Blomqvists eller Nybergs gård på Östra Långgatan 65.

Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2022. Uppgifterna är tagna ur kyrkböcker, mantalslängder, lagfartsregister och gamla tidningar. Janette Westerlund har bidragit med flera fotografier och information. Vill du läsa om Kattpiskargränden, så skall du klicka HÄR!

Den här gården byggdes år 1853 av matrosen Johan Mickelsson Blomqvist (f.1820 i Svalskulla). Johan var gift med Anna Fröberg, som var född 1823 i Närpes. Först hade gården adressen Östra Långgatan 59 men nu har den nummer 65 och man kan också använda adressen Kattpiskargränden. Fotot är taget från nordost sommaren 2020.
På stadsplanen från år 1751 så har tomten nummer 15 och den låg i det första kvarteret. Den ägdes då av Thomas Lindströms hustru Anna Lindström.

Gårdens historia.

Åren 1751 – 1767 ägdes tomten nr 15 av Thomas Lindströms hustru Anna.

Åren 1768 – 1774 ägdes tomten som då hade nummer 15 av timmermannen Henric Laxell.

Åren 1775 – 1796 ägdes tomten, som nu hade fått nummer 16 av timmermannen Henric Laxell.

Åren 1797 -1804 ägdes tomten nr 16 av timmerman Henric Laxells dotter Lena Laxell.

År 1805 ägdes tomten nr 16 av Lena Laxell och hos henne bodde också Anna Laxell.

År 1810 hade tomten nr 16 och gården övertagits av timmermannen Petter Sjöblom (född 1782).

År 1815 ägdes tomten nr 16 av stadstjänaren Petter Sjöblom, som högst troligt hette Pehr på riktigt. Hos honom bodde hans dotter Helena Henrika (f.1810), som kallades Lena.

År 1820 ägdes tomten nr 16 av Petter Sjöblom, som nu är timmerman. På hyra bodde en annan timmerman, som hette Johan Holmberg och han bodde där med hustrun Lisa.

År 1825 ägdes tomten nr 16 av timmermannen Petter Sjöblom. På hyra hos honom bodde skräddaren Gefullin Abel Linden.

På stadsplanekartan från år 1825 så ser vi att tomten har delats och den större delen fick nr 40 och den mindre nära Kattpiskargränden har fått nummer 39.

År 1830 hade den nya stadsplanen från 1825 tagits i bruk och tomten hade nu fått nummer 39 i det första kvarteret och ägdes av timmermannen Petter Sjöblom (f.1782) och hos honom bodde också vuxna dottern Lena Sjöblom (f.1810).

År 1833 hade tomten och gården övertagits av timmermansdottern Lena Sjöblom, då hennes far hade avlidit året innan. Sjömansänkan Margaretha Båge bodde i gården på hyra.

År 1837 ägdes tomten och gården av timmermansdottern Lena Sjöblom. På hyra bodde inhyseskvinnan Ulrica Thunling. Ett par år senare bodde Lena ensam men år 1842 bodde brandvakten Hiskias Hellman och hans hustru Anna på hyra.

År 1845 ägdes tomten och gården av timmermansdottern Lena Sjöblom. På hyra i gården bodde sjömannen Henrik Häggblom med hustrun Anna.

År 1850 ägdes tomten nr 39 av timmermansdottern Lena Sjöblom. I gården bodde också sjömannen Matts Söderström med hustrun Fredrika.

År 1853 ägdes gården av timmermansdottern Lena Sjöblom. På hyra i gården bodde nu sjömannen Simon Ujanen, med hustrun Anna.

År 1854 hade gården övertagits av sjömannen Johan Blomqvist el. Svalskulla (f.1820) och han bodde där med hustrun Anna Stina Carlsdotter Fröberg (f.1823 i Närpes). Tidigare ägaren Lena Sjöblom bodde kvar, nu på hyra. Enligt uppgift är den nuvarande gården byggd år 1853, troligtvis då av sjömannen Johan Blomqvist.

År 1857 ägdes tomten och gården på nr 39 av Johan Blomqvist, som nu hade blivit matros och han bodde med sin Anna. På hyra bodde matrosen J. H. Sjöblom med hustrun Greta, matrosen J. E. Lundberg el. Svalskulla med hustrun Margareta och timmermansdottern Lena Sjöblom bodde också kvar i gården.

År 1860 ägdes tomten och gården på nr 39 av Johan Blomqvist med hustrun Anna. På hyra bodde timmermansdottern Lena Sjöblom och matrosen Johan Ulfves med hustrun Anna.

