Åkerbergs eller Lahtinens gård på Östra Långgatan 38. 

Sammanställt av Lasse Backlund i augusti 2022, med hjälp av Jarmo Lahtinen. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder, kyrkböcker och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.  

Den äldsta delen av den här gården byggdes år 1811 av lotsen Johan Åkerberg och hans hustru Anna. Det är ändå möjligt att vissa delar av gården är betydligt äldre. Den står på Östra Långgatan 38 men den kan också använda adressen Skolgatan 6. Tomten på 500 m² har nummer 139 på stadsplanen från år 1825. Fotot taget från nordväst sommaren 2022.

Gårdens historia.

På Tarmo Suomalainens miniatyrmodell av staden år 1751, så stod den gamla gården på samma ställe som dagens gård. Därför är det fullt möjligt att delar av den nuvarande gården är betydligt äldre än från 1811, som Per-Olof Jarle uppger i sin bok ”Kristinestads byggnadshistoria”.
På stadsplanen från år 1751 så har den här tomten numret 10 i det tredje kvarteret och den ägdes då av Hans Kalbergs änka.

År 1751 och fram till ca 1760 ägdes tomten nr 10 i hörnet av Skolgatan och Östra Långgatan av Hans Calbergs änka. Namnet kunde skrivas som ”Carlbergs” eller ”Kalbergs”.

År 1765 hade tomten och gården övertagits av borgaren Jakob Jakobsson Westman (1728-1807) och han var född i Kristinestad. Han var gift 2 gånger, andra gången med Catharina Eriksdotter Håx från Lappfjärd.

År 1770 ägdes tomten och gården av borgaren Jakob Westman, som bodde med sin bror Johan.

Åren 1775 – 1780 ägdes tomten nr 10 av borgaren Jakob Westman och med honom bodde hans bröder Johan (f.1725) och Anders (f.1726).

År 1790 ägdes tomten nr 10 av borgaren Jakob Westman, som bodde med sina döttrar Lisa och Anna. Brodern Anders, som var sjöman var också skriven i gården.

År 1795 ägdes tomten och gården av borgaren Jakob Westman, som bodde där med sin dotter Anna och hennes man, lotsen Johan Åkerman (1769-1832).

År 1800 hade gården och tomten nr 10 övertagits av dottern Anna Margareta (1765-1804), som kallades Anna Greta och var gift med lotsen Johan Åkerberg. Hos dem bodde också barnen Anna Maria (1794-1807), Johan (1797-1876) och Anders Henrik, som var född 1800.

År 1804 avled Anna Åkerberg och tomten och gården på nummer 10 övertogs då av änklingen, lotsen Johan Åkerberg.

År 1811 ägdes tomten och gården på nummer 10 av lotsen Johan Åkerberg. Enligt Per-Olof Jarles bok ”Kristinestads byggnadshistoria” så skulle gården vara byggd detta år och i så fall av lotsen Åkerberg.

År 1815 ägdes tomten och gården på nummer 10 av Johan Åkerberg, som då ännu var lots. Han bodde där med hustrun Catharina och deras dotter Margareta. Hos dem bodde också Johans två söner från det tidigare äktenskapet.

År 1820 ägdes tomten och gården på nummer 10 av borgaren och fiskaren Johan Åkerberg med hustrun Catharina, som kallades Cajsa och de vuxna sönerna från Johans tidigare äktenskap Johan och Anders Henrik.

År 1825 ägdes den här tomten, som då hade numret 10 i det tredje kvarteret av borgaren Johan Åkerberg och sönerna Johan och Anders Henrik.

Omkring år 1830 hade den här gården 3 lägenheter. Den stora i norra ändan ägdes av borgaren Johan Åkerberg och de två mindre lägenheterna i den södra ändan ägdes av sönerna Johan och Anders Henrik Åkerberg.
Tomt nr 139 i korsningen av Östra Långgatan och Skolgatan, enligt stadsplanen från år 1825.

År 1830 ägdes den norra halvan av den här gården av borgaren Johan Åkerberg (1769-1832) som var född i Kristinestad och han var i sitt andra äktenskap gift med Catharina ”Cajsa” Elisabeth Pihlrot (1768-1840) också från Kristinestad. Den södra halvan av gården delades mellan sönerna, fiskaren Johan (1797-1876) och borgaren Anders Henrik (1800-1861).

År 1832 avled borgaren Johan Åkerberg och den långa gården övertogs då av hans söner. Fiskaren Johan Åkerberg övertog den norra halvan av gården medan borgaren Anders Henrik Åkerberg övertog den södra.

