Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2025. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfarter, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar.
Länkar.
År 1914 inträffade 3 tragiska dödsfall inom ett par dagar, då änkan Elisabeth Rebecka Schultz avled ett par dagar efter sonens och barnbarnets drunkningsolycka.
Läs mera om dödsfallen HÄR!
Gårdens historia
År 1800 så ser det ut som att den här tomten skulle vara obebyggd och obebodd.
År 1820 ägdes tomten av fiskaren Anders Sundman (född i staden 1778, död 1856) och hans hustru Anna Maria (född Berg 1782, död 1837). Mellan åren 1807 och 1828 fick de nio barn.
År 1830 hade tomten fått nr 16 och den byggnad som då stod där ägdes av Anders Sundman, som nu är lots och han bodde där med hustrun Anna, vuxna dottern Anna Helena (1811-1840) och flera yngre barn. I gården bodde också sonen sjömannen Erik Sundman (1809-1848). Erik var gift med Maria Sofia Holmgren (f.1816) och fick med henne flera barn, bland annat Erik Frithjof (f.1838), Johan Vilhelm (f.1842) och Carl Axel (f.1844).
År 1835 fram till 1843 ägdes tomten nr 16 av Anders Sundman, som nu igen är fiskare.
År 1837 avled hustrun Anna Maria och tre år senare gifte Anders Henrik om sig med Maria (f. Svarvfar 1809 i Mustasaari). Med Maria fick Anders Henrik ytterliga tre barn men de dog alla i unga år. Sjömannen Erik Sundman bodde kvar i gården. År 1840 bodde också sjömannen Hans Rönnlund på hyra tillsammans med hustrun Carolina.
Färgare Wirberg tar över
År 1843, den 8 april sålde Anders Henrik och Maria Sundman två tredjedelar av tomten åt färgarmästaren Fredrik Wirberg. Denne var född år 1802 i Virdois och han var gift med Britha Catharina Lundgren (1805-1878) från Vasa. I köpet ingick alla byggnader och som köpeskilling skulle Wirberg uppföra en bostadsbyggnad av nytt timmer innehållande kammare, sal och kök med ordentliga eldstäder i alla rum. Wirberg skulle också uppföra ett uthus med foderlada och fähus. Dessa byggnaders värde beräknades till 200 rubel silver och de skulle placeras söder om de gamla byggnaderna. Sundmans nya byggnader skulle ligga på den resterande tredjedelan av tomten. När byggnaderna var klara skulle Wirberg få överta Sundmans gamla byggnader.
År 1844 hade ju 2/3 av tomten och gården övertagits av färgarmästaren Fredrik Wirberg men några byggnader åt säljaren Sundman uppförde han inte. Formellt ägde Wirberg gården men familjen Sundman bodde där. Styrmannen Carl Sunddahl var skriven i gården men troligen vistades han mest på sjön.
År 1856 avled fiskaren Anders Henrik Sundman och änkan Maria fortsatte att bo kvar i gården, som alltså ägdes av färgarmästaren Wirberg.
C. M. Ridderstad och C. E. Carlström tar över
År 1857, den 13 januari sålde färgaren Wirberg 2/3 av tomten nr 16 med ”alla byggnader och liggande kilstenar” åt handlanden Carl Magnus Ridderstad för 450 rubel silver. Ridderstad själv bodde med sin familj på Strandgatan 44, så det ser ut som att tomten var obebodd.
År 1860 ägdes 2/3 av tomten nr 16 av handlanden Carl Magnus Ridderstad men ingen bodde där. Det fanns ingen känd ägare till den sista tredjedelen av tomten, så det ser ut som Maria hade avlidit eller flyttat bort.
År 1863 köpte handlanden Carl Emil Carlström 2/3 av den obebodda gården av avlidna Ridderstads konkursmassa.
År 1864 ägdes 2/3 av tomten nr 16 av handlanden Carl Emil Carlström men ingen bodde där.
Anders Rusk bygger den nya gården
År 1864, den 10 oktober sålde handlanden Carl Emil Carlströn 2/3 av ”gårdstomt nr 16 med därtill hörande donationsjord” åt lotsen Anders Rusk för 400 finska mark. I praktiken gällde det nog hela tomten men Carlström kunde inte påvisa för köparen eller rådhusrätten att han ägde hela tomten.
År 1865, den 2 oktober fick lotsen Anders Rusk lagfart på hela tomten nr 16. Han hade i tre olika nummer av ”Finlands Allmänna tidning” annonserat att om någon okänd anser sig ha rätt till den 1/ 3 av tomten som hade oklar ägare, så skulle de inom natt och år anmäla detta till tingsrätten. Eftersom inget klander inkom under året så kunde rådhusrätten ge lagfart på hela tomten åt Rusk.
År 1866 byggde kronolotsen Anders Rusk den första delen av den gård, som fortfarande står kvar men det ser ut som att han aldrig bodde där själv.
