De försäkrade byggnaderna på tomt 139

Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.

Brandförsäkringen år 1900.

År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors men det var först i oktober 1900 som byggnaderna på Östra Långgatan 38 fick sin första brandförsäkring. Halva gården ägdes då av fiskareänkan Maria Åkerberg och den andra halvan av fiskaredottern Henrika Åkerberg.  Dessa anmälde den 29 oktober att byggnaderna skulle försäkras och försäkringsansökan skulle göras till Städernas Allmänna Brandstodsbolag i Helsingfors.

Damerna Åkerberg uppgav att tomten var 542 m² stor och att på den fanns det en brunn med rikligt vatten, som kunde användas vid en eventuell brand. De uppgav också att på tomten fanns det tillräckligt med brandredskap, nämligen 2 brandstegar, 3 brandhakar och 2 brandämbare och de var alla märkta med tomtens nummer. Några eldfarliga inrättningar fanns inte på tomten och inte i grannskapet heller och på tomten fanns det inte några skyddande, lummiga lövträd.

Änkan Maria Åkerberg ägde hälften av tomten nr 139 och fiskaredottern Henrika Åkerberg ägde den andra halvan och det var först i oktober 1900 som de tecknade en brandförsäkring på alla de byggnader som fanns på tomten. Så här var byggnaderna placerade enligt försäkringsbrevet.

Det fanns sju byggnader på tomten år 1900 och samtliga skulle försäkras mot brandskada:

Huvudbyggnaden nr 1:

En träbyggnad uppförd i en våning av nytt timmer år 1811, brädfodrad och målad med kompositionsfärg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 26,07 m lång och 5,20 brett och där fanns totalt 8 rum och i dessa fanns det 5 kakelugnar och 2 köksspisar. På gårdssidan fanns det två verandor byggda av korsvirke och bräder.

Huvudbyggnaden försäkrades för 4 000 mark.

Byggnad nr 2:

En uthusbyggnad av stock i försvarligt skick, uppförd år 1828, inte brädfodrad men nog målad med kompositionsfärg och hade ett tak av bräder. Uthuset var 6,6 m långt och 4,3 m brett och där fanns en foderlada och ett vedlider.

Uthuset försäkrades för 200 mark.

Byggnad nr 3:

Ett utedass byggt av korsvirke och bräder år 1853, målat med kompositionsfärg och hade ett brädtak. Utedasset eller avträdet var 1,7 m långt och 1,8 m långt.

Utedasset försäkrades för 20 mark.

Byggnad nr 4:

En fähusbyggnad av stock i försvarligt skick, byggt år 1828, inte brädfodrat men målat med kompositionsfärg och hade brädtak. Uthuset var 4,8 m långt och 3,7 m brett.

Fähuset försäkrades för 200 mark.

Byggnad nr 5:

En förrådsbod, uppförd av stock år 1819 och var i försvarligt skick, brädfodrad och målad. Den var 4 m lång och 3,55 m bred.

Denna bod försäkrades för 100 mark.

Byggnad nr 6:

En matförrådsbod, uppförd år 1819, av stock i försvarligt skick, inte brädfodrad men målad med kompositionsfärg och hade ett tak av asfaltfilt. Den var 3 m lång och lika bred.

Denna bod försäkrades för 150 mark.

Byggnad nr 7:

Ett vedlider uppfört av stock år 1828, brädfodrat och målat med kompositionsfärg och hade ett tak av asfaltfilt. vedlidret var 5,22 m långt och 5,1 m brett.

Vedlidret försäkrades för 300 mark.

Förutom dessa 7 byggnader så försäkrades den målade inkörsporten för 50 mark. Ett plank, som var 10 m långt och 1,90 högt försäkrades för 50 mark.

Hela försäkringsbeloppet uppgick till 5 070 mark och den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 42,23 mark. De flesta byggnader påfördes en extra hög premie, eftersom de låg så nära någon annan byggnad.

Försäkringsbrevet år 1900 undertecknades av fiskareänkan Maria Åkerberg (f.1829). Hennes svärfar var Johan Åkerberg (1797-1876) och denne hade en bror, som hette Anders (1800-1861). Anders i sin tur hade en dotter Henrika, eller Hendrika som hon själv skrev, som andra undertecknare av försäkringsbrevet. Före försäkringen trädde i kraft skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och denna granskning gjordes av stadens stora affärsmän, nämligen Johan Wilhelm Olin och Konrad Sundman.