1865 ägdes tomten och gårdarna på nummer 38 av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Anna, med drängen Michel och pigan Anna. På hyra bodde sjömanshustrun Henrika Löfberg, mågen Karl och dottern Maria. Sjömannen Karl Bäckström bodde där, liksom matrosen Johan Holmgren med hustrun Maria och de ”bräckliga fattighjonen” skepparedöttrarna Maria & Aurora Häggqvist.

År 1870 ägdes tomten av viktualiehandlareänkan Katharina Lind, som bodde med pigan Lena. På hyra bodde skomakaredottern Maria Lindholm, sjömannen Karl Weckström med hustrun Greta, sjömannen Johan Kullberg med hustrun Katharina och slutligen skepparedöttrarna Maria Magdalena och Aurora Häggqvist, som var ”bräckliga o svagsinta”.

År 1875 ägdes tomten av viktualiehandlareänkan Katharina Lind och där bodde på hyra sjömannen Knut Granlund med hustrun Sofia, styrmansdottern Kristina Melander, förra pigan Anna Örn och styrmannen Anton Argelander med hustrun Maria.

År 1880 ägdes nr 38 av viktualiehandlareänkan Catharina Lind (1800) som bodde tillsammans med pigan Anna Lillvik (1862). På hyra bodde jungfrun Kristina Melander (1823), skepparedottern Magdalena Häggqvist, som var både sjuklig och fattig, sjömannen Johan Adolf Ramgren (1842) med hustrun Ida (1850) och en liten son och ytterligare jungfrun Alexandra Åkersten (1841).

År 1885 ägdes tomten nr 38 av viktualiehandlareänkan Katharina Lind (1800) som bodde tillsammans med pigan Sanna Munsin (1842). På hyra bodde sjömannen Ludvig Boman (1855) med hustrun Sofia (1854) och två små barn, kvinnan Eva Svedberg (1834)och skepparedottern Magdalena Häggqvist (1824).

Omkring 1890 ägdes tomten 38 i första kvarteret av handlanden Hydén men han bodde ju inte här själv men det gjorde följande ägare ”Glasas Richard”.

År 1890 ägdes tomten nr 38 av handlanden C. G. Hydén men han bodde inte här själv utan på Strandgatan 54 vid Packhustorget. De som bodde i gårdarna på hyra var förre polisen Josef Till (1853) med hustrun Edla (1863) med 3 mindre barn, sjömannen Jakob Nyberg (1859) med hustrun Ida (1863) och 3 mindre barn, skepparedottern Magdalena Häggqvist (1827), skepparen Leonhard Sjöblom (1841) med 6 mindre barn och en piga. Ytterligare bodde här sjömanshustrun Anna Kristina Nyholm (1863) med två barn, sjömannen Adolf Ludvig Boman (1855) med hustrun Sofia (1854) och 3 barn och slutligen sjömansänkan Johanna Rönnholm (1845) med en yngre dotter.

År 1895 hade tomten och den östra gården övertagits av arbetaren ”Glasas Richard”, alltså  Alexander Richard Eklund (1854-1928). Richard var son till glasmästaren Gustaf Eklund (f. 1817) och Maria (f.1820) och växte upp i gården på Strandgatan 16. Hans farfar Carl Eklund var också glasmästare, så man kan nog säga att Richard gjorde rätt för sitt extra namn. Richard gifte sig år 1891 med Mathilda Honkaniemi (1855-1914) som före äktenskapet hade sonen Otto (f.1887). Richard och Tilda fick år 1895 sonen Ernst, som år 1915 gifte sig med Helmi Bjors (f.1897). Richards enda son Ernst tillhörde det röda gardet i Kristinestad och han dog vid intagningen 31 januari 1918. Den gård som stod vid Västra Långgatan övertogs av styrmansänkan Maria Argilander (f.1829), som bodde med sin dotter Aina (f.1859).

På hyra år 1895 i Eklunds gård bodde skepparedottern Magdalena Häggqvist (1827), skomakaren Ernst Turdin (1867) och hans hustru Maria (1873). I styrmansänkan Maria Argilanders gård bodde arbetskarlen Erik Kankaanpää (1837) med hustrun Maria (1839) på hyra. Tornvakten Gustaf Adolf Sillström (f. i Helsinge 1859) och hans hustru Ester (f. Nöjd i Norrviken 1859) bodde också här med 3 barn.

(Om du vill läsa vad Gösta Lindqvist skrev om bland annat Glasas Richard i Kattpiskargränden, så skall du klicka HÄR!)

”Glasas Richard” som var född i Norrstan år 1854 dog i Söderstan år 1928.

År 1900 ägdes tomten och den östra gården av ”Glasas Richard” Eklund (1854) och hustrun Thilda (1855) med två yngre söner. På hyra bodde förra brandvakten Erik Kankaanpää (1837), muraren Erik Anders Österholm med hustrun Mina (1872) och en dotter, arbetaren Henrik Nordberg (1844) och hustrun Sofia (1844) med barnen Hilda (1874) och Karolina (1878) och en yngre dotter. Arbetaren Isak Granfors (1840) bodde också där. Styrmansänkan Maria Argilander (1829) bodde med dottern Aina (1859) i den västra gården. Ytterligare bodde här sjökaptensdottern Magdalena Häggqvist (1826).