Historien om norra halvan av gården:

Borgaren och fiskaren Johan Åkerberg var född i Kristinestad i juni 1797 och han avled här 1876. Han gifte sig 1823 med Margareta ”Greta” Elisabet Nordman (1794-1875) och de fick 6 barn men det var endast sonen Henrik Åkerberg, som blev vuxen och gifte sig.

Sonen Henrik (1827-1884) var första gången gift 1855 med Carolina Sofia Åkervall (1830-1868) och de hade inga barn. Efter hennes död gifte Henrik om sig 1869 med Maria Catharina Nordman (f.1829) och de fick en dotter Ida Maria Åkerberg (f.1871).

Åren 1835 – 1840 ägdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan Åkerberg och hustrun Greta.

År 1845 ägdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan Åkerberg och hustrun Greta och deras vuxna son Johan Henrik (1827-1884) och minderåriga Margareta Lovisa (1837-1853).

År 1855 ägdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan Åkerberg och hustrun Greta och deras vuxna son Johan Henrik (1827-1884), som detta år gifte sig med Carolina Åkervall (1830-1868) från Kristinestad.

Åren 1860 – 1875 ägdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan Åkerberg och hustrun Greta. I gården bodde också sonen Johan med sin hustru Carolina. Carolina dog år 1868 och följande år gifte Johan om sig med Maria Nordman. Hon var född i Kristinestad år 1829 och med Johan Henrik fick hon dottern Ida år 1871.

År 1876 i november avled borgaren Johan Åkerberg och hans gårdshalva övertogs då av sonen, fiskaren Johan Henrik Åkerberg (1827-1884) och hustrun Maria.

År 1884 i december avled fiskaren Johan Henrik Åkerberg och gårdshalvan övertogs då av änkan Maria (f.1829), som bodde med dottern Ida.

På skissen från slutet av 1800-talet så ser vi att gården på tomt 139 då redan hade den längd, som den fortfarande har.

Åren 1900 -1912 ägdes den norra halvan av fiskareänkan Maria Åkerberg, som bodde där ensam efter att dottern, folkskolläraren Ida Åkerberg hade flyttat till Lålby.

År 1914 ägdes den norra halvan fortfarande av fiskareänkan Maria Åkerberg. På hyra bodde nu änkan Alma Lindberg (f.1882) som levde på fattighjälp med 5 små barn. År 1916 bodde också tjänarinnan Serafia Frisk (f.1860) på hyra och det gjorde också hennes syster, änkan Karolina Frisk (f.1857).

År 1918, den 17 mars avled fiskareänkan Maria Åkerberg hos sin dotter Ida, som bodde i Lålby. Gården övertogs då av Marias sterbhus, med andra ord av dottern Ida.

År 1920 ägdes den norra gårdshalvan av Maria Åkerbergs sterbhus men ingen bodde där.

År 1922, den 29 augusti sålde folkskollärarinnan Ida Åkerberg den norra halvan av gården åt bondeänkan Alvina Jansson för 15 000 mark. Bostaden bestod då av en sal, kammare, kök och farstukammare. Till köpet hörde också ett lider, halva fähuset och avträdet, som fanns på den södra tomthalvan. Johanna Asp, som då ägde den södra halvan av gården godkände handeln och hon använde sig inte av den inlösningsrätt som hon hade.

År 1925, den 20 mars sålde bondeänkan Alvina Jansson den norra gårdshalvan åt skomakaren Jaakko Kivelä (f.1887) och hans hustru Olga (f.1890) för 28 000 mark. Johanna Asp, som ägde den södra gårdshalvan utnyttjade inte nu heller sin rätt att lösa in den norra delen för samma summa.

I slutet av 1920-talet bodde snickaren John Perjus (f.1887) på hyra i Kiveläs gårdshalva med hustrun Anni och 6 små barn. John gjorde tavelinramningar och fönsterglasarbeten under den tid han bodde i gården. Där bodde också arbetaren Aron Andlin (f.1879) med 6 barn. Arbetaren Gustav Linström (f.1858) bodde på hyra med hustrun Ester (f.1859) och vuxna sonen Viktor August (f.1897).

År 1938 övertogs den norra halvan av gården av plåtslagaren Urho Lahtinen (f.1890). Han var född i Ruovesi och var gift med Ida Björklund (f.1895) från Sideby. De bodde i Tammerfors på 1910-talet, där deras första dotter Helvi föddes 1917. Urho blev bekant med plåtslagaren F.L. Wihuri där och både Wihuri och Urho Lahtinen flyttade sedan till Kristinestad.