Skeppare Schultz tar över
1866, den 3 december sålde Anders Rusk den bebyggda tomten nummer 16 åt skepparen Gustaf Fredrik Schultz. Köpesumman var 2 240 finska mark och där ingick den donationsjord som hörde till tomten. Skeppare Schultz var född på Sjuls hemman i Härkmeri år 1824 och år 1848 flyttade han till staden. Han gick i sjömansskolan, blev sedan styrman och sjökapten år 1849. Han kunde flera språk, bland annat engelska och holländska och efter 1863 var han kapten på flera fartyg i staden ända till år 1874. Gustaf gifte sig första gången år 1845 med Rebecka Ekström (1823-1852) som var dotter till handelsbiträdet Matts Zachris Ekström och skräddaredottern Brita Forsman. De fick 3 barn som alla dog i unga år.
Efter hustruns död gifte han sig andra gången år 1860 med Elisabeth Rebecka Häggblad (1824-1914), som var dotter till sjömannen Gustaf Häggblad från staden. Familjen Häggblad bodde på den tomt där bönehuset Saalem finns i dag. Elisabeth, som kallades Elise var änka efter styrmannen Johan Fredrik Glasberg, som dog år 1855. Efter giftermålet med Gustaf Schultz började hon också kalla sig Rebecka eller Becka. Gustaf och Elisabeth fick 3 barn men det var endast dottern Hulda som gifte sig och fick barn.
Den nya bostadsbyggnaden var 16 m lång, uppförd av gott timmer och hade ett tak av pärtor. Där fanns sju rum och alla hade eldstad. Uthuset var 22,80 m långt, också byggt av timmer, hade ett tak av pärtor och där fanns ett magasin, ett vedlider, redskapsbod, latrin med spillningskast, fähus och en foderlada.
Efter år 1867 ägde skepparen Gustaf Schultz gården på Strandgatan 52. Han bodde där med sin andra hustru Elisabeth Rebecka, som kallas både Elise och Becka och sonen Gustaf och dottern Hulda Elisabeth. Den andra sonen Oskar som var född år 1860 avled år 1869.
År 1870 ägdes tomten nr 16 och den nybyggda gården av skepparen Gustaf Schultz med hustrun Elisabeth och hos dem bodde också deras piga Lena Hällbacka.
År 1875, den 1 maj avled skepparen Schultz i ”bröstsjukdom” och gården övertogs då av änkan som nu kallar sig Elisabeth Schultz. Hon bodde i gården med sina barn och pigan Vilhelmina Lindblom. Änkan börjar nu livnära sig som glasmästare.
Åren 1880 och 1885 ägdes tomten och gården av skeppareänkan Elisabeth Schultz och hon bodde där med sina barn.
År 1887, den 14 september hyrde fotografen Hjalmar Sjöman från Vasa ett utrymme om ca 40 m² i Rebecka Schultz gård. Hyreskontraktet skrevs på 10 år och årshyran var 15 mark.
Åren 1890 till 1914 ägdes gården av änkan Elisabeth Schultz. Hon bodde där med sonen Gustaf som var född år 1866 och med dem bodde alltid en piga. I gården bodde också dottern Hulda (f.1862) som hade gift sig med handlanden Gustaf Axel Åkerman (1861-1918). Axel var son till Gustaf Engelbert Åkerman (1823-1881) och Wilhelmina (1827-1886) vars arvingar sålde sin gård åt Norra barnhemmet.
År 1914 avled Elisabeth Schultz i en ålder av 90 år, endast ett par dagar efter att sonen Gustaf, då bosatt i Nyslott tragiskt hade omkommit genom drunkning. Gården övertogs då av sterbhuset. Där bodde Elisabeths dotter Hulda och hennes man, handlanden Axel Åkerman och deras son Wilhelm (1892-1957). Wilhelm blev student vid svenska samskolan i Kristinestad och han fick en gymnastiklärarexamen år 1919 och han fick då anställning som lärare i gymnastik och hälsolära.
Dottern Hulda Åkerman tar över
År 1915, i november övertog dottern Hulda och hennes man Axel Åkerman hela gården. Hälften hade ju Hulda fått i arv av sin mor och den andra halvan köpte hon av sterbhuset. Hon bodde i gården med sin man Axel och fick lagfart på den i början av år 1916.
Gården byggdes nu ut med en vinkel ned mot stranden, så att den fick det utseende som den har i dag. På norra sidan var längden 19,7 m, mot Strandgatan 16,03 m och där fanns 12 boningsrum. Taket hade lagts med asfaltfilt. Fotoateljén nere vid stranden fanns kvar och Gösta Carlson hade en fotografiateljé där på 1920-talet och efter honom hade R. Rosblom i ett års tid en ateljé på tomten, troligen i denna byggnad. Efter Rosblom användes ateljén som redskapslider,
År 1918 avled Axel Åkerman och gården övertogs då av handlandeänkan Hulda Åkerman, som bodde med sonen Wilhelm. På hyra bodde tulluppsyningsmannen Arvo Tenlén (f.1866) med hustrun Sofia och dottern Nadja. På hyra bodde också sjökaptenen Evert Sundqvist (f.1868) med hustrun Elsa (f.1880), som efter en tid flyttade till Kjerrströms gård på Strandgatan 79.