År 1904 ägdes tomten nr 38 av arbetaren ”Glasas Richard” Eklund (1854) med hustrun Matilda (1855) med sonen Otto (1887). Dessutom bodde 8 arbetare på hyra i gårdarna på tomten.

År 1910 förvaltades tomten nr 38 av arbetaren Richard Eklund (f.1854) med hustrun Matilda (1855-1914) och sonen Otto som satt i tukthus för mord. Otto som tillhörde röda gardet hade i Helsingfors i februari 1907 på öppen gata i berusat tillstånd mördat en polis och för detta dömdes han till livstids tukthus. På denna tomt nr 38 fanns inskrivna arbetaren Viktor Andtfolk (1863) med hustrun Maria (1855) och 2 mindre barn, sjömannen Matts Johansson (1859) som var sinnessjuk och hustrun Katarina (1863). Där bodde också tjänarinnan Johanna Åberg (1886) med en liten dotter. Styrmansänkan Maria Argillander (1829) med dottern Aina (1859) bodde i västra gården och på hyra bodde arbetaren Henrik Klemets (1866) och hustrun Sofia med 2 barn, sjömannen Axel Nyström (1880) och hustrun Mina (1877) och fyra barn. Ytterligare bodde där sjökaptensdottern Magdalena Häggqvist (1827), arbetaren Viktor Yliharju (1876) med hustrun Hilma (1876) och arbetareänkan Amalia Ahlgren (1876).

År 1915, den 18 september sålde Maria Argilanders dotter Aina den västra gården åt Richard Eklunds son Ernst för 800 mark. Ernst bodde sedan där med sin hustru Helmi och sonen Harry. Efter försäljningen flyttade Aina till Alfred Weckströms gård på Västra Långgatan 53.

År 1918, den 31 januari stupade Richards enda son Ernst Eklund vid skyddskårernas intagning av Kristinestad. Han hade tillhört det röda gardet i Kristinestad och lämnade nu änkan Helmi ensam med den lilla sonen Harry. Änkan Helmi förfinskade nu sitt släktnamn till Tammilehto.

År 1920 förvaltades tomten nr 38 av arbetaren, änklingen Richard Eklund (f.1854), som bodde med Mathildas son Otto (1887) i den östra gården. Svärdottern, änkan Helmi Tammilehto (f.1897) och hennes minderåriga son Harry bodde i gården vid Västra Långgatan. På hyra i gårdarna bodde också arbetaren Katarina Johansson (1864), arbetaren Jakob Perälä (1848) arbetaren Vilhelm Numminen (1847), arbetaren Otto Knuuttila (1859), arbetaren Amalia Ahlgren (1876) som hade utvandrat, arbetaren Henrik Hägg (1876) och hustrun Ida (1880) med 6 barn. Arbetaren Ida Ulfves (1878) med 3 minderåriga barn och stenarbetaren Frans Pihlajamäki (1875) och hustrun Tilda (1891) med sonen Uno (1901) och 3 mindre barn.

År 1924 ägdes tomten och gårdarna fortfarande av arbetaren Richard Eklund (1854). Mathildas son Otto (1887) hade nu rest till Amerika och han återvände inte. På hyra bodde arbetaren Katarina Johansson (1864), arbetaren Jakob Perälä (1848), arbetaren Vilhelm Perälä (1847) och arbetaren Antti Puskala (1871) med hushållerskan Hilda Peltomaa (1887). Arbeterskan Amalia Ahlgren var skriven här, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Arbetaren Henrik Hägg (1876) och hustrun Ida (1880) bodde här med sina 6 barn, liksom arbetaren Herman Myllymäki (1848) och stenarbetaren Frans Pihlajamäki (1875) och Tilda (1891) med sonen Uno (1901) och tre yngre barn. Aksel Nyström (1880) var ”till sjöss” medan hustrun Christina (1877) bodde där med flera barn. Ytterligare bodde där arbeterskan Maria Andtfolk (1855) med dottern Julia (1897) och en yngre dotter, arbetaren Isomäki (1902) med hushållerskan Helga Murtoniemi (1899) som hade en yngre dotter och slutligen arbetaren Hjalmar Hellström (1874).

År 1925 gifte Helmi Tammilehto, tidigare Eklund om sig med Johan Storås (f.1887 i Bötom) och de ägde då halva tomten 38 och gården i den västra ändan.

År 1926 den 3 juli sålde Johan och Helmi Storås sin västra halva av tomten 38 åt Arvo och Lilja Kaivo-oja för 21 000 mark och i affären ingick ett par arrendeängar vid Flybäcken. Arvo var född år 1899 i Bötom och han var son till rävfarmsskötaren Toivo Kaivo-oja (f.1896), som år 1918 gifte sig med Fanni Emilia Mikontytär (född 1893 i Bötom). År 1924 gifte sig Arvo med Lilja Kulmala, som var född år 1905 i Jalasjärvi, men som 2-åring hade flyttat till Alakylä i Bötom.