År 1865 ägdes gården på nr 39 av Johan Blomqvist med hustrun Anna. Timmermansdottern Lena Sjöblom bodde på hyra och det gjorde brandvakten Fredrika Fröberg också med sin hustru Brita.

År 1870 ägdes gården på nr 39 av Johan Blomqvist med hustrun Anna. De hade nu 5 mindre barn och några hyresgäster finns inte antecknade.

År 1873 ägdes gården av Johan Blomqvist med hustrun Anna och 3 döttrar. På hyra bodde förra piga, qvinnan Fredrika Lillåhls, som hade en son som hette Fredrik. Följande år bodde också en piga Fredrika Äbb i gården.

År 1880 ägdes gården av matrosen Johan Blomqvist och han bor med hustrun Anna, vuxna dottern Ida (f.1863) och vuxna dottern Mathilda (f.1856) som bodde med sin man, sjömannen Fredrik Erfving (f.1854). På hyra i gården bodde änkan Klara Gabbels (f.1856).

I början av 1880-talet byggde Johan en liten galeas, som han gav namnet ”Karl” men redan i slutet av 1880-talet så sålde han den åt sin måg Jakob Nyberg. I början av 1890-talet lät han bygga galeasen Johannes, som hans måg Jakob Nyberg tog över året därpå och han använde den sedan som lastpråm.

År 1885 ägdes gården av matrosen Johan Blomqvist och hustrun Anna. Hos dem bor dottern Matilda (f.1856) som var gift med sjömannen Fredrik Erfving. Den andra dottern Ida (f.1863) bor också i gården med sin man, sjömannen Jakob Nyberg (f.1859 i Munsala).

Blomqvists gård på Östra Långgatan 65 låg år 1890 på tomt nr 39 i det första kvarteret.

År 1890 ägdes gården av matrosen Johan Blomqvist och hustrun Anna. Hos dem bodde dottern Mathilda, som nu var änka efter sjömannen Fredrik Erfving och hon har en liten son. som också hette Fredrik. Den andra dottern Ida bodde nu med sin man Jakob Nyberg i grannhuset på Östra Långgatan 63, som ägdes av handlande Hydén.

År 1891, den 1 oktober sålde makarna Blomqvist gården för 1 500 mark åt sin dotter Ida (f. Blomqvist 1863) och hennes man, sjömannen Jakob Nyberg (f.1859) som var född i Munsala. Ida hade från tidigare dottern Edith Vilhelmina, som var född 1882 och som år 1902 flyttade till Helsingfors där hon gifte sig med Johan Ossian Snellman. I gården bodde också Idas bror Karl Blomqvist (f.1849) som var sjuklig och där bodde också Idas syster Anna (f.1865), som var fattig och hade 3 barn. Idas syster, änkan Mathilda Erfving bodde också där.

(Om du vill läsa en intressant berättelse om ”Lill-Jakob” Nyberg, som Gösta Lindqvist skrev i tiderna, så skall du klicka HÄR!)

Åren 1900 – 1910 ägdes gården av sjömannen Jakob Nyberg, som bodde med sin Ida och döttrarna.  På hyra i gården bodde Idas syster Mathilda, som nu hade gift om sig med fiskaren Wilhelm Ågren (f.1868) och hos dem bodde också Mathildas son Fredrik Erfving (f.1884).

År 1916 ägdes gården av före detta sjömannen Jakob Nyberg med hustrun Ida och deras vuxna dotter Elna (f.1896). I gården bodde också fiskaren Wilhelm Ågren, han som var gift med Idas syster Mathilda och de hade en dotter Gerda (f.1899). Mathildas son från det tidigare äktenskapet Fredrik Erving (f.1884) bodde i gården med hustrun Lydia (f.1886) och 2 barn.

År 1920 är situationen nästan densamma. Fredrik Erfving hade nu 5 barn och på hyra i gården bodde också Idas syster, arbetaren Anna Blomqvist, med sin dotter Hulda (f.1895).

På 1920-talet ägdes gården som då hade nummer 59 på Östra Långgatan av sjömannen Jakob Nyberg och hustrun Ida. Fiskaren Wilhelm Ågren (f.1867) bodde i gården med hustrun Mathilda (f.1856), som var Idas syster. Fiskaren Fredrik Erfving (f.1884) som var Mathildas son bodde där med hustrun Lydia och 6 barn. Arbetaren Anna Blomqvist (f.1865) bodde i gården medan hennes dotter Hulda (f.1895) hade rest till Amerika. I slutet av decenniet bodde också lärarinnan Ragnhild Pettersson (f.1894) där en tid.

