Den försäkrade gården på tomt nr 79 på Staketgatan

Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.

År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och år 1856, i juli anhöll timmermannen Herman Grönblad att hans gård vid Staketgatan skulle försäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och Grönblad uppgav då att på tomten fanns det 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brandämbare.

Grönblad uppgav att den västra tomthalvan av tomt nr 79 i det första kvarteret var 1 226 kvadratalnar stort. I norra ändan var sidan 16 ½ alnar lång och den gränsade till tomt nt 58, i öster var sidan 59 alnar och den gränsade till den östra halvan av samma tomt. Södra sidan var 26 alnar lång och den gränsade till Hållfastskagatan, som på detta avsnitt var 18 alnar bred och den västra sidan var 57 alnar lång och den gränsade till Staketgatan, som var 9 ½ alnar bred på det här stället.

På hans tomthalva fanns det två byggnader och han ville försäkra båda och försäkringen fick nr 3883 i brandstodsbolaget.

År 1856 försäkrade timmermannen Herman Grönblad de två byggnader som då fanns på hans tomt invid Staketgatan. Boningshuset hade han uppfört år 1851 och det hade tidigare i tre års tid stått på ett annat ställe. Uthuset var också byggt år 1851.
Byggnad nr 1:

En boningsbyggnad som ursprungligen hade uppförts år 1848 men år 1851 flyttade timmermannen Herman Grönblad den till detta ställe på tomt 79 och han byggde då till en större förstugukvist. Ursprungligen hade den byggts av nytt gran- och talltimmer i en våning. Efter flytten hade byggnaden 4 rum, nämligen 3 kamrar och en stuga där det fanns en spis med bakugn. I varje kammare fanns det en kakelugn. Gårdens höjd var 12 ½ alnar, längden var 19 alnar och bredden var 10. Taket var gjort av bräder och den kilade stenfoten var 1 ½ alnar hög. Byggnaden var inte brädfodrad och omålad.

Som brukligt var, så försäkrades alla byggnadsdelar skilt för sig, till exempel stenfoten brandförsäkrades till 20 rubel. Grönblad ville ha den försäkrad för 30 rubel medan den lokala brandstodskommittén endast godkände 20.

Stommen värderades till 160 rubel, yttre taket till 40, bjälklagen 20 och golven i alla rum, som var gjorda av granplankor till 40 rubel. Innertaken var gjorda av furubräder och allesamman värderades till 25 rubel och alla trappor till 3 rubel.

7 större fönster med vitt glas, som var över 2 alnar höga värderades till 21 rubel och 4 mindre vindsfönster till 2 rubel. Yttre dörren till förstugukvisten var brädfodrad och oljemålad, värde 3 rubel och där inne fanns det 4 oljemålade halvfranska dörrar, som hade ett värde om 12 rubel. 2 skorstenar värderades till 15 rubel totalt och de vattenfärgade tapeterna i alla rum var värda 6 rubel.

Förstugukvisten, som var gjord av korsvirke och bräder, längden 6 ½ alnar och bredden 5 hade ett värde om 10 rubel.

Grönblad hade räknat ut att hela gårdens värde var 600 rubel men kommittén värderade allt till 430.

Byggnad nr 2.

En träbyggnad uppförd år 1851 av gammalt timmer och bestod av en förstuga och en boda i försvarligt skick. Byggnadens längd var 16 alnar (9,6 m), hade ett tak av bräder och en stenfot som var ½ aln hög. Timmerman Grönblad värderade uthusbyggnaden till 40 rubel och det gjorde kommittén också.

Förutom dessa två byggnader så försäkrades också inkörsporten och ett plank för tillsammans 10 rubel.

Alltsammans blev värderat till 480 rubel och enligt det invecklade uträkningssättet med olika tariffer, så bestämdes ”den årliga inträdesavgiften” alltså premien till 3 rubel och 81 kopek.

Vart femte år granskades försäkringsobjekten av lokala granskare och i oktober 1861 gjorden den av handlandena E. N. Sundman och Johan P. Sundström. Brandredskapen var i skick och byggnadernas skick oförändrade, så den årliga premien för de kommande åren var densamma som de fem första åren.

