Sammanställt av Lasse Backlund.
Banken, som också kallades Helsingforsbanken grundades i Helsingfors år 1913 då bankirfirman E. Winckelmnn & Co ombildades till affärsbank med hjälp av familjen Wallenberg i Sverige. Banken verkade endast på svenskspråkiga orter och expanderade inte till finska trakter, såsom de större affärsbankerna gjorde.
År 1925 i augusti meddelade Helsingforsbanken att de inom några veckor kommer att öppna ett filialkontor i Kristinestad. Föreståndare för kontoret skulle bli tidningen Syd-Österbottens redaktör Otto Stenlund.
Det dröjde dock ända till 2 november innan kontoret kunde öppna i Fremdelings gård på Strandgatan 42, mittemot Telegrafkontoret. Helsingforsbanken hade från tidigare nio filialkontor i svenska Österbotten, bland annat i Närpes och i Övermark.
År 1929 i december meddelade Helsingfors Aktiebank att de kommer att överta den svårt skuldsatta Atlas Banken. Den banken hade kontor i Kristinestad i egen gård på Östra Långgatan 51, alltså nuvarande Corner. Hela proceduren att överta Atlas Banken skulle ta ett par år i anspråk.
I Kristinestad gick det snabbare än så, för redan i februari 1930 övertog Helsingforsbanken hela gården på övre torget och de flyttade sitt filialkontor dit. Till sitt förfogande hade de endast två rum, resten var uthyrt.
I slutet av året, närmare bestämt den 9 december 1930 kom besked om följande bankfusion. Nu var det ”Unionbanken i Finland Ab” som hade stora ekonomiska problem. Det var ju den banken som hade bildats år 1920 då Landtmannabanken, Åbo Aktiebank och Wasa Aktie Bank fusionerades.
År 1931 i maj kunde båda bankernas bolagsstämmor godkänna fusionen och den nya bolagsordningen. Bankens namn skulle bli Helsingfors Aktiebank. För övrigt så var det vid den här tiden som de kommunala skatterna i Kristinestad kunde eller skulle betalas till någon av de tre affärsbankerna. Tidigare, ännu år 1930 skulle de erläggas kontant till stadens drätselkammare på rådhuset.
K. Onni Porkka, som hade varit chef på Helsingforsbanken blev direktör för den nya banken. Oiva Nordlund (1880-1957), som hade varit chef på Unionbanken blev den nya bankens vice direktör men redan följande år blev Nordlund direktör igen. Prostsonen Oiva Nordlund var född i Närpes, gick i skola i Vasa och fick arbete på Vasa Aktiebank 1899. År 1917 flyttade han via kontoret i Närpes till Kristinestad, där han stannade i tjänst ända till 1944. Under åren 1932-1937 var föreståndare på den lokala Alko-butiken. Oiva deltog aktivt i stadens politiska liv och satt i stadsfullmäktige i många år, han utnämndes till dansk vicekonsul och han var aktiv medlem i många föreningar.
Otto Stenlund avgick från sina befattningar och fortsatte sitt arbete som redaktör för Syd-Österbotten.
År 1931 i juli flyttade Helsingforsbanken sitt bankkontor till Töttermanska gården Strandgatan 47, där de sedan verkade under en lång tid. Oiva Nordlund var direktör ända till 1944 då Helge Wiklen tog över. Denne stannade ända till 1965 då Einar Krook blev bankens nya direktör. Följande direktör var Börje Nygård och i december 1969 utnämndes Ingmar Nygård till direktör. Denne var född år 1944 i Oravais och hade arbetat på bankens kontor i Vasa sedan 1966.
År 1971, i mars anställdes merkonom Folke Nygård som expeditionschef i Kristinestad. Han var född i Närpes år 1945 och blev anställd av banken som expeditionschef i Närpes år 1967.
Lönsamheten i Helsingforsbanken var god ända till 1970-talet men efter 1980 gjorde banken förlust så gott som varje år. Missnöjet bland de finlandssvenska ägarna var stort och inte blev det bättre heller då finskspråkiga Olli Ikkala valdes till chefdirektör.
Föreningsbanken SYP som ända sedan 1940-talet hade velat ha samarbete med Helsingforsbanken, utan att lyckas såg nu sin chans att kapa HAB genom att aktivt köpa upp dess aktier under hösten 1985.
För att undvika en företagskapning, bjöd HAB ut en större pott aktier åt sparbanksgruppen SCAB och denna bank fortsatte att köpa upp aktier i HAB. I oktober 1985 hade SCAB:s andel i HAB vuxit till 11 % och de erbjöd i fortsättningen ett bra pris för HAB:s aktier.
