Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen 1882.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och det var i mars år 1882 som den nya ägaren, handlanden Alfred Carlström anhöll att byggnaderna på tomterna 142 o 143 skulle brandförsäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och Alfred uppgav då att på tomten fanns det tillräckligt med brandredskap, nämligen en portativ slangspruta, 3 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor och 2 brandämbare. Dessa redskap var alla märkta med tomtens nummer. På gården fanns en brunn, som gav rikligt med vatten vid en eventuell brand.
Alfred Carlström uppgav att tomten var 3 200 ”Qvadrat alnar i areal vidd” (en kvadrataln är 0,36 kvadratmeter). Tomtens norra sida är 49 alnar (1 aln = 0,6 m)och gränsar till tomten nr 141. I öster är sidan var sidan 65 alnar bred och den stöter till Östra Långgatan, som är 11 alnar bred. Södra sidan var 49 alnar och gränsar till tomten 144. Västra sidan är 64 alnar och gränsar till tomten 149 o 150.
Det fanns två byggnader på tomten år 1882 som skulle försäkras.
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1843 och blev tillbyggt och förhöjt år 1881. Till en del var den brädfodrad och målat med oljefärg och hade ett tak av järnplåt. Det var 49 ¼ alnar (29,5 m) långt, den norra gamla delen var 15 alnar bred och den nya södra tillbyggnaden var 19 alnar bred, skillnaden var ungefär 2,4 meter. I byggnaden fanns det 12 rum och i dessa rum fanns det 10 vita glaserade kakelugnar, en kakel köksspis och en portativ hällajärnugn. På gårdssidan fanns det en av korsvirke och bräder försedd veranda och en trappuppgång.
Den här stora byggnaden försäkrades för 21 000 mark.
Byggnad nr 2:
En bagarstuga och en uthusbyggnad byggt av timmer år 1854, brädfodrad och målad med slamfärg och den hade ett tak av pärtor. Det var 63 alnar (37 m) långt och hade ett magasin, en bagarstuga med bakugn med spis, en förstuga, en fruktkammare med en kakelugn, en drängstuga med en spis, ett vagnslider, ett stall, spillningskast med latrin, fähus och en foderlada.
Denna byggnad försäkrades för 4 000 mark
Den nya inkörs- och gångporten av stock och plankor, oljemålad med gångjärn och reglar försäkrades för 400 mark. Planket runt gården som var 6 alnar (3,6 m) högt och 49 alnar lång, försäkrades för 200 mark.
Carlström uppgav att på tomten eller i dess närhet fanns det inga eldfarliga inrättningar. På tomten fanns det ingen trädgård men några lummiga lövträd fanns det.
Alltsammans försäkrades för 25 600 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 160,80 mark i guld. Denna summa gällde i fem års tid och skulle korrigeras vid 5-års kontrollen. Vart femte år granskades byggnaderna och brandredskapen av lokala granskare och varje gång kunde de konstatera att byggnaderna var i samma skick som när försäkringen togs år 1882.
År 1892 granskades byggnaderna av brandstodsbolagets lokala agent Gustaf Stenberg, tillsammans med skomakarmästarna Johan Fredrik Forsberg och Gustaf Fredrik Hartman. Dessa föreslog att ”inträdesafgiften”, som premien kallades den tiden skulle sänkas eftersom uthuset nr 2 hade försetts med ett tak av asfaltfilt, som var mindre brandfarligt än pärtor.
Brandförsäkringen år 1901:
Den 22 oktober 1901 ville handlande Alfred Carlström att hans gård på tomterna 143 och 144 skulle försäkras på nytt, eftersom huvudbyggnaden hade tillbyggts och således fått ett högre värde.
Carlström uppgav att tomten var 1130 m² stor och att på den fanns en brunn med rikligt vatten, som kan användas vid en eventuell brand. Nödvändiga brandredskap fanns också, nämligen en portativ slangspruta, tre brandstegar, två brandhakar och två brandämbare och de var alla målade med tomtens nummer.
