Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2025.
År 1897 grundades i Tammerfors en affärsrörelse, som skulle vara verksam i över 100 år. Bolaget bakom affärsrörelsen skulle handla med jordbruksprodukter och förse bönderna med gödsel och andra förnödenheter. Affären grundades av G. W. Osonen (1849–1924) som också var verksam i försäkringsbranschen.
Osonen var född i Hausjärvi och redan som 11-åring fick han arbete i Helsingfors. Han blev sedan verksam i olika försäkringsbolag tills han år 1897 grundade Hämeen Maanviljelijäin Kauppa Oy. Han fick med sig mer än 100 olika investerare som bolagister, som i de flesta fall var jordbrukare i närkommunerna. Kontoret och den första affären placerades i Tammerfors.
År 1920 öppnades en filial i Tavastehus och ett par år senare en till i Vammala.
År 1925 utvidgades rörelsen till att omfatta hela landet, då ett nät av agenter och representanter skötte om försäljningen av bolagets produkter. Samma år bytte bolaget namn till ”Suomen Maanviljelijäin Kauppa Oy”, alltså SMK Oy.
I början av 1930-talet efter den stora finanskrisen började bolaget inrätta egna försäljningskontor runt hela landet. I snabb takt byggdes 18 försäljningskontor, bland annat i Kristinestad.
År 1934 öppnades alltså i Kristinestad ett försäljningskontor, som förestods av Gösta Lindqvist (1895–1965). Han var son till bryggerimästaren Waldemar Lindqvist och sjökaptensdottern Anna Ida Emilia Hjulman i Kristinestad. Gösta hade gått i lantbruksskola i Dickursby och arbetade efter denna en tid på Agros i Helsingfors och på en frökontrollanstalt i Hamburg. Gösta blev redan SMK:s representant i Kristinestad år 1930. Karl Forsström (1908-1989) som hade arbetat på Kuluttajain Osuusliike på Strandgatan började samma år arbeta åt SMK. SMK övertog det utrymme i Helsingforsbankens gård vid torget där konkurrenten Labor tidigare hade verkat.
År 1938 uppförde SMK en större magasinbyggnad på Östra sidan invid det yttersta järnvägsspåret. Magasinet var 30 meter långt och 16 meter brett, byggt i två våningar inrymmande stora lager och ett kontor. Ritningarna gjordes av arkitekt J. Tähtinen. Nedre våningen som var gjord av armerad betong hade en takhöjd om 2,40 m och där uppbevarades jordbruksmaskiner och redskap. Övre vången var byggd av trä och där uppbevarades spannmål, bigödsel, fodervaror och andra dylika varor. Betonggolvet beräknades hålla upp till 2 500 kg per kvm.
Största konkurrenter var de stora handelskedjorna Kesko och SOK, Labor, Hankkija och flera mindre handelsföretag.
På 1930-talet var SMK:s största ägare kalkfabrikerna i Pargas, ända till år 1940 då bolaget såldes åt Rosenlew i Björneborg. Under vinterkriget förstördes huvudkontorets byggnad i Tammerfors och år 1943 kunde de inviga det nya kontorshuset. Förutom försäljningsställen på 30 orter hade förtaget sex kvarnar, två brödfabrik och tre reparationsverkstäder för bilar och traktorer.
På 1950-talet gick Gösta Lindqvist i pension och Karl Forsström utsågs till ny direktör för enheten i Kristinestad.
På 1960-talet började SOK köpa upp andelar i SMK, så att år 1970 ägde de 90 % av bolaget. År 1984 sålde SOK sina aktier i SMK åt flera större bolag, som bildade utvecklingsbolaget Finvest. Flera spekulanter och börshajar lade beslag på Finvest i början av 1990-talet och bolagets verksamhet upphörde helt år 2000.
I Kristinestad verkade SMK:s affär i Helsingforsbankens gård vid torget ända till slutet av 1967 då den stängdes och all personal sades upp. Där arbetade då försäljaren Bertel Marjamäki, kassörskan Raili Kallio, försäljaren Per-Erik Byholm och servicemannen Klaus Pärus. Verksamheten vid lagret på Östra sidan avslutades följande år och lagerkarlen Eliel Äppel sades upp först då. Föreståndaren, direktör Karl Forsström fortsatte att sköta agenturen hemifrån på Staketgatan 24, ända tills han gick i pension år 1971. Därmed var SMK:s verksamhet i Kristinestad avslutad.
År 2013 revs den robusta magasinbyggnaden på Östra sidan. Esa Uusitalo från Uttermossa hade ett styvt arbete att med sin grävmaskin slita sönder fackverket på den övre våningen med sin grävmaskin men ännu större arbete hade Jussi Ulfves som med en hammargrävmaskin söndrade betongen i den nedre våningen.
Tomten såldes och den nya ägaren uppförde ett ståtligt egnahemshus på tomten Tjärhovsvägen 14.
Foton och annonser.
