Hannus´ gårdar på Östra Långgatan 9.

Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2022. Uppgifterna är tagna ur gamla tidningar, mantalslängder, lagfartsregister och kyrkböcker.

Gatubyggnaden på Östra Långgatan 9 fotograferad sommaren 2022. Den gula gården till höger står på samma tomt men har adressen Östra Långgatan 7.
Gatubyggnaden på Östra Långgatan 9 A fotograferad från sydost sommaren 2022. Den äldsta delen är troligtvis byggd i mitten av 1800-talet men den byggdes sedan till på gårdssidan, när den andra våningen byggdes på. I början på 1960-talet byggdes den till med rum i den södra ändan, så att den fick det utseende som den fortfarande har.
Det var Otto Hannus som under åren 1948 till 1952 byggde den här gårdsbyggnaden men han bodde inte där själv, utan den var för det mesta uthyrd. Foto taget från nordost sommaren 2022.

Gårdarnas och tomtens historia.

Före år 1825 så ser det ut som tomten nr 218 skulle vara obebyggd och obebodd. Eftersom tomten ligger utanför det forna tullstaketet, så har där inte funnits någon bebyggelse före år 1808 heller.

På stadsplanen från år 1825 så ligger tomten 218 i ändan av Östra Långgatan. Tomten är fortfarande odelad och den norra delen har adressen Östra Långgatan 7 och den södra använder Östra Långgatan 9. Tomten gränsar i väster till sportplanen eller till den tilltänkta ”Hans Bergsgatan”.

År 1830 ägdes halva tomten nr 218 av tjärvräkaren Öbergs änka och följande år ägdes halva tomten av hennes arvingar. Den andra halvan ägdes av sjötullsvaktmästaren Erik Ahlfors och hans hustru Maria.

År 1832 ägdes halva tomten av änkan Öbergs arvingar. Den andra halvan ägdes av familjen Ahlfors och på hyra bodde skepparen Carl Fredrik Blomberg (1785-1864). Denne var född i Somero men flyttade år 1831 till Kristinestad och år 1833, då han var närmare 50 år gammal gifte han sig med 20-åriga hattmakaredottern Sofia Lovisa Hallberg (1813-1891).

Åren 1835 -1840 ägdes en sjättedelen av tomten 218 av glasmästaredottern Maria Sigström (f.1790) och på hyra hos henne bodde arbetskarlen Johan Hällström med hustrun Beata. En annan sjättedel av tomten ägdes av familjen Ahlfors och en tredje sjättedel av glasmästaren Carl Eklund.

Den sista delen, som var ½ av hela tomten ägdes av soldathustrun Maria Malin (f.1789).

År 1845 ägdes 1/6 av tomten av glasmästare Sigströms arvingar och där bodde förre handlanden Anton Hasselblatt på hyra. Den andra sjättedelen hade nu övertagits av skepparen Carl Fredrik Hackman (1807-1851) och på hyra bodde handelsman Gottfrid Starcke med hustrun Maria Rebecka. Den tredje sjättedelen ägdes av glasmästaren Carl Eklund men ingen bodde på den delen. Hälften av tomten ägdes av sjömannen Erik Malin med hustrun Maria, född Öberg.

År 1850 ägdes halva tomten 218 av sjömansänkan Maria Malin (f. Öberg 1789-1852). Hon var änka efter matrosen Erik Malin, som var född i Viborg 1801 och som flyttade till Kristinestad år 1835. Erik avled i Odessa i augusti 1848. På hyra hos Maria Malin bodde sjömannen Carl Forsström med hustrun Maria.

1/6 av tomten 218 ägdes av konsuln Simon Anders Wendelin, som inte bodde där utan det gjorde hans syster Maria Rebecka (1791-1872), som var gift med före detta handlanden Gottfrid Starcke (1792-1851). Där bodde också Starckes dotter Augusta Fredrika (1827-1900), som var gift med Gustaf Tötterström (1820-1897) från Lojo.

1/6 av tomten ägdes av glasmästaren Gustaf Eklund (f.1817) som bodde på Strandgatan 16. På hyra bodde arbetskarlen Christoffer Engman med sin hustru Eva.

1/6 av tomten ägdes av samma glasmästare Gustaf Eklund men den var obebodd.