År 1920 ägdes gården fortfarande av handlandeänkan Hulda Åkerman och hon bodde där med sonen Wilhelm Åkerman. På hyra bodde sakföraren Väinö Parmanen (f.1873) och tjänarinnan Matilda Juhola (f.1893).
I början av 1920-talet bodde gårdsägaren Hulda Åkerman i gården. I gården bodde också hennes son Wilhelm, som nu var gymnastiklärare. På hyra bodde tjänarinnan Matilda Juhola, som var född år 1893 men var sjuklig. På hyra bodde kontoristen Matti Aho (f.1874) med sin hustru Maiju, skomakaren Oskari Lindfors (f.1870) med sin hustru och under kortare perioder bodde där telegrafrevisorn Erik Lindholm, posttjänstemannen Allan Tienheimo och kapten Otto Boberg, som var sjuklig.
I slutet av 1920-talet ägdes gården av änkan Hulda Åkerman och med henne bodde trotjänarinnan Matilda Juhola. Sonen Wilhelm hade år 1930 flyttat till Lovisa då han gifte sig med Edit Maria Lagercrantz (1893-1964) från Taipalsaari. Han blev då gymnastiklärare i Lovisa.
I början av 1930-talet ägdes gården av änkan Hulda Åkerman, som nu bodde utan tjänarinna. Hyresgäster fanns det gott om men endast för kortare tider.
I slutet av 1930-talet ägdes gården av änkan Hulda Åkerman och hos hennes bodde också hennes fosterson Holger Juhola (f.1920). På hyra bodde folkskolläraren Johan Jakob Lindholm, som var född i Nykarleby år 1868. Han var gift med Lisa Sofia, som var född år 1870 i Oravais och dog i staden år 1938. Hos dem bodde också deras son Jarl Axel Erik, som var född år 1911 i Petalax.
Huldas son Wilhelm Åkerman tar över
År 1939, i februari avled gårdsägaren Hulda Åkerman och gården övertogs då av sonen Wilhelm, som inte själv bodde där. Huldas fosterson Holger Juhola bodde däremot där och det gjorde också kontoristen Vivi Martens (f.1892) . I början av 1940-talet bodde chauffören Paul Paavola, som var född i Kauhajoki år 1891 här på hyra. Han bodde med hustrun Lydia (f.Palomäki i Kauhajoki 1887) och de hade flyttat från Lappfjärd där deras 2 barn var födda.
I mitten av 1940-talet ägdes gården av gymnastikläraren Wilhelm Åkerman men han bodde inte där. Där bodde fostersonen Holger, som nu heter Åkerman och tituleras guldsmedslärling. Kontoristen Hulda Martens bodde på hyra och det gjorde också familjen Paavola. De bodde med barnen Armas Antero (f.1924), Elvi Annikki (f.1926) och Väinö Valentin (f. 1920). Också Lydia Paavolas syster, kokerskan Hilda Palomäki (f.1894 i Kauhajoki) bodde här en tid före hon flyttade till sjukhuset eller fattiggården och blev kokerska där.
År 1950 ägdes gården av gymnastikläraren Wilhelm Åkerman, som detta år flyttade tillbaka till Kristinestad, då han igen blev gymnastiklärare vid Kristinestads samlyceum. Familjen Paavola hade nu flyttat till Varvsgatan 4, där de bodde på hyra. I stället hade familjen Kauramäki från Storå flyttat dit. Arbetaren Torsti Kauramäki var född år 1921 medan hustrun Elvi Rakel, som var född Teikari år 1919 och med dem bodde sonen Kalevi, som var född år 1948.
Runar Lindedahl tar över
År 1952, den 12 maj sålde lektor Wilhelm Åkerman gården för 1,3 miljoner åt chauffören Runar Lindedahl (1906–1998). Runar var född i Härkmeri och var gift med Gerda Julanda Sjuls (1908–1991) också från Härkmeri. De hade barnen Elisabeth Gerda (f.1930), Ralf (1932-1984), Håkan (f.1934), Marianne (f.1941) och Barbro (f.1949). På hyra bodde kontoristen Vivi Martens medan familjen Kauramäki hade flyttat till Sverige. I stället hade karelaren Lauri Hyytiä flyttat til gården med hustrun som var född i Kauhajoki. Säljaren Wilhelm Åkerman flyttade efter försäljningen tillbaka till Lovisa där han dog år 1957.
Mot slutet av 1950-talet bodde postföreståndaren Karl Rafael Lilius (1887-1969) på hyra i gården, han hade tidigare bott i Nordlunds gård på Strandgatan 32. Lilius var född i Larsmo och han är begravd i Gamlakarleby.
De nuvarande ägarna tar över
År 2002, på hösten sålde Lindedahls dödsbo gården åt tre syskon från Lappfjärd och dessa gjorde då en större renovering. Med en bostadsyta på över 300 m², så fick syskonen bra utrymme i varsin lägenhet. Gården som är i gott skick trots sin höga ålder är fortfarande i syskonens ägo.
Foton och övrig info