År 1866 gjordes igen en granskning och gården ägdes på av Hermans änka Katarina Grönblad. Granskningen gjordes då av handlanden E. Alf. Tötterman och kopparslagaren Sjöström och allting var till belåtenhet.

Vid varje 5-års granskning godkändes byggnaderna men år 1881 då skomakarmästaren Forsberg och svarvaremästaren Salin granskade byggnaderna, så konstaterade de att taket och väggarna inte hade underhållits alls och var ”mycket förfallna”. Sedan år 1860 var ju försäkringarna tecknade i finska mark och försäkringsvärdet på huvudbyggnaden sänktes från 1 720 mark till 1 220. Brandredskapen och den andra byggnaden blev godkända.

Brandförsäkringen 1898.

Den 5 mars 1898 förvärvade muraren Karl Högback den västra halvan av tomt nr 79 och redan den 6 oktober samma år ville han förnya den gamla brandförsäkringen från 1856. Han hade då gjort flera förbättringar på byggnaderna och de hade då fått ett högre värde.

Tomtens storlek var densamma och grannarna också och så kunde han visa upp de brandredskap som krävdes för att få en försäkring. Det skulle finnas två brandstegar, två brandhakar och två brandämbare. Högback uppgav att avstånden till stadens allmänna pumpbrunn var endast 68 meter och den kunde användas vid en eventuell brand.

Byggnad nr 1:

Ett boningshus av timmer i en våning, i gott skick uppfört år 1851, brädfodrat och målat med kompositionsfärg och det hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 11,28 m långt, 5,94 m brett och där fanns 4 boningsrum och i dessa fanns det 3 kakelugnar och en köksspis med en bakugn. På gårdssidan fanns det en förstuga byggd av korsvirke och bräder.

Boningshuset försäkrades för 3 000 mark.

Byggnad nr 2:

Ett uthus och boningshus, byggt av stock och delvis av korsvirke och bräder. Det var byggt år 1848 och nyligen tillbyggt med 3 meter, var nu i försvarligt skick, målat med kompositionsfärg och hade ett tak av bräder. Uthuset var 13 m långt och där fanns ett boningsrum med en köksspis, ett fähus, ett spillningskast med latrin och en foderlada.

Uthuset försäkrades för 500 mark.

Förutom de två byggnaderna så försäkrade han också den målade inkörsporten för 50 mark. Den var gjord av stock och bräder och i försäkringen ingick också reglar och gångjärn.

Planket längs med gatan som var 28 m långt och 2 m högt, byggt av stock, strävor och bräder och det försäkrades för 50 mark.

Hela försäkringen gick alltså på 3 600 mark och den årliga inträdesavgiften beräknades till 25,81 mark. Avgiften eller premien gällde under de kommande fem åren och kunde då justeras uppåt eller nedåt.

Då muraren Högback förvärvade gården år 1898, så tecknade han genast en ny brandförsäkring och då skulle en ny planteckning göras. Så här såg den ut och infällt i nedre kanten hans namnteckning från försäkringsbrevet.

Brandförsäkringen år 1908.

På grund av den höga inflationen med stegrade byggnadskostnader, så tecknade Karl Högback en ny brandförsäkring år 1908. Han hade också gjort stora förbättringar på byggnaden och de hade sålunda fått ett högre värde.

Högback uppgav att tomten var 478 m² stor och stadens pumpbrunn fanns fortfarande 68 m från gården. På tomten fanns det två byggnader som han ville försäkra:

Byggnad nr 1, inga större förändringar men försäkrades för 5 000 mot 3 000 förra gången.

Byggnad nr 2, uthuset var nu i gott skick eftersom det hade fått ett nytt tak av asfaltfilt, men i övrigt var det lika stort. Det försäkrades nu för 1 000 mark mot 500 förra gången.

Inkörsporten och planken försäkrades också och hela försäkringsbeloppet uppgick nu till 6 180 mark. Den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 46,13 mark. Planteckningen som bifogades försäkringsbrevet såg ut som förra gången försäkringen tecknades.