År 1855 ägdes 1/6 av gården av skräddaren Carl Oskar Melander (1817-1871). Han var född i Kaskö och flyttade 1847 till Kristinestad. Han var gift med Anna Charlotta Nyberg, som var född år 1825 i Wasa och som flyttade till Kristinestad 1840. Under åren 1856 och 1866 fick de åtminstone 4 barn. En del av tomten ägdes av konsuln och kommerserådet S. A. Wendelin, den andra delen ägdes av styrmannen Karl Frisk med hustrun Helena.

År 1860 ägdes 1/6 av gården av skräddaren Carl Oskar Melander. Wendelins del av tomten hade nu övertagits av matrosen Carl Magnus Parman (f.1796) som var gift med Greta Ståhl (1813-1864) från Vasa. Greta hade från tidigare sonen Carl Johan (f.1842) och tillsammans hade de Johanna (f.1845) och Zacharias (f.1855). Den andra delen ägdes av styrmannen Karl Frisk med hustrun Helena.

År 1870 ägdes 1/6 av tomten av skräddaren Carl Oskar Melander.1/3 av tomten ägdes av tjärvräkaren Kristian Olin och där bodde Wilhelm Pasi på hyra. Halva tomten ägdes av skepparen C.G. Sjöqvist.

År 1873 hade 1/6 av tomten tillfälligt övertagits av konsul Otto Wendelin, som inte bodde där. På hyra bodde sjömannen Niklas Hällström och bryggeridrängen Daniel Gabbels med hustrun Klara.

1/3 av tomten på adressen Östra Långgatan 7 ägdes nu av uppköparen och bränneribokhållaren Wilhelm Pasi. Denne var född i Bötom 1839 och han flyttade till staden år 1858 via Storå. På hyra bodde arbetskarlen Johan Remahl med sin hustru Maria (1841-1873) och August Remahl med hustrun Eva.

Hälften av tomten ägdes av styrmannen Carl Johan Frisk, som var född 1813 i Helsingfors men flyttade till Kristinestad 1840. Han var gift med Lena Enbom, som var född 1818 i Tammerfors. Mellan åren 1840 och 1856 fick de åtminstone 3 barn.

År 1875 hade 1/6 av tomten, som i dag har adressen Östra Långgatan 9 övertagits av sjömannen Rudolf Josefsson Lillträsk (1842-1922) som var gift med Marie (1843-1922).

Den tredjedel av tomten som Wilhelm Pasi hade ägt, hade nu övertagits av arbetskarlen Johannes Rimahl. Denne som kallades Johan Remahl (f.1846) var född i Rimal i Mustasaari och han var första gången gift med Maria Bernqvist (1841-1873) från Närpes. Andra gången var Johan gift med Hedvig Kallio (f.1853) från Storå. På hyra bodde Johans bror, brandvakten August Remahl. Han var också född i Rimal i Mustasaari och han var gift med Eva Krankala, som var född år 1844 i Bötom.

Halva tomten, som numera har adressen Östra Långgatan 9A ägdes av maskinisten Johan Mannfolk med hustrun Kajsa.

År 1880 ägdes 1/6 av tomten av Rudolf Josefsson Lillträsk, med hustrun Marie och 5 mindre barn. På hyra i deras gård bodde timmermannen Karl Silfverström (f.1832) med hustrun Greta (f.1856). Där bodde också arbetskarlen Henrik Berlin (f.1817) med 2 barn.

1/3 av tomten ägdes av arbetaren Johan Remahl (f.1846) och hustrun Hedvig, som kallades Hedda (f.1853) och på hyra bodde hans bror, brandvakten August Remahl (f.1850) och hustrun Eva (f.1844). ½ av tomten ägdes av Kajsa Mannfolk (f.1835) som nu var änka med 4 mindre barn.

År 1885 ägdes 1/6 av tomten av Rudolf Josefsson Lillträsk med hustrun Marie och 3 mindre barn. På hyra bodde arbetskarlen Anders Palmberg (f.1811) med hustrun Elisabeth (f.1816). Där bodde också sjömannen Elias Norrgrann (f.1865) med sin mor Maria, som var född 1834.

