Krepelinska gården på Östra Långgatan 47, på tomt 144.

Sammanställt av Lasse Backlund i juni 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Den här handelsgården på Östra Långgatan 47 byggdes år 1812 av handlanden Erik Holmström. Efter 40 år sålde familjen Holmström gården åt Carl Wilhelm Kræpelin, vars familj ägde gården i nästan 50 år. Gården har sedan dess haft flera ägare och den nuvarande ägarfamiljen tog över den i slutet av 1960-talet. Uthuset med den röda gaveln till vänster tillhörde i tiderna målarmästare Crantz men ägs sedan år 2013 av Kiinteistö Oy Krepelin. Till höger syns Brahegården, som tidigare var Alfred Carlströms gård. Fotografiet taget från sydost sommaren 2021.
På gårdssidan har byggnaden en ovanligt stor och fin veranda i två våningar, som byggdes år 1870. År 2021 färdigställs i nedre våningen tre moderna lägenheter för Hotell Krepelins gäster och i övre våningen finns bostäder för gårdens ägare. Fotot från våren 2021.
På stadsplanen från år 1751 så finns adressen Östra Långgatan 47 på tomt nr 14 i det tredje kvarteret och i ett senare skede fick den nummer 15. Vissa tomtjusteringar har gjorts, så lägenhetens gränser stämmer inte exakt med dagens. Tomten och den dåvarande gården ägdes år 1751 av rådmannen Hans Häggman.

Enligt de gamla mantalslängderna ägdes tomten och gården på Östra Långgatan 47 av:

År 1810 och till 1813 ägdes tomten nr 15 i det tredje kvarteret av handlanden Erik Holmström (1741-1821). Han var gift med Maria Rislund (född i staden 1738-1788). De hade elva barn men några dog i mycket unga år. Flera av Eriks och Marias söner blev affärsmän och ägde stora gårdar i staden.

År 1812 byggdes den gård som fortfarande står kvar och det är någon av far eller son Erik Holmström som byggde den. Gården byggdes på en ovanligt hög stenfot i två våningar och med ett tak av mansardmodell som var täckt med bräder. Det är möjligt att delar av den gamla gården användes då den nuvarande byggdes.

År 1815 till 1821 ägdes tomten nr 15 och den nya gården av följande generation, nämligen handlanden Erik Holmström junior (1764-1821). Erik var född i staden och han var gift med Maria Margareta Bultz (f. i staden 1764-1824).

År 1821 avled ägaren Erik Holmström junior och samma år avled också hans far. Gården övertogs då av änkan Maria Holmström, som var ägare ända till sin död 1824.

I stadsplanen från år 1825 har tomten fått nr 144 och den sträcker sig mellan de båda Långgatorna. Arealen är ca 1 200 m² och på tomten finns huvudbyggnaden från 1812 och två uthuslängor med badstuga, bagarstuga, fähus, magasin och andra nödiga förråd.

År 1825 hade gården övertagits av Maria Holmströms arvingar, och Carl Anders Zachris Holmström (1768-1828) var skriven som ägare. Denne var född i staden och han hade år 1816 gift sig med Anna Christina Melander (född i staden 1788-1836). Dessa ägde sedan slutet av 1700-talet också gården på Strandgatan 51, som rådmannen Casper Lebell hade byggt år 1761.

År 1830 hade gården bytt ägare och den ägdes av handelsman Anders Zacharias Holmström. Denne var född i staden år 1804 och han var son till Anna Holmström (1779-1833) som hade varit gift med Johan Gallenius (1765-1821) som var apotekare och hemma från Pedersöre. Anna Holmström var för övrigt syster till gårdsbyggaren Erik Holmström.

Då den dåvarande ägaren år 1931 gjorde en större renovering i gården, så hittade en av byggarna en anteckning på en av stockväggarna, som lydde ”Gustaf Åberg, tappetcie 1833”, så det tyder på att Anders Holmström strax efter övertagandet hade renoverat gården eller kanske bara tapetserat den.

