Marjamäkis gård på Västra Långgatan 65

Timmermannen Johan Vänni byggde denna gård år 1853 och han bodde här ända till 1880. Gården har efter det haft flera ägare, och flera utbyggnader och renoveringar har gjorts. Fotot från sommaren 2020 är taget från nordost.

Sammanställt av Lasse Backlund i mars 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, kyrkböcker och lagfartsregister. Den nuvarande gårdsägaren har bidragit med information och Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Länkar:

Om du vill läsa mera om själva byggnaderna och om de brandförsäkringar som ägare hade tagit, så skall du klicka HÄR!

På den nya stadsplanen från 1844 så finns det nya kvarteret söder om Nytorget med. Efter några år byggde arbetaren Johan Vänni den gård som fortfarande står på Västra Långgatan 65. Tomten fick nr 198 i det första kvarteret. Samma tomtnummer finns också i det fjärde kvarteret i Norrstan, vilket lätt kan leda till missförstånd.

Då tullstaketet, som gick runt hela staden revs efter 1808-1809 års krig började området söder om Nytorget byggas ut och folk flyttade dit, trots att det inte fanns några egentliga tomter eller kvarter. På 1840-talet bildades 21 nya tomter med nummer från 187 till 207 i det första kvarteret. Samma tomtnummer finns också i kvarter 4 och det kan lätt leda till missförstånd.

Gårdens historia.

Tomten nr 198 på Västra Långgatan 198 finns omnämnd i mantalslängderna år 1855 och den ägdes då av arbetaren Johan Malakias Vänni, som var född 1821. Han hade flyttat från Lappfjärd 1843, men han var troligtvis född i Storkyro. Omkring 1855 gifte sig Johan Vänni med Serafia Mattisdotter, som var född 1837 i Kurikka. Mellan åren 1856 och 1876 fick de mer än 10 barn men flera av dem dog i ung ålder. År 1855 bodde i gården också gesällshustrun Hedvig Jernstedt och dränghustrun Walborg Peltokoski.

År 1858 ägdes tomten nr 198 och gården av arbetskarlen Johan Vänni och hustrun Serafia, som hade flyttat från Kurikka 1853. På hyra i gården bor matrosen Jonas Gullberg och hans hustru Anna. Gullbergs dotter Anna, som var gift med hyrkusken Ivar Jernvall skulle för övrigt år 1917 köpa gården på andra sidan gatan. Sjömannen Wilhelm Alanen bor också på hyra med hustrun Kristina.

År 1860 tog Johan en försäkring på sina två hus och den här kartan ritades upp på försäkringsbrevet. Huvudbyggnaden är uppförd 1853 medan uthuset, innehållande matbod, vedlider, fähus och foderlada byggdes 1860.

År 1860 ägdes tomten 198 av arbetskarlen Johan Vänni med hustrun Serafia. På hyra bodde Wilhelm Alanen och han är nu matros och med honom bor hustrun Kristina. J. E. Ahlman som också är matros bodde här med hustrun Maria och skomakaredottern Serafia Sundqvist bodde också här.

År 1863 ägdes tomten av arbetskarlen Vänni men hyresgästerna har bytts. Nu bodde där sjömannen David Westerholm med hustrun Stina, änkan Maria Nordman och matrosen Karl Nissfolk med hustrun Edla.

År 1865 har hyresgästerna igen bytts ut för nu bodde 78-åriga tjärvräkareänkan M. Nordman här, liksom sjömannen Malakia Hannus med hustrun Katharina.

År 1870 ägdes gården av arbetskarlen Vänni med hustrun Serafia och 3 minderåriga barn och på hyra bodde sjömansänkan Anna Ujanen med 2 mindre barn och sjömanshustrun Anna Michell, som bodde ensam.

År 1875 ägdes tomten nr 198 och gården av arbetskarlen Johan Vänni med hustrun Serafia och de hade nu 5 barn. På hyra bodde svarvaregesällen Kavander, sjömansänkan Helena Sten och qvinnan Lisette Sjöblom (f.1849).

