Sammanställt av Lasse Backlund.
Banken, som också kallades Helsingforsbanken grundades i Helsingfors år 1913 då bankirfirman E. Winckelmnn & Co ombildades till affärsbank med hjälp av familjen Wallenberg i Sverige. Banken verkade endast på svenskspråkiga orter och expanderade inte till finska trakter, såsom de större affärsbankerna gjorde.
År 1925 i augusti meddelade Helsingforsbanken att de inom några veckor kommer att öppna ett filialkontor i Svenska Gården i Kristinestad, på det ställe där Varuhuset Talas sedan hade sin järnaffär. Föreståndare för kontoret skulle bli tidningen Syd-Österbottens redaktör Otto Stenlund.
Det dröjde dock ända till 2 november innan kontoret öppnades i Fremdelings gård på Strandgatan 42, mittemot Telegrafkontoret. Helsingforsbanken hade från tidigare nio filialkontor i svenska Österbotten, bland annat i Närpes och i Övermark.
År 1929 i december meddelade Helsingfors Aktiebank att de kommer att överta den svårt skuldsatta Atlas Banken. Den banken hade kontor i Kristinestad i egen gård på Östra Långgatan 51, alltså nuvarande Corner. Hela proceduren att överta Atlas Banken skulle ta ett par år i anspråk.
I Kristinestad gick det snabbare än så, för redan i februari 1930 övertog Helsingforsbanken hela gården på övre torget och de flyttade sitt filialkontor dit. Till sitt förfogande hade de endast två rum.
I slutet av året, närmare bestämt den 9 december 1930 kom besked om följande bankfusion. Nu var det ”Unionbanken i Finland Ab” som hade stora ekonomiska problem. Det var ju den banken som hade bildats år 1920 då Landtmannabanken, Åbo Aktiebank och Wasa Aktie Bank fusionerades.
År 1931 i maj kunde båda bankernas bolagsstämmor godkänna fusionen och den nya bolagsordningen. Bankens namn skulle bli Helsingfors Aktiebank. För övrigt så var det vid den här tiden som de kommunala skatterna i Kristinestad kunde eller skulle betalas till någon av de tre affärsbankerna. Tidigare, ännu år 1930 skulle de erläggas kontant till stadens drätselkammare på rådhuset.
K. Onni Porkka, som hade varit chef på Helsingforsbanken blev direktör för den nya banken. Oiva Nordlund, som hade varit chef på Unionbanken blev den nya bankens andra direktör men redan följande år blev Nordlund direktör igen. Otto Stenlund avgick från sina befattningar och fortsatte sitt arbete som redaktör för Syd-Österbotten.
År 1931 i juli flyttade Helsingforsbanken sitt bankkontor till Töttermanska gården Strandgatan 47, där de sedan verkade under en lång tid. Oiva Nordlund var direktör ända till 1944 då Helge Wiklen tog över. Denne stannade ända till 1965 då Einar Krook blev bankens nya direktör. Följande direktör var Börje Nygård och i december 1969 utnämndes Ingmar Nygård till direktör. Denne var född år 1944 i Oravais och hade arbetat på bankens kontor i Vasa sedan 1966.
Lönsamheten i Helsingforsbanken var god ända till 1970-talet och efter 1980 gjorde banken förlust så gott som varje år. Missnöjet bland de finlandssvenska ägarna var stort och inte blev det bättre heller då finskspråkiga Olli Ikkala valdes till chefdirektör.
Föreningsbanken SYP som ända sedan 1940-talet hade velat ha samarbete med Helsingforsbanken, utan att lyckas såg nu sin chans att kapa HAB genom att aktivt köpa upp dess aktier under hösten 1985.
För att undvika en företagskapning, bjöd HAB ut en större pott aktier åt sparbanksgruppen SCAB och denna bank fortsatte att köpa upp aktier i HAB. I oktober 1985 hade SCAB:s andel i HAB vuxit till 11 % och de erbjöd i fortsättningen ett bra pris för HAB:s aktier.
Det här gillades inte av Föreningsbanken, som började köpa upp HAB:s aktier för ett ännu högre pris. Bland annat köpte de KOP:s alla HAB-aktier. I slutet av oktober 1985 lyckades Föreningsbanken för ett högt pris köpa sparbanksgruppen SCAB:s aktier i HAB och de kunde då meddela att de äger än 50 % av hela aktiekapitalet.
Värdet på aktierna i HAB hade under sommaren varit lite mer än 40 mark steg på hösten till hela 112 mark och sparbanksgruppen SCAB gjorde en storvinst på försäljningen.
Den här företagskapningen gjordes så snabbt att bankens ledning eller de större finlandssvenska delägarna inte riktigt hann reagera. För Föreningsbanken var det här en bra affär. För 600 miljoner mark kunde de överta en konkurrerande bank vars värde uppskattades till långt över en miljard. I och med denna affär blev Föreningsbanken den största banken i Finland, större än KOP.
År 1986 i mars fusionerades Helsingfors Aktiebank med Föreningsbanken i Finland och under detta år stängdes bankens kontor i Kristinestad och personalen och kunderna flyttade ner till Föreningsbanken nya kontor vid Sjögatan.
Helsingforsbanken i Lappfjärd.
Då Landtmannabanken grundades i Finland öppnade de år 1910 ett kontor i handlande Henrik Ingves gård i Lappfjärd. Den banken fusionerades i början av 1920-talet med två andra banker och de bildade då Unionbanken. På 1920-talet byggde Unionbanken ett ståtligt bankhus i Lappfjärd nära ”Stenmanas kroken”, på nuvarande adressen Lappfjärdsvägen 831. Genom fusionen övertogs gården och bankverksamheten av Helsingfors Aktiebank år 1931.
År 1984 byggde Helsingforsbanken ett nytt kontor i Lappfjärd, eftersom centrum hade flyttat. I samma byggnad inrymdes postkontoret och stadens lantbrukskansli.
År 1986, i samband med fusionen övertog Föreningsbanken kontoret i Lappfjärd. I samma veva höll Sydbottens Andelsbank på att flytta sitt kontor till en byggnad i närheten, som i dag kallas Manngård. Föreningsbanken, som tänkte stänga Lappfjärdskontoret, sålde då sin lokal åt Andelsbanken, som flyttade kontoret dit i stället.
Därmed var Landtmannabankens, Unionbankens, Helsingforsbankens och Föreningsbankens saga all i Lappfjärd.
Annonser och annat.