År 1835 ägdes gården av handelsman Anders Zacharias Holmström. Denne hade år 1828 gift sig med Agatha Lovisa Parman (1809-1880) som var dotter till Carl Petter Parman (1772-1810) och Eva Maria Dahl (1774-1852). Med dem bodda många pigor och drängar.

År 1840 ägdes gården av Anders Z. Holmström, med hustrun Lovisa. De hade inga egna barn men de hade däremot en fosterdotter, som också hette Agatha Lovisa Parman (född i Bötom1839-1922). Denne var dotter till Johan Jacob Parman (1794-1850) och Aurora Wilhelmina Boxberg (1804-1868) och hon gifte sig år 1867 med Erik Ekström (1836-1869). Hos dem bodde också mamsell Lisette Backman, bokhållaren Leander Lindeström, betjänten Carl Fontell, drängarna Johan och Josef, och pigorna Lotta och Brita.

År 1843 var det samma ägare på tomten nr 144. Nu bodde på hyra stadens nya borgmästare Jonas Henric Mennander med hustrun Anna. Jonas Henric hade i december 1841 blivit utnämnd till borgmästare efter den tidigare Anders Jakob Roos, som hade blivit utnämnd till häradshövding i Kajana. På hyra bodde också grosshandlaren Simon Joh. Behr.

År 1848 ägdes gården av Anders Z. Holmström och hustrun Lovisa och hos dem bodde fortfarande mamsellen, flera drängar och pigor. På hyra bodde stadens följande borgmästare Mauritz Hasselblatt, med hustrun Selma och flera barn. Det här året köpte borgmästaren tomten invid Skolgatan på Västra Långgatan 9 och började bygga en ny gård där, som fortfarande står kvar.

År 1850 ägdes gården av änkan Lovisa Holmström, eftersom Anders Zacharias hade avlidit i januari 1849. På hyra bodde handelsbokhållaren Carl Wilhelm, som skrev sitt släktnamn Kräpelin, Kræpelin eller Krepelin. Denne var född i Stockholm år 1823 men hade rötterna i Tyskland och han flyttade till staden år 1846 och arbetade som bokhållare åt kommerserådet Wendelin.

I början av 1850-talet sålde änkan Lovisa Holmström gården på tomt nr 144 åt Carl Wilhelm Krepelin, som nu hade blivit handlande. Han bodde med hustrun Maria, betjänten J. G. Palmroos, en dräng och hela 4 pigor. Krepelin hade detta år gift sig med Maria Charlotta Estlander (1828-1889) från Lappfjärd. Hon var dotter till kyrkoherden Jacob Jonas Estlander och hon var syster till professor Carl Gustaf Estlander, grundaren av Svenska Litteratursällskapet i Finland.

År 1855 ägdes gården på tomt nr 144 av Carl Wilhelm Krepelin, som bodde där med sin familj. Med dem bodde också  bokhållaren Magnus Reinhold Paldani, som var född i Ruovesi men flyttade via Tammerfors till staden år 1853. Krepelins hade också drängen Erik och 3 pigor. Under en lång tid bodde också Maria Krepelins systrar i gården, efter att deras far, kyrkoherden Jonas Jakob Estlander hade avlidit. Den ena systern Hilda gifte sig sedan med den kända kemiprofessorn Johan Jakob Chydenius och den andra systern Olga gifte sig med en Nordenskjöld.

År 1860 ägdes gården av handlanden Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria, plus en dräng o två pigor.

År 1865 ägdes gården av handlanden Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria, plus en dräng o två pigor. På hyra bodde handlanden J. K. Fontell med sin hustru. På hyra bodde också handlanden Reinhold Soltin, som på 1870-talet förvärvade Fremdelings gård på Strandgatan 42.

År 1870 ägdes gården av handlanden, vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria. De hade fått åtminstone 9 barn: Carl Alphonse (1851-1854), Sigrid Maria (f.1853, flyttade till Helsingfors 1878), studenten Carl Lennart (f.1855, flyttade till Stockholm år 1877), Carl Kasimir (f.1856), Carl August (f.1857), Alfhild Maria (f.1859), Helena Maria (1861-1861), Ellen Maria (f.1862) och Olga Maria (f.1863). På hyra bodde handlanden J. E. Thodin, styrmannen J. E. Strandberg med hustrun Mathilda och skomakareänkan Wilhelmina Asplund.