Byggnad nr 1:
Ett boningshus av timmer och delvis av tegel, första delen uppfört år 1843 och tillbyggt år 1881. År 1901 har gjorts en tillbyggnad av tegel, som var rappat och målat. Den övriga byggnaden har brädfodring och hela byggnaden hade ett tak av järnplåt. Huset var 29,25 m långt mot gatan, norra delen var 17,35 m långt medan den södra gaveln var 11,28 m bred. Huset var byggt i en våning och medelhöjden från marken till takkanten var 9,50 m och där fanns 12 boningsrum, förutom skafferier, garderober och closetter. I byggnaden fanns det 10 kakelugnar, en järnkokkamin i köket, som är uppfört av tegel år 1901. Ovanpå köket finns ett boningsrum, som också är uppfört av tegel och där fanns också en kakelugn. På gårdssidan fanns en veranda byggt av korsvirke och bräder.
Hela huvudbyggnaden försäkrades för 31 000 mark.
Byggnad nr 2:
Ett kombinerat uthus och boningshus, uppfört år 1854 av timmer och det var i gott skick. Uthuset var brädfodrat och målat och hade ett tak av asfaltfilt. Husets längd var 37,71 m och 5,34 m brett och byggt i en våning. Där fanns flera magasin, fyra boningsrum där det fanns två kakelugnar och en spis med bakugn. Där fanns ett vagnslider, stall och fähus, latrin med spillningskast, förstuga och en foderlada. I byggnaden fanns också en välvd stenkällare.
Hela uthuset försäkrades för 5 000 mark.
Förutom dessa två byggnader försäkrades den målade inkörsporten med en gångport för 400 mark. Den var byggd av stock och plankor och i försäkringen ingick också läs, gångjärn och reglar.
Ett oljemålat plank av stock och bräder försäkrades för 200 mark och det var 24 m långt och hela 3,56 m högt.
Hela försäkringsbeloppet uppgick till 36 600 mark och den årliga inträdesavgiften uppgick till 259,98 mark.
Carlström uppgav att några andra byggnader inte fanns på tomten och i närheten fanns det inte heller några eldfarliga inrättningar. Någon trädgård fanns inte på tomten men nog några medelhöga, lummiga lövträd.
Före försäkringen kunde godkännas, så granskades de av två granskare, nämligen handlandena J. W. Olin och Konrad Sundman. Brandstodsbolagets lokala agent, kapten Wilhelm Hagen, skrev så här i sin rapport:
”Huset nr 1, förutom att det erhållit en tillbyggnad av sten, har undergått väsentliga förändringar i det att väggen emellan matsalen och köket borttagits, skafferi, garderober och closett inrättats, de flesta rum erhållit nya tapeter, takmålningar, och flera dyrbara kakelugnar. Den nya matsalen är i synnerhet praktfullt inrett med tak och taklister praktfullt snidade, med pressade tapeter och spegelpanelning, är i sin helhet fint och propert inrett, varvid goda materialer använts och arbetets utförts med omsorg.”
Brandförsäkringen år 1910.
Den 2 maj 1910 tecknade handlanden Alfred Carlström en ny brandförsäkring på sin hemgård på Östra Långgatan 45. Det här skedde bara någon månad innan den stora Axelinska bedrägerihärvan uppdagades. Det var kostnadsökningarna och prisstegringarna på material och arbetslöner, som var orsaken till den nya brandförsäkringen. Några större förbättringar eller förändringar på byggnaderna hade inte gjorts.
På tomterna fanns det bara två byggnader, som Carlström ville försäkra:
Byggnad nr 1, några större förändringar hade inte gjorts men försäkringsvärdet höjdes från 31 000 till 40 000 mark.
Byggnad nr 2, några större förändringar hade inte gjorts men försäkringsvärdet höjdes från 5 000 till 10 000 mark.
Inkörsporten och gångporten försäkrades fortsättningsvis för 400 mark och det 24 meter långa planket för 200 mark. Det här planket torde vara stadens högsta, då höjden var 3,56 m.
Hela försäkringsbeloppet uppgick till 50 600 mark och den årliga inträdesavgiften uppgick till 362,70 mark. Den här premien hade höjts från det normala av olika orsaker. Huvudbyggnaden nr 1 hade ett rum på vinden och därför höjdes premien med 10 % och uthuset nr 2 var byggt nära grannbyggnaderna och premien höjdes därför med hela 50 %.
