Melanders gård på Östra Långgatan 24

Den här gården på  Östra Långgatan i Norrstan byggdes år 1827 av handlanden Petter Åberg och den övertogs i början av 1840-talet av urmakaregesällen Ludvig Friske. Familjen Melander övertog gården 1883 och den kallas därför ”Melanderas gårdin”. Gården fotograferad sommaren 2020.

Sammanställt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla lagfartsregister, mantalslängder, kyrkböcker och tidningar. Hjalmar Björkmans släktutredningar från 1930 har varit till stor hjälp.

Gårdens historia

På Bergentins stadsplan från 1751, så låg tomten nr 21 vid Östra Långgatan i Norrstan nära tullstaketet. Gården ägdes då av handlanden Matts Björkman (1706-1789) och han hade ärvt den av sin far Henrik Biörkman (f. omkring 1683-d.1743).

Den här gården och tomten nr 21 har sedan lång tid tillbaka tillhört släkten Björkman.

År 1800 ägdes tomten som nu hade nr 35 i det fjärde kvarteret av handlanden Anders Björkman d.ä (1726-1812), som var son till handlanden Matts Björkman (1680-1742), som bodde på granntomten nr 20 vid Strandgatan. Anders var gift med Brita Skogman från Ömossa.

År 1812 avled handlanden Anders Björkman d.ä. och gården övertogs då av dödsboet, bland annat av svärdottern Maria, som hade varit gift med den Anders Björkman d.y. som drunknade utanför Brahestad år 1809.

Omkring år 1821 övertogs den här gården och tomten nr 35 av handelsbetjänten Matts Westerberg.

År 1827 sålde handelsbetjänten Matts Westerberg gården på tomt nr 35 åt handlanden Petter Åberg, som samma år uppförde den gård som fortfarande står kvar.

Enligt 1825 års stadsplan så låg tomten 216 längs Östra Långgatan och då planen togs i bruk, så ägdes den av handlanden Petter Åberg.

År 1830 hade den nya stadsplanen från 1825 tagits i bruk och tomten hade då fått numret 216 och den ägdes då av viktualiehandlaren Anders Petter Åberg, som var född i staden år 1787. Han var gift med Johanna, född Roos i Lappfjärd år 1783. På hyra bodde sjömannen Anders Sundqvist.

År 1840 ägdes tomten nr 216 av viktualiehandlaren Petter Åberg och hustrun Johanna. Hos dem bodde barnen Johanna (f.1817), Lovisa (f.1823) och Aurora (f.1827). Anders Petter Åberg ägde gården ännu 1842 men inte längre 1843.

År 1845 ägdes gården och tomten av urmakaregesällen Ludvig Friske (1805-1874) och hustrun Maria (f. Vidlund 1804). Åren 1840 och 1845 fick de två döttrar, som båda dog på våren 1848. Där bodde också handelsbokhållaren Otto Friske, sjömannen Conrad Friske med hustrun Catharina, liksom sjömannen Carl Häggblom, vars hustru också hette Catharina.

År 1860 ägdes gården av urmakaregesällen Ludvig Friske och hustrun Maria, med pigan Amanda. På hyra bodde sjömansänkan Maria Åkerberg med dottern, som också hette Maria. Där bodde också Ludvigs mor, urmakareänkan Elisabeth (f. 1776), som kallades Lisa. Hon dog som ett fattighjon år 1862.

År 1865 ägdes gården av urmakaregesällen Ludvig Friske som bodde med hustrun Maria. På hyra bodde nålmakaregesällen Karl Packalén med hustrun Eva och där bodde också en sjöman K. E. Packalén, liksom ”qvinnan Sofia Moliis”.

År 1870 ägdes gården av urmakaren Ludvig Friske och hustrun Maria. På hyra bodde nålmakaren Karl Kristian Packalén med hustrun Eva.

År 1874, den 27 december avled urmakaren Ludvig Friske och gården övertogs då av urmakareänkan Maria Friske. På hyra bodde nålmakaren Karl Kristian Packalén (1822) med hustrun Eva. På hyra bodde också arbetskarlen Gabriel Nyström och hustrun Brita.

År 1880 ägdes gården av urmakareänkan Maria Friske, som bodde med sin syster, smedänkan Carolina Wickman. På hyra bodde nålmakaren Karl Kristian Packalén (1822) med hustrun Eva och dottern Eva, född 1848.

År 1881 skötte änkan Maria Friskes syster, smedänkan Carolina Wickman om att byggnaderna på Maria Friskes gård skulle brandförsäkras i Allmänna Brandstodsbolaget i Finland. Om du vill läsa mera om försäkringen och om de byggnader, som skulle försäkras, så skall du klicka HÄR!