År 1875 ägdes gården av vice konsuln Carl Wilhelm  Krepelin, som bodde med hustrun och barnen Lennart, Kasimir, August, Sigrid och 3 minderåriga barn.

År 1880 ägdes gården ännu av vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria. Barnen Kasimir, August , Alfhild och Ellen och två minderåriga barn bodde hemma. På hyra bodde snickaren A. H. Ekblom med hustrun Maria och en liten son. Pigan Anna Lagerqvist (f.1853) bodde också i gården.

Krepelinska gården hade från början ett mansardtak av bräder, som sedan byttes ut mot enkupigt tegel. Någon gång på 1900-talet fick gården det sadeltak, som den fortfarande har. På fotot från slutet av 1800-talet, så ser det ut att vara vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin själv, som står på trappan till bagarstugan med hustrun Maria och något av barnen. Fotot från familjen Jyllis samlingar.

År 1882 i maj avled vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin och gården övertogs av änkan Maria. Denna sålde gården vidare åt garvaren Vilander.

År 1885 ägdes gården av garvaren Karl Fredrik Wilander. Han var född år 1845 i Hausjärvi och han var gift med Kajsa Sofia Viljaviita, som var född år 1830 i Bötom. Hos dem bodde ett stort antal lärlingar, bland annat Johan Hällfors (f.1867), Frans Hellman (f.1856), Sixtus Toivonen (f.1858), Nestor Bergholm (f.1863) och Karl Hällsten (f.1867). Pigorna Johanna Waramäki (f.1865) och Anna Aittamäki (f.1857) bodde också med dem. I gården bodde fortfarande tidigare ägaren, handlandeänkan Maria Krepelin med barnen Kasimir (f.1856) August (f.1857) Ellen (f.1862) och Olga (f.1863).

År 1890 ägdes gården igen av en av släkten Krepelin, denna gång av fröken Olga Krepelin (f.1863) och hos henne bodde också drängen Viktor (f.1874) och pigan Wilhelmina (f.1859). På hyra bodde Olgas bror August Krepelin (f.1857) som nu var doktor. På hyra bodde också garvaren Evald Karlsson (f.1882) med hustrun Eva (f.1867) och en mindre son. Garvaren hade flera lärlingar, bland annat Gustaf Karlsson (f.1873) och Johan Knuuttila (f.1870). Sjömansänkan Maria Ahola (f.1847) bodde också på hyra.

År 1892 hade gården övertagits av sjömannen Anders Lager (f.1847) med hustrun Sofia Susanna (f.1851). På hyra bodde skeppareänkan Sofia Gustafva Pettersson (f.1828) och jungfrun Elisabeth ”Betty”  Björkroth (f.1849). Skomakaren August W. Lindholm bodde i gården med hustrun Anna (f.1828) och en vuxen dotter.

År 1894 ägdes tomten nr 144 och gården av sjömannen Anders Lager med hustrun Sofia. På hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (f.1863) med hustrun Elin (f.1862) och två barn och en piga. På hyra bodde skeppareänkan Sofia Pettersson (f.1828) och jungfrun Elisabeth ”Betty”  Björkroth (f.1849). Garvaren Evald Karlsson bodde kvar, nu med lärlingarna Arvid Marttila (f.1873), Matts Suominen (f.1871) och Matts Törmä (f.1874).

År 1902 ägdes tomten nr 144 och gården av sjömannen Anders Lager med hustrun Sofia. De ser ut att vara barnlösa men hos dem bor pigan Amanda Häggqvist (f.1875). På hyra bor stadsfiskalen Ernst Forsberg med hustrun Elin och svärmor Gustafva Liljestrand (f.1830) med pigorna Maria Kulla (f.1875) och Aurora Alaharju (f.1883). På hyra bor också vävskollärarinnan Maria Friskopp (f.1866). På hyra bor garvareänkan Eva Karlsson med 5 mindre barn. Drängarna Edvard Hilén (f.1885), Edvard Sahlgren (f.1880), Johan Soini (f.1882), Erland Ågren (f.1880), Mauritz Vainio (f.1869) bor med garvareänkan liksom pigorna Maria Nummela (f.1879), Selma Kahlamäki (f.1880) och Emilia Kotokorpi (f.1875).