Urho och Ida fick efter flytten till Kristinestad 5 barn till: Kaarlo år 1921, Pentti 1922, Antti år 1925, Irma år 1928 och Ritva föddes år 1932. En tid bodde också deras vuxna dotter Helvi (f.1917) och hennes son Reijo Kalervo (f.1938) men de flyttade snart till Vasa.

På hyra bodde Hellä Siltanen, som var född Viitamäki i Storå och hos henne bodde de 4 barnen. En tid bodde också Aini Laksola i gården på hyra. Hon var född Hakala i Storå år 1903 och med henne bodde 2 barn. Väinö Vesterlund, som var född i Ahlainen bodde där med hustrun Jenny Maria, som var född Nummelin i staden år 1894 och hos dem bodde också sonen Heikki (f.1923).

Både Ida och Urho Lahtinen avled på 1960-talet och deras norra gårdshalva övertogs då av arvingarna. Deras son Antti hade 1953 köpt den södra delen av gården och efter det är det familjen Lahtinen, som äger hela gården på Östra Långgatan 38. Efter Anttis och Mirja Lahtinens död har den södra gårdshalvan övertagits av en av deras söner, som använder den som stadigvarande bostad. Den norra gårdshalvan ägs gemensamt av Anttis och Mirjas barn och den delen är uthyrd för tillfället.

 

Historien om södra halvan av gården:

Åren 1835 – 1840 ägdes den södra halvan av tomt 139 av borgaren Anders Åkerberg och hustrun Anna.

År 1845 ägdes den södra gårdshalvan av borgaren Anders Åkerberg med hustrun Anna. Hos dem bodde också döttrarna Anna Maria (f.1824) och Margareta (f.1827), som kallades Greta.

År 1850 ägdes den södra gårdshalvan av borgaren Anders Åkerberg med hustrun Anna och dottern Christina (1825-1895). På hyra bodde sjömannen Carl Johan Asp (f.1824).

År 1851 gifte sig Anders Åkerbergs dotter Margareta Katarina (f.1827), som kallades Kajsa med sjömannen Carl Johan Asp (f.1824) och de fick samma år dottern Johanna Asp. Sjömannen Carl Johan Asp dog följande år.

År 1855 ägdes den södra gårdshalvan av borgaren Anders Åkerberg med hustrun Anna och döttrarna Henrika (f.1837) och Christina (1825-1895). I gården bodde också deras syster Kajsa Asp, som nu har blivit änka med sin lilla dotter Johanna.

År 1858 gifte sig Christina Åkerberg med skepparen Erik Anders Boberg (1831-1885) från Kristinestad. Skeppare Boberg var son till handlanden Jacob Erik Boberg (1809-1850) och Anna Greta Holm från Kaskö. Erik Anders och Christina fick 3 barn, som alla ser ut att vara både ogifta och barnlösa.

År 1860 ägdes den södra delen av gården av borgaren Anders Åkerberg med hustrun Anna. Hos dem bodde dottern Henrika och en fosterson, som hette Anders.

År 1861 i mars dog borgaren Anders Åkerberg och gården övertogs då av änkan Anna. Hos henne bodde dottern Henrika och fostersonen Anders. I gården bodde också sjömansänkan Greta Asp med dottern Johanna.

År 1870 ägdes den södra gårdshalvan av änkan Anna Åkerberg. Hos henne bodde dottern Henrika och fostersonen Anders. Där bodde också Annas dotter Katharina Asp med dottern Johanna.

År 1872, den 7 september sålde Erik Anders och Kristina Boberg sin del av södra halvan av tomten 139 åt sjömansänkan Katarina Asp och hennes ogifta syster, jungfru Henrika Åkerberg.

År 1875 ägdes den södra gårdshalvan av änkan Anna Åkerberg, som bodde med ogifta dottern Henrika. Där bodde också Annas dotter Katharina Asp med dottern Johanna.

År 1877, den 7 maj fick fiskareänkan Anna Kristina Åkerberg och hennes döttrar, sjömansänkan Katarina Asp och fiskaredottern Henrika Antoinette Åkerberg fastebrev på 7/8 delar av tomten nr 139 i tredje kvarteret.

År 1878 i februari avled änkan Anna Åkerberg och gården övertogs då av dottern, ogifta Henrika Antoinetta (f.1837). Henrikas syster, sjömansänkan Katarina Asp bodde också där. På hyra bodde sjömannen Anders Lager (f.1849) med hustrun Susanna (f.1851). Paret Lager flyttade sedan till Strandgatan 31 och år 1892 köpte de Krepelinska gården och flyttade dit.