1/3 av tomten hade nu övertagits av sjömannen Johan Henriksson (f.1848) och hustrun Anna och 3 mindre barn. Tidigare ägaren Johan Remahl och hans bror August flyttade då med sina familjer till Kyrkogatan 1, där de började bo på hyra.

½ av tomten ägdes av Kajsa Mannfolk (f.1835) som nu var änka med 3 mindre barn. På hyra hos Kajsa bodde skomakareänkan Eva Engman (f.1818).)

Skissen visar hur gårdarna var placerade på tomterna år 1890 och här ser man att tomten 218 är delad och där finns 3 gatubyggnader.

Åren 1890 -1900 ägdes 1/6 av tomten av Rudolf Josefsson eller Lillträsk med hustrun Marie och 2 mindre barn. På hyra bodde arbetskarlen Gabriel Nyström (f.1848) med hustrun Brita (f.1838) och 5 barn. Där bodde också förre brandvakten Erik Kankaanpää (f.1837) med Maria (f.1838) och hovslagaren Johan Åberg (f.1834) med hustrun Maria (1836).

1/3 av tomten ägdes av sjömannen Johan Henriksson och hustrun Anna och vuxna barnen Ida (f.1869) och Anna (f.1873).

½ av tomten ägdes av sjömansänkan Katharina Mannfolk med barnen Johan, Emma och Ida.

År 1902 ägdes 1/6 av tomten av Rudolf Josefsson eller Lillträsk med hustrun Marie och 2 mindre barn. På hyra bodde arbetskarlen Gabriel Nyström (f.1848) med hustrun Brita (f.1838) och vuxna barnen Johan (f.1876), Ellen (f.1878), Axel (f.1880) och Emil (f.1884). Där bodde också jungfrun Mina Lillåhls (f.1855).

(2/3 av tomten ägdes nu av sjömannen Johan Henriksson med hustrun Anna och dottern Ida (f.1870). 1/6 av tomten ägdes av sjömansänkan Katharina Mannfolk med vuxna barnen Ida och Johan, som ser ut att vistas i Amerika.)

År 1905 ägdes 1/6 av tomten och gården 9B av Rudolf Josefsson eller Lillträsk med hustrun Marie och vuxna sonen Fredrik (f.1886). På hyra bodde arbetaren Edvard Salin (f.1874) med hustrun Ellida (f.1871) och 4 mindre barn. Där bodde också jungfrun Mina Lillåhls (f.1855).

2/3 av tomten på Östra Långgatan 7 ägdes av sjömannen Johan Henriksson och hustrun Anna med dottern Ida (f.1870). 1/6 av tomten och gården 9A ägdes av sömmerskan Ida Mannfolk (f.1871) och hennes bror Johan, som dock vistades i Amerika. På hyra bodde arbetaren Oskar Råtts (f.1874) med hustrun Sofia (f.1879).

År 1905, den 4 december ändrades tomtens ägoförhållande så, att Rudolf Josefsson Lillträsk började äga halva tomten nr 218 och de båda gårdarna på Östra Långgatan 9 tillsammans med hustrun Marie. Sonen Fredrik hade rest till Amerika medan dottern Agnes bodde kvar. Den andra halvan på Östra Långgatan 7 ägdes av sjömansdottern Ida Henriksson (f.1870) då hennes far Johan hade rest till Amerika.

År 1910 ägdes den 2/3 av tomten och de båda gårdarna av Rudolf Josefsson eller Lillträsk med hustrun Marie. Ogifta dottern Agnes bodde med dem medan vuxna sonen Fredrik befann sig i Amerika. Edvard och Ellida Salin bodde kvar på hyra och det gjorde jungfrun Mina Lillåhls också. Sjömannen Ivar Salin (f.1877) bodde också där med hustrun Tilda, som var född 1883. På hyra bodde också sjömannen Frans Otto Nyqvist (f.1880) med hustrun Amanda (f.1879) och en liten son.

Den norra delen av tomten på Östra Långgatan 7 ägdes av sjömansdottern Ida Henriksson och hennes far Johan var fortfarande i Amerika.

År 1914 var det endast arbetaren Frans Sillanpää, som bodde på hyra i Rudolf och Marie Lillträsk gård på Östra Långgatan 9.