År 1905 ägdes gården av sjöman Lager och de har en piga Lydia Bergqvist (f.1884). Stadsfiskalen Forsberg bor på hyra, nu med pigan Amanda Hermansson (f.1864). Vävskollärarinnan Friskopp bor kvar på hyra, liksom arbetaren Karl Arvid Karra (f.1884) och arbetaren Erland Ågren (f.1880). Följande år bodde också provisorn Otto Fernström (f.1871) på hyra med hustrun Aina (f.1874) och pigan Hilma Utterström (f.1889).

År 1910 ägdes gården ännu av sjömannen Lager med hustru och pigan Augusta Sjöström (f.1890). På hyra bodde handelsbiträdet Susanna Kuivinen (f.1886), lärarinnan Edit Karström (f.1886), läraren Juho Hollo (f.1885) medan arbetaren Karl Karra hade emigrerat till Amerika.

År 1910 öppnades stadens första poliskammare i Lagers gård. Poliserna hade tidigare arbetat hemifrån men det kommande järnvägsbygget krävde mera poliser och en station där poliserna kunde träffas. Antalet poliser utökades från 6 till 9 på grund av den kommande brottsligheten som väntades komma med järnvägsarbetarna från olika delar av landet. I februari 1912 flyttades poliskammaren till Strandgatan 49 i fröken Mathilda Bergs utrymmen.

År 1912 ägdes gården ännu av sjömannen Lager. På hyra bor sjökaptenen Otto Wilhelm Boberg (f.1865) och urmakaren Isak Peltonen (f.1871).

Enligt Toivo Bryggeris annons i Syd-Österbotten 29.11.1913 så flyttades deras ”Ölavhämtningsbutik till Gamla polisgården.

År 1914 hade tomten nr 144 och gården övertagits av Axel Forsman (f.1864), med hustrun Selma född Krepelin 1868 och dottern Hilma (f.1896). Axel var handlande med matvaror och han annonserade regelbundet då han ville köpa smör, fick och kött. På hyra bodde arbetaren Johannes Engman (f.1846) som var fattig. Sjökapten Boberg bodde där ännu och det gjorde urmakaren Peltonen också.  Skomakaren Konstantin Lahtinen (f.1871) bodde med hustrun Emilia (f.1874) i gården på hyra. Garvaren Johan Mauritz Suominen (f.1871) hade öppnat garveri, sko- och läderhandel i gården i april 1913 och han bodde nu på hyra med hustrun Ida (f.1877) och 6 mindre barn. Redan i slutet av år 1913 flyttade Suominen sin affär till Fremdelings gård på Strandgatan. I augusti år 1916 sålde Axel Forsman gården åt bryggmästaren Sven Skade.

År 1918 hade ju gården förvärvats av bryggmästaren Sven Skade. Denne var född i Sverige år 1882 och var sedan 1909 gift med Elise Irene Dammert (född i Åbo 1887-1939). Skade hade år 1907 köpt Toivo bryggeriet av änkan Lindqvist och denna fortsatte han med ända till sin död 1925. På hyra bodde tidigare ägaren Erik Axel Forsman med hustru och dotter. Slaktaren Juho Luoma (f.1872) bodde med hustrun Hilma (f.1879) på hyra, liksom arbetaren Johannes Wallenius (f.1885) med hustrun Ida (f.1872), timmermannen Juho Pihlaja (f.1870) med hustrun Hilda (f.1870) och skomakaren Pekka Lapveteläinen (f.1888) med hustrun Hilma (f.1888).