År 1880 ägdes gården av Johan Vänni och hustrun Serafia. Hos dem bodde vuxna barnen Johanna (f.1856) och Wilhelm (f.1863) och 5 minderåriga barn. Qvinnan Sjöblom bodde på hyra och det gjorde också fiskaren Karl Henrik Ingström (f.1821) som var fattig och bodde med hustrun Maria (f.1827) och barnen Kasper (f.1862) och Alma (f.1860). Sjömanshustrun Judith Wiger (f.1840) och arbetskarlen Karl Johan Parman (f.1842) bodde här med pigan Johanna Backman (f.1831). Pigans son, arbetskarlen Henrik Alexander Backman (f.1859) bodde också här.

År 1885, i februari såldes Johan Vännis gård på exekutiv auktion och högsta godkända budet gavs av handlanden Wilho Parmanen. Han bodde inte där själv och enligt mantalslängderna bodde ingen annan där heller.

År 1890 ägdes tomten nr 198 och gården av handlande Parmanen. På hyra bodde Josefina Wörsten (1845-1892) som var änka efter snickaren Anders Wörsten (1839-1886) från Vörå. Josefinas syster Alma hade ett förhållande med gårdsägaren, handlanden Vilho Parmanen (1844-1913) och hade med honom 2 söner. På hyra bodde också förre vaktmästaren Gustaf Stenberg (f.1826) med hustrun Tilda (f.1838) och 2 barn.

År 1890, den 25 augusti sålde handlanden Wilho Parmanen gården på tomt nr 198 för 2 000 mark åt sjömannen Anders Westin (f.1853) och hustrun Augusta (f.1857). På hyra bodde sjömannen Karl Wilhelm Boman (f.1860) och hans hustru Maria (f.1852).

År 1894 hade sjömannen Anders Westin avlidit och gården övertogs då av änkan Augusta (f.1857) som hade 2 små barn. På hyra i gården bodde tullvaktmästaren Erik Malmberg (f.1861) och hustrun Hilma (f.1860) och 2 barn.

År 1894, den 26 april sålde änkan Augusta Westin den bebyggda gården åt tullvaktmästaren Erik Malmberg för 1 800 mark.

År 1895 ägdes gården av  tullvaktmästaren Erik Malmberg, som bodde där med hustru och 7 barn. På hyra bodde änkan Maria Öman (f.1841) med sin son Karl (f.1877).

År 1900, den 13 februari sålde Malmberg gården för 3 200 mark åt tullvaktmästaren och bokbindaren Theodor Andersson (f.1862) och hustrun Anna (f.1864). På hyra bodde den tidigare ägaren Emil Malmberg med sin familj.

År 1902 ägdes gården av tullvaktmästaren och bokbindaren Theodor Andersson, som bodde med hustrun Anna, och barnen Anton (f.1883), Maria (f.1884) och ett minderårigt barn. Theodors svärmor Margaretha Ivanoff (f.1830) bodde också i gården.

År 1903, den 30 januari sålde bokbindarehustrun Anna Andersson gården åt Christina Liljemark eller Sundman. Annas man Theodor befann sig Amerika men han hade gett en fullmakt åt hustrun att hon kan sälja gården ”om köpare yppar sig”.

År 1903, den 3 oktober sålde Christina Sundman den bebyggda tomten 198 åt handelsbokhållaren Karl Haaronen (f.1871) och han bodde där med hustrun Hilma (f.1877) och 3 barn. Karl var född i Storå och hustrun Hilma var född Sundqvist i Sideby. För att finansiera köpet lånade Karl 4 000 mark ur ”Kristinestads Folkskolors fonder” enligt följande: Carlströmska donationsfonden 1 600 mark, Lindska donationsfonden 470 mark, Beklädnadsfonden 730 mark, Folkskollärarpersonalens Pensionskassa 1 200 mark. Räntan var bestämd till 6 % och varje år skulle han amortera 100 mark.

År 1905 bodde sjömannen Aron Andersson (f.1879) på hyra med hustrun Johanna (f.1877) och 2 söner. Arbetaren Matts Jakobsson (f.1856) bodde också i gården med hustrun Henrika (f.1861). Följande år bodde också sjömannen Herman Rösgren (f.1864) i gården med hustrun Josefina (f.1859). Tidigare ägaren Theodor Andersson ser ut att ha rest till Amerika med sin familj, men är fortfarande skriven i gården.