År 1933 i mars, avled sjömannen Jakob Nyberg och gården övertogs då av hans arvingar, främst då hustrun Ida, som fortsatte att bo i gården. Jakob och Ida hade åtminstone 2 gemensamma döttrar: Hilma, som var född 1886 och som for till Helsingfors år 1912 och där hon följande år gifte sig med John R. Busch. Den andra dottern hette Elna Mathilda, född 1896 och hon flyttade till Helsingfors 1923, då hon gifte sig med Antero Vihervaara.

År 1940, i september avled änkefrun Ida Nyberg i en ålder av 77 år och gården övertogs då av arvingarna, som alla bodde i Helsingfors.

År 1944 övertog arvingarna Edit Vilhelmina Snellman, Ida Hilma Busch och Elna Mathilda Vihervaara gården men de bodde inte där själva och ingen annan heller.

I början av 1950-talet hade gården samma ägare. På hyra bodde förre övervakaren Isak Peltonen (f.1865 i Sääminki nära Nyslott) och hustrun Saida Celinda (f.Lindqvist i Tammela 1872). De hade tidigare bott på andra sidan Kattpiskargränden men flyttade därifrån, då Henttonen köpte gården.

År 1955 köpte televerksarbetaren Ralf Key (f.1931) gården och han bodde där med hustrun Svea (f. Djupbäck 1931) och många barn. De hade tidigare bott i Nyströms gård på Strandgatan 35.

År 1967 köpte Aulis Uusitalo och hans hustru Maija Liisa gården. Familjen Key flyttade då till Strandgatan 59.

År 2013 sålde Uusitalo gården åt byggaren och affärsmannen Petri Pihlajaniemi. Ganska snart sålde Petri gården vidare åt de nuvarande ägarna, som under de följande åren genomförde en omfattande renovering och satte gården i ursprungligt skick. De nuvarande ägarna bor på annan ort men har rötterna i Lappfjärd och använder gården som fritidsbostad.

Om du vill läsa en artikel som grannen Aune Waronen skrev i tidningen ”Koti ja Keittiö” år 2019 om renoveringen, som de nuvarande ägarna gjorde, så skall du klicka HÄR!

Foton.

Det sägs att ju högre stenfot, desto rikare och mäktigare gårdsägare. ”Kaptensgården” till vänster har mycket lägre stenfot än den röda ”Matrosgården”, så det stämmer inte alltid. Lyktan finns i hörnet på Henttonens gård. Fotot från sommaren 2020.
Så här såg gården ut från gårdssidan sommaren 2013. Till vänster syns en del av uthuset och stuggaveln på Henttonens gård på andra sidan Kattpiskargränden.
Gården fotograferad från Kattpiskargränden sommaren 2013.
Då de nuvarande ägarna köpte gården år 2013, så var uthuset i mycket dåligt och det höll på att ramla in på grannens tomt.
År 2015 renoverades uthuset, som höll på att falla in på grannens tomt. Ett svårt och tidsödande arbete var det att räta upp grunden men för Jukka Myllyniemi, som hade både grävmaskiner och en ordentlig domkraft till hjälp gick det att palla upp uthuset på en ny grund.
Det ser ut som att Jukka Myllyniemi säger att ”det viktigaste är att slutresultatet blir bra, ingen skillnad hur det görs!” Fotot taget av hans dotter år 2015.
Högt över uthustaket sitter katten uppe på vindflöjeln och kollar in vad som händer inne på gården. Fotot taget från Kattpiskargränden sommaren 2022.
Innergården fotograferad sommaren 2022.
På Teuvo Kanervas foto från 1972 så har Uusitalos gård till vänster nummer 59 och Henttonens gård till höger har nummer 57. Kattpiskargränden är sig lik, trots att gårdarnas numrering har ändrats.
Timmermansdottern Lena Sjöblom, som ägde gården mellan åren 1832 och 1854, skulle varje år betala skatt till kyrkan, till kronan och ”Stads utskylder” till staden. På skattelappen från 1846, så ser vi uträkningen på den kommunala skatten och där fanns följande skatter upptagna: tomtören, jordskatt, mulbetspenningar, hållskjutsavgift, contribution, brandvaktsavgift, inkvarteringsavgift, extra avgift och byggnads avgift. Här ser vi också att det 50 år före nya kyrkan började byggas, så uppbars det en ”Kyrkonybyggnads avgift”. Summan som Lena måste betala var 1 silver rubel och 26 1/4 kopek och summan skulle betalas kontant på rådhuset.

Idas dödsannons i Syd-Österbotten 12.9.1940.