År 1920 hade gården övertagits av handlanden Viktor Koskinen och han fick lagfart på den i mars 1920. Han bodde inte i gården men det gjorde timmermannen Juho Pihlaja med sin familj och skomakaren Lapveteläinen. På hyra bodde också änkan Alma Lindberg (f.1882) med 3 mindre barn, arbetaren Ida Ujanen (f.1877) som hade 4 mindre barn och konduktören Juho Kataja (f.1877) med hustrun Anna och 4 söner.

I mitten av 1920-talet blev typografen Akseli Säilä (f. 1882) ägare till gården, med hustrun Olga (f.1884). Olga hade sedan 1921 innehaft ett kafé i Fallenius gård, nuvarande Cornerhuset. Då Akseli emigrerade blev Olga Säilä följande ägare och det var hon ännu år 1930. De hade barnen Oiva (f.1907) Veikko (f.1908) Jalo (f.1910) och Ilmari (f.1911) och kanske en dotter till.

År 1930 gjorde gårdsägaren Olga Säilä konkurs och hennes gård såldes i december på auktion för gäldande av en skuld till Yttermark Sparbank.  Yttermark Sparbank övertog då den Krepelinska gården. På hyra bodde bagaren Kalle Kustaa Salminen (f.1872) med hustrun Aino (f.1884). Vicehäradshövdingen Erik Dahlström (f.1885) bodde på hyra med hustrun Maija (f.1877) och flera barn och de hade tidigare bott i Cornerhuset.  Fotografiateljé Allas hade sin affär och ateljé i gården från början av 30-talet.

År 1937, i november sålde Yttermark Sparbank gården åt Kansalliskauppa Oy Sampo, som hade sitt huvudkontor i Vasa och de fick lagfart i februari 1938. Sampo hade varit verksam i staden sedan 1911, strax efter Alfred Carlströms konkurs. Till en början verkade de i Parmans gård, nuvarande Corner vid övre torget, för att sedan fortsätta i den gamla byggnaden på övre torget där Pihlajas finns i dag. En månad efter att Kansallis Oy Sampo hade köpt gården på Östra Långgatan 47, så sålde de den tidigare gården vid torget åt Sydösterbottens Handelslag. Sampo bedrev partihandel i gårdens nedre våning och de hade sina kontor i den övre våningen.

År 1939 hade Dahlström flyttat bort med sin familj och i stället har handelsföreståndaren Juho Suomalainen flyttat in. Denne var född år 1879 i Ylistaro och han flyttade år 1911 till Kristinestad via Vasa och blev då chef för den nyinrättade Sampo-filialen. Också arbetaren Johan Felix Sigg bodde i gården med sin familj.

Under 40- och 50-talet är det endast butiksföreståndaren Juho Suomalainen som bodde i gårdens övre våning medan partiaffären fanns i den nedre.

År 1968 gjorde Kansalliskauppa Oy Sampo konkurs. Som föreståndare fungerade då Henrik Fridell, som sedan flyttade över till Granholms partiaffär, som Pohjanmaa sedan köpte i början av 1970-talet. På auktionen i november 1968 så gav affärsmannen Seppo Pihlaja det högsta budet och köpte gården för 25 000 mark. Omräknat till dagens valuta skulle det motsvara ungefär 40 000 €.

Efter en tid sålde han gården åt hårfrisörskan Kerttu Jylli. Hon bodde själv på granntomten Västra Långgatan 10 tillsammans med maken Esko. Denne hade tidigare drivit en billigbutik på Västra Långgatan mitt emot Glassbarshuset men han kunde nu flytta den till före detta Sampos gård, där det fanns stora och passliga utrymmen.  Esko Jyllis ”Billiga-Hallen” öppnade 24 februari 1969 och hela öppningsveckan hade han ”stollig prissättning”.

Från 1970-talet och framåt har det funnits flera affärer i gården, allt från tygaffär till hundaffär.  Gården var dock hela tiden i familjen Jyllis ägo och efter Eskos död år 1977 övertogs den av sonen Pasi och hans hustru Raija, född Alatalo.  De bildade då fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Krepelin. År 1984 bjöd ägaren Pasi Jylli ut ”den före detta Halpa-Halligården” åt staden, som också beslöt att inköpa den. I staden räknade man med att kunna få statlig finansiering för en renovering där man kunde få 4 – 5 bostadslägenheter. Köpet genomfördes inte, eftersom säljaren drog sig ur affären.