År 1910 ägdes tomten 198 och gården av bokhållaren Karl Haaronen. Han var född år 1871 i Storå och år 1899 gifte han sig med Hilma Lundqvist, född 1877 och flyttade då till Kristinestad. På hyra bodde arbetareänkan Henrika Jakobsson (f.1862) med sonen Valter (f.1889). Arbetaren Karl Viktor Bäckström (f.1877) bodde i gården med hustrun Maria (f.1879) och 6 barn.

År 1914 bodde arbetaren Bäckström på hyra med sin familj och det gjorde en arbetare Viktor Haaronen (f.1869) också. På hyra bodde också fiskareänkan Klara Nyberg (f.1837) med sonen Oskar (f.1878).

År 1920 ägdes tomten nr 198, som den tiden använde adressen Sundströmskagatan 6 av bokhållaren Karl Haaronen, som bodde med sin Hilma och de vuxna barnen Aarne (f.1900), Thure (f.1901) och 5 minderåriga barn. På hyra bodde handelsresande Viktor Haaronen (f.1860) och sjömannen Selim Eriksson (f.1884) med hustrun Hilma (f.1892) och 4 mindre barn.

På 1920- och 1930-talet ägdes gården av bokhållaren Karl Haaronen, som bodde med hustrun Hilma och barnen Aarne (f.1900), Thure (f.1901), Sigfrid (f.1902), Ester (f.1906, gift Vikbäck), Anni (f.1908), Karl (f.1909) och Paul (f.1911-1944).

I slutet av 1930-talet bodde arbetaren Valter Enlund (1914-2000) på hyra med hustrun Helmi Gunhild (f.Långfors i Sideby 1919) och gården ägdes av Karl Haaronen.

På 1940-talet efter kriget ägdes gården av Karl Haaronen och en tid bodde också en familj från Karelen i gården. Läraren Kaarlo Urpiala (f.1900 i Pitkäranta) bodde på hyra med hustrun, som var från Kaskö och de hade många barn, som var födda i Vasa.

I mitten av 1950-talet ägdes gården ensam av änklingen Karl Haaronen, då hustrun Hilma hade avlidit 22.12.1954. I gården bodde hans dotter Anni (f.1908) med dottern Nina Viola (f.1937). Där bodde också sonen, arbetaren Ture med sin hustru Tyyne Maria (f. Mickelsson i Merikarvia år 1908) och de hade 4 barn.

År 1956, den 2 december avled Karl Haaronen och tomten och gården övertogs då av arvingarna.

År 1958 den 21 juli sålde Haaronens arvingar tomten nr 198 och gården för 600 000 mark åt stewarden Onni Kustaa Syrjälä, som var född 1919 i Kuorevesi. Han var gift med Dagmar Elisabeth (född Nordström i Kristinestad 1916) och de hade tidigare bott på Varvsgatan 11.

På 1960-talet ägdes gården av familjen Syrjälä och några hyresgäster ser de inte ut att ha haft.

I början av 1970-talet ägdes gården av telearbetaren Matti Mannermo (f.1945), och Aila (f. Nousiainen 1941).

I mitten av 1970-talet köpte Bertel och Kerttu Marjamäki gården på Västra Långgatan 65. Bertel var född 1920 i staden och var son till formannen Onni Marjamäki (född i Storå 1897-1965) och Gunnel Forsström (född i staden 1899-1975). Kerttu var född i Tyrvis 1922 och hon var dotter till sågägaren, bonden och mjölnaren Oskari Korkki (1880-1928). Denne Oskari var för övrigt bror till den Anna Korkki, som gifte sig med Kalle Hektor Jylli, som blev affärsman i Kristinestad.

Bertel arbetade på flera ställen, bland annat på Suupohjan Osuusliike, SMK och de senaste åren som vaktmästare på rådhuset. Hustrun Kerttu arbetade bland annat på Jyllin Ruokala på Västra Långgatan 15, Suupohjas restaurang vid Rådhusgatan och Stadshotellet vid torget.

I mitten av 1980-talet köpte den nuvarande ägaren gården av sin far Bertel Marjamäki och han använder den som stadigvarande bostad.

Foton.

Gården på Västra Långgatan 65 har byggts till i flera repriser men huvudbyggnaden längs med gatan har byggts på en och samma gång i mitten av 1800-talet. Fotot från sommaren 2020 är taget från sydost.