I Ida Henrikssons gård på Östra Långgatan 7 bodde år 1912 på hyra arbetaren Anders Vilhelm Mattila (f.1877) med hustrun Maria (f.1874). År 1914 var det arbetaren Frithiof Stenroos (f.1878) och hans hustru Wendla (f.1877) som bodde där.

År 1916 ägdes båda gårdarna av formannen Rudolf Lillträsk och hustrun Marie. Barnen Fredrik och Agnes befann sig både i Amerika. Det ser ut som att Agnes hade återvänt från Amerika redan 1918. På hyra bodde arbetaren Viktor Kulmala (f.1881), arbeterskan Johanna Bergholm (f.1870) med 2 barn och arbeterskan Maria Hautaniemi (f.1886) med 4 barn. Frans Sillanpää bodde också där.

År 1920 ägdes båda gårdarna på tomten av formannen Rudolf Lillträsk (f.1842) och hustrun Marie (f.1843). Hos dem bodde också deras dotter Agnes (f.1883) medan deras son Fredrik (f.1886) hade rest till Amerika. På hyra bodde arbetaren Johanna Bergholm (f.1870), arbetaren Frans Sillanpää (f.1885) som just då satt i tukthus, arbetaren Johan Nyman (f.1844) och arbetaränkan Sofia Eliasson (f.1844). I gården bodde också arbetaren Johan Björs (f.1859) med hustrun Susanna (f.1852) med barnen Lydia (f.1892) och Karl (f.1896). Maskinistänkan Selma Blomqvist (f.1867) bodde också på hyra med barnen Birger (f.1894), Frans (f.1896) Runar (f.1898) och Eskil (f.1900).

År 1922 avled Marie Sofia (d.17.3) i en ålder av 78 år och maken Rudolf (d.6.10) som var 80 år gammal. Gården övertogs då av de vuxna barnen Agnes och Fredrik.

År 1925 skulle Agnes och Fredrik Josefsson eller Lillträsk söka om lagfart på tomten de fått i arv men eftersom de inte kunde hitta den gamla lagfarten, så måste de kungöra om saken i landets officiella tidning. De blev då tvungna att vänta ”natt och år” på utslaget om lagfarten.

År 1926, i februari meddelade Fredrik Josefsson, som då kallade sig Fred att han avstår från sin arvedel och överlåter alltsammans åt sin syster Agnes. Fred var då bosatt i Hoquaim i Washington, USA. Agnes blev genom detta ensam ägare till 2/3 av tomten nr 218, i den södra ändan.

År 1926 reste också Agnes Josefsson till Amerika och den 6 juli 1926 gifte hon sig där med Karl Erik Brådd, som var född 1879 i Rangsby i Närpes. Agnes återvände från Amerika 1928 och bosatte sig i Rangsby medan maken Karl Erik stannade kvar.

I början av 1930-talet ägdes de båda gårdarna och 2/3 av tomten 218 av Agnes Brådd, som då bodde i Rangsby. Maskinistänkan Selma Blomqvist bodde kvar ännu och på hyra bodde också arbetaren Onni Nordberg (f.1913), arbetaren Johan Björs med sin familj, baderskan Johanna Vuorinen (f.1885) med sin vuxna son Aatos och sömmerskan Ida Mannfolk (f.1871).

År 1931, den 5 augusti köpte drängen, senare formannen Viktor Jansson den norra gården på Östra Långgatan 7 på konkursauktion för 26 600 mark. Johan Viktor (1903-1962) var född i Tjöck och var gift med Elsa Granlund (1889-1969) , som var född i Dagsmark. År 1922 fick de dottern Elin, som dog i späd ålder. De tog då Elsas brorson Rudi Granlund, som var född år 1921 i Dagsmark till fosterson.

År 1937, den 2 januari skrev Agnes och Karl Brodd, som då båda två bodde i Vancouver BC en fullmakt, där de gav chauffören Josef Långvik i Kristinestad rätt att sälja deras gårdar på Östra Långgatan 9.

År 1937, den 17 juli sålde ombudet, chauffören Josef Långvik 2/3 av tomten 218 och båda gårdarna för 43 000 mark åt bonden Otto Hannus, som var född på Hinders i Lappfjärd år 1894. Otto hade år 1914 gift sig med Siri Josefsdotter Geisor (f.1888) från Sideby.