Det här gillades inte av Föreningsbanken, som började köpa upp HAB:s aktier för ett ännu högre pris. Bland annat köpte de KOP:s alla HAB-aktier. I slutet av oktober 1985 lyckades Föreningsbanken för ett högt pris köpa sparbanksgruppen SCAB:s aktier i HAB och de kunde då meddela att de äger mer än 50 % av hela aktiekapitalet.
Värdet på aktierna i HAB hade under sommaren varit lite mer än 40 mark steg på hösten till hela 112 mark och sparbanksgruppen SCAB gjorde en storvinst på försäljningen.
Den här företagskapningen gjordes så snabbt att bankens ledning eller de större finlandssvenska delägarna inte riktigt hann reagera. För Föreningsbanken var det här en bra affär. För 600 miljoner mark kunde de överta en konkurrerande bank vars värde uppskattades till långt över en miljard. I och med denna affär blev Föreningsbanken den största banken i Finland, större än KOP.
År 1986 i mars fusionerades Helsingfors Aktiebank med Föreningsbanken i Finland och under detta år stängdes bankens kontor i Kristinestad och personalen och kunderna flyttade ner till Föreningsbankens nya kontor vid Sjögatan.
Helsingforsbanken i Lappfjärd
Landtmannabanken grundades i Helsingfors år 1909 och den var tänkt att bli en motvikt till affärsbankerna i landets städer. Såsom namnet säger skulle Landtmannabanken finnas på landsbygden och betjäna folk och företag på landet. Följande år, alltså 1910 inledde banken sin verksamhet och redan den 15 december samma år öppnade de ett kontor i handlande Henrik Ingves gård i Lappfjärd. År 1919 byggde banken ett ståtligt bankhus i Lappfjärd nära ”Stenmanas kroken”, på nuvarande adressen Lappfjärdsvägen 831. Bankens första direktör var folkskolläraren Frans Teir, följande var före detta folkskolläraren J. J. Wadström. Efter honom kom Harald Boije, Einar Krook och Ingmar Nygård.
Landtmannabanken fusioneras och Unionbanken bildas
Landtmannabanken fick ekonomiska problem i slutet av 1910-talet och den fusionerades år 1920 med Wasa Aktie Bank och Åbo Aktiebank, och de bildade då Unionbanken. Samtliga banker hade ekonomiska problem och de försökte lösa dem genom fusionen. Till exempel Wasa Aktie Bank hade svårt att repa sig efter härvan Carlström-Axelin i Kristinestad år 1910.
Helsingfors Aktiebank tar över Unionbanken
Genom en fusion år 1931övertogs Unionbankens bankverksamhet och bankhuset i Lappfjärd av Helsingfors Aktiebank.
År 1981 bestämde direktionen för Helsingfors Aktiebank att de skall flytta kontoret i Lappfjärd, till en ny affärsbyggnad, som Thure Nygren planerade att uppföra. De bestämde då att de kommer att köpa 82,5 kvm och det var mindre än vad som först hade beräknats. Kostnader och utrymme kunde sparas då inte byggde något kassavalv och genom att flytta över bankdisken från gamla stället, skulle också spara pengar. Det gamla bankhuset skulle säljas då det nya bankhuset var färdigt.
År 1983 bestämde HAB att det gamla bankhuset i Lappfjärd skall säljas och bankdirektör Berndt von Veh fick i uppdrag att genomföra försäljningen. Han sålde då gården åt veterinär Hans Ögård (f.1938 i Viborg) och hans hustru vet.lic. Helena Ögård (f.1945 i Helsingfors) för 270 000 mark.
År 1984 kunde så Helsingforsbanken flytta in i sitt nytt kontor i centrala Lappfjärd, där flera andra banker hade sina kontor. I samma byggnad inrymdes postkontoret och stadens lantbrukskansli.
År 1986, i samband med HAB:s fusion med Föreningsbanken övertog Föreningsbanken kontoret i Lappfjärd. I samma veva höll Sydbottens Andelsbank på att flytta sitt kontor till en byggnad i närheten, som i dag kallas Manngård. Föreningsbanken, som tänkte stänga Lappfjärdskontoret, sålde då sin lokal åt Andelsbanken, som flyttade kontoret dit i stället.
Efter denna försäljning har inte denna bankgrupp haft något kontor i Lappfjärd och därmed var Landtmannabankens, Unionbankens, Helsingforsbankens och Föreningsbankens saga all i Lappfjärd.
År 1988, den 21 juni sålde Hans och Helena Ögård ”Banktomten” åt Dorthe Haldin (f.1944) från Lappfjärd för 550 000 mark.
Annonser och annat.