År 1881 tog en av Ludvig Friskes arvingar, smedänkan Carolina Wickman en brandförsäkring på de tre byggnaderna på tomten 216. Hon uppgav då att byggnaden nr 1 var uppförd år 1827, bagarstugan nr 2 skulle vara byggd år 1824 och samma år byggdes också uthuset, som på skissen har nr 3. På tomten fanns en stor ”kryddgård” alltså en trädgård med lummiga lövträd.

År 1883 sålde änkan Friske gården åt skräddareänkan Charlotta Melander. Hon var född i Vasa 1825 och var änka efter skräddaren Carl Melander, född i Kaskö 1817.

År 1886, den 4 september sålde änkan Charlotta gården åt sin son, sjömannen Vilhelm Melander (1860-1928) för 800 mark. I gården bodde hans mor Charlotta och med dem bodde också en jungfru Johanna Karlberg, som var född 1834.

År 1900 ägdes gården och tomt nr 216 av sjömannen Vilhelm Melander, som år 1886 hade gift sig med Anna Katarina Björk (f. i Lappfjärd 1858). År 1890 föddes deras dotter Eva och 1893 föddes sonen Torsten. Där bodde också  Vilhelms mor, skräddareänkan Charlotta Melander. På hyra bodde sjömannen Karl Granlund (f.1875) med hustrun Sofia (f.1864) och en yngre dotter. Där bodde också hushållerskan Helena Björk (f.1834).

År 1908 ägdes gården av sjömannen Vilhelm Melander med hustrun Anna och dottern Eva (f.1890) och en minderårig son Torsten född 1893.  På hyra bodde en hushållerska, trotjänarinnan Helena Björck, som var född 1834 och dog i staden i mars 1909.

År 1910 var det samma ägare men då bodde på hyra maskinisten Frans Kallio (1884),och maskinisten Karl Henrik Fält (1886).

Åren 1920 – 1926 ägdes gården fortfarande av sjömannen Vilhelm Melander och hustrun Anna. Inga hyresgäster finns anmälda.

År 1928, den 24 oktober blev Oskar Mangs och Edvin Långvik kallade till Melanders gård och Vilhelm gav då ett muntligt testamente, vars avsikt var att hustrun Anna ensam skulle ärva hela gården och all annan egendom. Den 27 december 1928 avled Vilhelm och änkan Anna Melander bevakade då det muntliga testamentet, vilket godkändes efter båda vittnenas intyganden.

År 1935 ägdes gården av sjömansänkan Anna Melander.

År 1945 avled sjömansänkan Anna Melander och gården övertogs då av enda levande barnet, dottern Eva Melander, som var född år 1890 och som ogift flyttade till Vasa 1916.

År 1948 sålde sjömansdottern, ekonomen Eva Melander gården för 225 000 mark åt fröken Hulda (eller Huldi) Eriksson (f.1906), som var bosatt i Helsingfors. Något lösöre ingick inte i affären men den gamla mangeln ingick. Eva Melander avled i juli 1969 och är begraven på gamla begravningsplatsen på Östra sidan.

År 1950 bodde kafébiträdet Verna Matilda Eriksson (f.1893) i gården. Hennes ena son, föreståndaren för Matkahuolto i Kristinestad Runar Eriksson (f. 1921) bodde också  i gården. Vernas andra son Verner (f.1921) hade gått till sjöss 1941 och hamnade i Amerika, först i marinen och sedan arbetade han i försäkringsbranschen.

År 1969, den 25 september sålde affärsidkaren Hulda Eriksson i Helsingfors gården och tomt nr 216 åt busstationsföreståndaren Runar Eriksson för 6 000 mark. För de bingospelande kristinestadsborna var Runar mest känd som bingoutropare på Brahegården. Han var också en ivrig jägare och hunduppfödare.

År 1979, den 9 oktober sålde busstationsföreståndaren Runar Eriksson gården och tomt nr 216 för 50 000 mark åt försäljaren Henry Lång (1950-1987) och hans hustru, tandskötaren Tuula (f. Rauhala i Ylivieska år 1955).

År 1988, efter Henrys död, sålde änkan Tuula Lång gården åt de nuvarande ägarna, som använder gården som stadigvarande bostad.

Den första delen av gården är byggd år 1827 men sedan har den byggts till på gårdssidan och i norra ändan. Fotot taget från nordväst sommaren 2020.
Urklippet ur Syd-Österbotten 1.8.1968 då Verna fyllde 75 år.
Syd-Österbotten 29.7.1969
Man kan fråga sig vad det är som Melander bjuder ut i Syd-Österbotten i april 1917, men de eventuella köparna vet säkert vad det är.