I stället genomförde ägarna en större renovering av byggnaden år 1986 och de flyttade själva till den övre våningen medan den nedre våningen användes som affärslokal.

År 2002 påbörjades renoveringen av uthusen på gården och i dessa byggdes efterhand 6 lägenheter för uthyrning. Då Pasi drog sig tillbaka övertogs verksamheten och hotellrörelsen i Krepelinska gården av sönerna Esko Jylli och Harri Alatalo. Under år 2021 genomför bröderna en större renovering av nedre våningen i huvudbyggnaden, där 3 högklassiga lägenheter har byggts. Totalt har Hotell Krepelin 9 lägenheter i olika storlekar och kan också ta emot större grupper.

Trots sina 200 år är gården fortfarande i gott skick och är en prydnad i stadens absoluta centrum.

Om du är intresserad av att bo en tid på Hotell Krepelin, så skall du läsa mera HÄR!

Hotell Krepelins ägare, bröderna Harri Alatalo t.v. och Esko Jylli. År 2021 fick hotellet utmärkelsen för hållbar turism av Visit Finland, något som de gärna framhåller för gästerna.

Flera foton.

På Hannus Vallas flygfoto, så syns det bra att Krepelinska gården ligger mycket centralt nära Salutorget. Den långa, röda gården längre högerut är Brahegården som här ännu hade sin röda färg. Fotot från SLS:s samlingar.
Den Krepelinska gården höjer sig över de andra gårdarna i Norrstan. Fotot är taget i slutet av 1800-talet, ur SLS:s samlingar.
Den här gårdsbyggnaden som innehåller flera hotellrum, sträcker sig ända ut till Västra Långgatan. Den här uthusraden är byggd i början av 1800-talet och närmast gatan finns ”fogdestugan”, där Hakala senare hade sin rörmokaraffär. Den ljusa gården till höger är bokhandlare Stendahls gård, som också kallas Jyllis gård.
Erik Holmström skulle känna sig nöjd om han kunde se att hans gård från 1812 fortfarande är i gott skick och i full användning året runt. Den röda bagarstugan till vänster är byggd år 1815. Fotot från år 2021.
Lidren och förrådsbyggnaderna på gården är i gott skick trots att de är byggda på 1800-talet och i dessa har inretts 6 olika stora lägenheter för uthyrning. Genom dörren till vänster kommer man in i den rymliga bastuavdelningen. Fotot från år 2021.
Bröderna Harri Alatalo t.v. och Esko Jylli som tillsammans driver Hotell Krepelin i centrum av Kristinestad. Fotot från sommaren 2021. Om du känner för att bekanta dig med staden och vill övernatta på Hotell Krepelin, så skall du först klicka HÄR!
Skisserna av gården ur SLS:s arkiv.
Häbbret till höger flyttades från Krepelinska gården år 1968. Det andra häbbret som står till vänster donerades år 1955 av Anselmi Henttonen och det hade tidigare stått vid ”Glasas” vid Kattpiskargränden. I vänstra kanten syns lite av den Felénska gården, som muséet förvärvade år 1995. Fotot från våren 2021.
På kartan från år 1940 så syns gården nr 47 Östra Långgatan vid den blåa pilen. Här ser vi också var häbbret, som år 1968 flyttades till Lebellska köpmansgården stod före flytten.
Gästerna på Hotell Krepelin kan känna på hur livet som skeppsredare eller handelsman i Kristinestad kunde te sig under stadens storhetstid i mitten av 1800-talet. Här kan man verkligen känna historiens vingslag! Fotot från år 2021.
Från Ulrika Eleonorakyrkan kan man längs den stenlagda Kyrkogatan komma rakt in på gårdsplanen till den Krepelinska gården.

Annonser.

Anders Lagers (1847-1916) dödsannons i Syd-Österbotten 9.12.1916.
Sven Skade som innehade Toivo bryggeri söder om staden hade en ”Dricksbutik” i sin gård. Annons ur S-Ö 24.11.1917.