År 1900 är det i stort sett samma situation att den södra gårdshalvan ägs av Henrika Åkerberg (f.1837) och där bor också hennes systerdotter Johanna Asp (f.1851). Johannas mor Katarina Asp hade avlidit i slutet av 1800-talet. I gården bodde också Kristina Åkerbergs 2 barn, sjökaptenen Otto Boberg (f.1865) och dennes bror Alfons (f.1862).

År 1904, den 3 april avled jungfrun Henrika Antoinette Åkerberg och hon efterlämnade sig arvingarna, syskonbarnen sjökaptenen Otto Boberg, sjömannen Alfons Boberg och jungfrun Johanna Asp och sin fosterdotter Signe Maria Åkerberg, som var gift med musikanten Otto Vougt. Vid arvsskiftet kom de överens om att Johanna Asp övertar Henrikas andel på ¼ i gården.

År 1915 i september skrev Johanna Asp ett testamente, där hon bestämde att all hennes egendom skulle delas mellan hennes mors systersons barn Anni Wendelins och Signe Maria Vogts barn som överlever henne.

År 1931, den 17 november avled fröken Johanna Asp och enligt hennes testamente övertogs gården av hennes mors systersons barn.

År 1933, den 21 juni sålde Johanna Asps arvingar den södra gårdshalvan på auktion och högsta godkända budet på 8 000 mark gavs av arbetaren, bondesonen Nestor Björses (1880-1945) från Lappfjärd. Bostaden bestod då av 4 rum, uthus med 2 lider och del i fähuset. Nestor var son till bonden på Björses hemman nr 5, Karl Johan Björses (1849-1918) och Anna Kajsa (f. Klockars 1847, död 1922).

År 1945 den 7 juni avled Nestor Björses på Distriktssinnessjukhuset i Vasa. Han var tidvis sinnessjuk och hade också vistats på sinnessjukhuset i Seinäjoki. Han var ogift och barnlös.

År 1946, den 1 november sålde Nestor Björses arvingar den södra halvan av gården åt fiskaren Pentti Juusela (1925-2002) och hans hustru Astrid för 130 000 mark. Pentti var född i Skaftung medan hustrun Astrid Dalmars (1922-2001) var född i Lappfjärd.

År 1953 sålde Pentti och Astrid Juusela den södra gårdshalvan åt plåtslagaren Antti Lahtinen. Antti hade gift sig med Mirja Marjatta Eveli (f.1925 i Teuva) och de hade en tid bott i gårdens norra ända med Anttis föräldrar. Säljaren Pentti Juusela köpte i samma veva gården på Staketgatan 8 och flyttade dit med hustrun och dottern Siv (f.1944).

Anttis föräldrar Ida och Urho Lahtinen avled på 1960-talet och deras norra gårdshalva övertogs då av arvingarna. Sonen Antti hade ju år 1953 köpt den södra delen av gården och efter det är det familjen Lahtinen, som äger hela gården på Östra Långgatan 38. Efter Anttis och Mirja Lahtinens död har den södra gårdshalvan övertagits av en av deras söner, som använder den som stadigvarande bostad. Den norra gårdshalvan ägs gemensamt av Anttis och Mirjas barn och den delen är uthyrd för tillfället.

Gården som har två jämnstora lägenheter används i dag som stadigvarande bostäder.

Foton.

Gården på Östra Långgatan 38 har i dag 2 jämnstora lägenheter men den hade i tiderna 3 lägenheter. Gården är centralt belägen längs den nyligen stenlagda gatan
Urho Lahtinens gamla plåtslageri vid Skolgatan används i dag som förråd.
Det andra uthuset på tomten innehöll bland annat bastu, vedlider och toaletter.
Farstukvistarna på gårdssidan har byggts om men annars är gården i originalskick. Möjligtvis är det Mirja Lahtinen, som sitter på trappan till höger. Fotot utlånat av Jarmo Lahtinen.
Liksom sin far blev också sonen Antti Lahtinen plåtslagare och det är åtskilliga tak som han slog under sin verksamma tid i staden.
Urho och Ida Lahtinens 3 söner, från vänster Antti, Pentti och Kaarlo. Fotot utlånat av Jarmo Lahtinen.
Plåtslagaren Urho Lahtinen var född år 1890 i Ruovesi och han gifte sig med Ida Björklund, som var född år 1895 i Sideby.