År 1928, den 14 mars avled Richard Eklund och den östra gården övertogs då av enda barnbarnet Harry Ensio, som då bara var 11 år gammal. Modern Helmi Storås utsågs till förmyndare för den unga pojken.

År 1928, den 11 april sålde Helmi Storås och förmyndarnämndens ordförande den östra gården på auktion och högsta budet på 27 000 mark gavs av Alexander Ansas.

År 1928, den 23 april avled också Helmi Storås.

År 1930, den 3 april sålde Arvo och Lilja Kaivo-oja den västra halvan av tomt 38 åt Liljas föräldrar Matti och Maria Kulmala från Bötom, men de bodde inte i staden. Matti var född år 1867 i Kuortane och han gifte sig med Maija-Liisa Salomontytär (1867-1933) från Jalasjärvi, där de bodde ända till 1907. I Jalasjärvi fick de 6 barn, och den yngsta var Lilja, född 1905. År 1907 flyttade de till Bötom, där de sedan bodde.

År 1938, den 21 april avled Maria Kulmala och den västra halvan av tomt 38 övertogs då av änklingen Matti Kulmala.

År 1942, den 22 oktober sålde änklingen Matti Kulmala tillbaka den västra halvan av tomt 38 åt sin dotter Lilja och hennes man Arvo Kaivo-oja för 25 000 mark.

Tomten delas på tvären.

År 1943 delades den stora tomten på nr 38 i två delar, så att hälften fanns på Västra Långgatan 24, som då ägdes av chauffören Arvo Kaivo-oja (f.1899) och hustrun Lilja (f.1905) med en yngre dotter Ilta-Lilja. Det var troligen de som då byggde den nuvarande gården. På hyra bodde änkan Fanny Riihimäki (1881) med dottern Birgitta (f.1912). En tid bodde här också chauffören Anton Huhtala (f.1893) med hustrun Ida (f.1893) med 3 barn och svärmor. Också handlanden Otto Vappula (f.1900) hade bott här en tid med hustrun Vieno (f.1903).

Den andra halvan, som låg vid Östra Långgatan 63, alltså i Eklunds gamla gård ägdes april 1928 av arbetaren Alexander Ansa (f.1858) och hustrun Josefina (f.1863) med barnen Salomon (1890), Rosa (1895) och Edla (1901). På hyra bodde arbetaren Karl Torsten Högback (1906) och hustrun Lyyli (1907) med en yngre dotter. Flera andra arbetare bodde en viss tid på hyra i gården.

På senare tid har gården vid Östra Långgatan 63 bytt ägare flera gånger. År 1945 köpte guldsmeden Evert Hellman (f. 1894 i Lappfjärd) gården tillsammans med hustrun Gurli (f. Rosengren år 1894).

År 1949, den 30 september sålde guldsmed Hellman gården åt ”kioskin hoitaja” Anselmi Henttonen för 290 000 mark. Denne var född 1896 i Karelen och han hade år 1919 gift sig med Helmi Peura, som var född 1897 i Teuva. Gården övergick sedan till hans son och i mitten av 2010-talet sålde familjen Henttonen gården åt de nuvarande ägarna.

Enligt denna planteckning från år 1922, så skulle gårdens södra ända vara byggd år 1812 och den norra ändan 1832. Den långa uthusraden längs Lillgränden skulle vara byggd 1845 och bostadshuset i norra rån år 1855 och bostadshuset vid Västra Långgatan efter 1860. För övrigt så har kartritaren blandat ihop namnet på den båda långgatorna. Ritningen ur Museiverkets samlingar.
Fasaden mot väster visar att den Eklundska gården hade två ingångar. Trots att gården från gatan sett ser stor ut, så är den bara lite över 100 kvm stor, eftersom den är mycket smal. Ritningen ur Museiverkets samlingar.
På Teuvo Kanervas foto från 1972 så har Henttonens gård till höger nummer 57 och gården till vänster har nummer 59. Kattpiskargränden är sig lik, trots att gårdarnas numrering har ändrats. Fotot ur Museiverkets samlingar.
Trots att den Eklundska gården ser stor och reslig ut, så är den bara lite över 100 kvm stor. Fotot taget sommaren 2020 från norr.
Tack vare sitt speciella namn är nog Kattpiskargränden i Kristinestad den mest kända gränden i Finland. Eklunds gård till höger med infart från gränden. Fotot taget sommaren 2020 rakt från öster.
Den mest fotograferade lampan i Kristinestad finns i hörnet på Eklunds gård i Kattpiskargränden. Den är tillverkad av gårdsägaren Aaro Henttonen någon gång på 1960-talet enligt en gammal oljelampa som byggmästaren Hjalmar Nylind kunde visa upp. Längre bak syns grannens vindflöjel med ett mycket passande motiv.
År 1989 besökte republikens president Mauno Koivisto med fru Tellervo Kristinestad och fullmäktigeordförande Per-Elof Boström passade på att visa Kattpiskargränden för presidentparet. Urklippet torde vara ur tidningen Vaasa.