I början av 1940-talet ägdes båda gårdarna på Östra Långgatan 9 av Otto Hannus, som bodde i den norra gården med hustrun Siri och barnen Levi f.1915 som var gift med Gunborg Kronman från Åggelby, Eugen f.1916 som var gift med Sigrid Heir från Kvevlax, Egil f.1917 som var gift med Helny Strömblad från Närpes, Ella Cecilia f.1919 gift Bäckman i Vasa, Göta Linnea f.1921 gift Nordlund och Henry f.1925 som var gift med Göta Ekblom (f.1927).

På hyra i den södra gården bodde sömmerskan Ida Mannfolk och en Ester Salminen (f.1929) från Helsingfors. På hyra bodde också byggaren Yrjö Pullola (f.1907 i Storå), som var gift med Ellen Grönroos, som var född 1906 i Dagsmark och med dem bodde deras 7 barn. Fram till mitten av 1930-talet hade de bott i Storå men sedan flyttade de till Lappfjärd och just före kriget flyttade de till staden. Efter Pullolas bodde arbetaren Runar Grannas i gården. Han var född 1913 och var gift med Agnes Linnea Bäckström, som var född 1914 i Lappfjärd. De hade åtminstone sönerna Börje (f.1939) och Håkan (f.1941).

Mellan åren 1948 och 1952 byggde Otto Hannus ett boningshus inne på gården, som hyrdes ut men som ibland också användes av familjen.

År 1952, den 5 juli sålde Otto och Siri Hannus sin ägande 2/3 av tomten åt sina söner Levi, Egil och Henry Hannus. Köpeskillingen var 150 000 mark och den betalades genom att överta en skuldsedel i sparbanken. Föräldrarna behöll rätten att gratis få bo i två rum och kök i huvudbyggnaden och de önskade också få god omvårdnad till döddagar. Sönerna erhöll en tredjedel var men det bestämdes genast att Egil skulle få överta huvudbyggnaden vid gatan, Levi skulle få överta den södra byggnaden vid gatan medan Henry skulle få överta den nyare gårdsbyggnaden.

År 1965 sålde Levi Hannus sin andel av gårdarna åt sina bröder Egil Hannus och Henry Hannus och han flyttade själv till en lägenhet på Strandgatan.

De båda gatubyggnaderna och gårdsbyggnaden ägs i dag av Henry Hannus son, som också bor i den ena gatubyggnaden medan den andra står tom. Gårdsbyggnaden är uthyrd.

Foton.

De här tre gårdarna står på tomt nr 218 enligt stadsplanen från år 1825. Tomten har aldrig blivit delad och gården till höger står på Östra Långgatan 7 medan de två längre bort står på Östra Långgatan 9. Fotot taget från nordost sommaren 2022.
Gården på Östra Långgatan 9 fotograferad sommaren 2022. Den ligger i den norra ändan av tomt nr 218 och gårdens äldsta del är från början av 1800-talet. I något skede byggdes den till med en vindsvåning och på gårdssidan med en farstukvist, samtidigt som fasaderna rappades. Otto och Siri Hannus bodde i den södra ändan av gården medan deras son Egil och hans hustru Helny bodde i den norra ändan. Gården är sedan lång tid tillbaka obebodd.
Gatubyggnaden Östra Långgatan 9 fotograferad från gårdssidan sommaren 2022. Den mittersta ytterdörren leder upp till vindsrummen medan den till vänster gick in till Egils bostad och den högra till Otto och Siris bostad.
Den äldsta delen av gatubyggnaden Östra Långgatan 9 A är från tidigt 1800-tal men den har sedan skarvats i på alla håll, både uppåt och åt sidorna. I bakgrunden till höger skymtar den nyare gårdsbyggnaden från början av 1950-talet.  Fotot taget från nordost sommaren 2022.
Gatubyggnaden Östra Långgatan 9 A har numera ingången från gårdssidan medan den tidigare fanns mot gatan. Det var i början av 1960-talet, som dåvarande ägaren Henry Hannus byggde till gården med en tegelbyggnad i södra ändan. Foto taget från gårdssidan sommaren 2022.