Den försäkrade gården på tomt nr 163

Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2023. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.

Brandförsäkringen år 1860.

År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och i juni år 1860 försäkrade kofferdiskeppareänkan Fredrika Kristina Boström sin gård på Kyrkogatan 4. Hon var änka efter skepparen Carl Boström, som hade omkommit ett par år tidigare. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och hon uppgav då att på tomten fanns det 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svabbar och 2 läderämbare. På tomten fanns en brunn med vatten, som kunde användas vid en eventuell eldsvåda.  På granntomten i väster fanns det stora, lummiga lövträd medan det i den nya Rådhusesplanaden endast fanns mindre lövträd.

I ansökan meddelade hon att tomten var 2 527 kvadratalnar, alltså ca 900 m². Hon uppgav att det på tomten fanns 2 byggnader men att endast huvudbyggnaden vid Kyrkogatan skulle brandförsäkras.

År 1860 då skeppareänkan Boström tecknade en brandförsäkring på huvudbyggnaden nr 1 vid Kyrkogatan, så användes största delen av tomten som trädgård men där fanns också ett uthus vid västra tomtgränsen. Huvudbyggnaden hade en inkörsport ”K”, som byggdes fast till ett rum i slutet av 1800-talet, då stadens byggnadsordning förbjöd portarna.
Byggnad nr 1:

En träbyggnad byggd av furutimmer år 1829 i två våningar. Den var brädfodrad och målad med mörkröd färg och hade en inkörsport från Kyrkogatan. I byggnaden fanns det 14 rum, nämligen två förstugor, 3 salar, 6 kamrar, 2 kök och ett fruktrum. I dessa rum fanns det 8 kakelugnar och två köksspisar, varav den ena med stekugn.

Byggnaden hade en höjd om 15 alnar och längden var 37 ¾ alnar (22 m). Taket var gjort av bräder och stenfoten var ¾ aln hög.

Som brukligt var så försäkrades alla byggnadsdetaljer skilt för sig. Till exempel stenfoten var brandförsäkrad till 8rubel, stommen till 410 rubel, vattentaket till 80 och alla innertak till 80 rubel totalt. 20 panelade, oljemålade fönsterlufter i halvvitt glas försäkrades för 80 rubel tillsammans och i dessa fanns det dubbla glas. 11 oljemålade halvfranska innerdörrar försäkrades för 40 rubel. I två rum fanns det vattenfärgade tapeter och nio rum med franska tapeter.

Änkan Boström ville att byggnaden skulle försäkras för 1 164 rubel men den lokala brandstodskommittén godkände endast 1 100 rubel.

Förutom försäkringen på huvudbyggnaden så försäkrades den inbyggda inkörsporten för 10 rubel, alltså den som gick igenom byggnaden från Kyrkogatan. Ett träplank, som var 100 alnar (60 m) långt försäkrades för 30 rubel.

Hela brandförsäkringen uppgick till 1 140 rubel och den årliga inträdesavgiften beräknades till 11 rubel 71 kopek.

Änkan Boström uppgav att det inte fanns några övriga byggnader på hennes tomt än huvudbyggnaden och uthuset och några eldfarliga inrättningar fanns det inte heller på tomten eller i dess närhet.

Med jämna mellanrum skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och år 1870 gjordes den första. Gården hade då övertagits av handlanden Barkman och inga anmärkningar gjordes. År 1875 gjordes följande granskning med samma goda resultat och gården ägdes då av handlanden August Roos.

År 1880 gjordes en granskning och gården ägdes då av åkaren Matts Wiitalähde Granskningen utfördes av kronokassören Svante Blomqvist och skomakarmästaren Hartman och allting var i skick.

Åren 1885, 1890 och 1895 granskades brandredskapen och byggnaden och den ägdes då av bröderna Johan och August Remahl.

Branden år 1868.

År 1868, den 25 oktober inträffade en större brand i Kristinestad, som delvis förstörde huvudbyggnaden som då ägdes av handlande Barkmans tomt. Det oförsäkrade uthuset ser ut att ha klarat sig utan skador. Huvudbyggnaden var försäkrad för 4 400 mark och skadorna värderades till 340.

Branden hade fått sin början på tomt 157, som låg i nuvarande Rådhusparkens nordöstra hörn. Den gården förstördes helt och granngårdarna på tomterna 156 och 158 blev också totalförstörda. Uthusbyggnaderna på tomterna 147 och 155 blev helt förstörda medan huvudbyggnaderna blev endast delvis förstörda. Otto Wendelins 2-vånings gård ”B” på andra sidan Rådhusgatan förstördes delvis men reparerades. Gårdarna 157 och 158 byggdes inte upp igen utan Rådhusparken förstorades österut efter en tid.

Branden 1868 började i handlande Barkmans gård på tomt 157, där alla byggnader förstördes. Sedan spred den sig till granngårdarna 158 och 156 där samtliga byggnader förstördes. Flera byggnader i närheten fick brandskador men dessa kunde repareras. Tomterna 157 och 158 byggdes inte upp igen utan staden löste in dem och förstorade Rådhusparken österut. Otto Wendelins stora 2-våningsgård på andra sidan Rådhusgatan brandskadades också men reparerades. Denna byggnad löste staden in år 1889 efter Wendelins konkurs och virket från byggnaderna användes vid uppförandet av stadens fattiggård i stadens södra del. Efter det fick Rådhusparken den storlek, som den fortfarande har.

Brandförsäkringen år 1900.

Bröderna Johan och August Remahl uppförde år 1899 en helt ny boningsbyggnad vid tomtgränsen mot Rådhusparken. Tillbyggnaden och förbättringar hade också gjorts på de andra byggnaderna och därför tecknades en helt ny försäkring.

Bröderna uppgav att tomten var 891 m² stor och att den i norr gränsade till Kyrkogatan och i söder till Rådhus esplanaden. Alla nödvändiga brandredskap fanns på tomten och de var alla målade med tomten nummer. Brunnen på gården gav tillräckligt med vatten, som kunde användas vid en eventuell brand.

Bröderna Johan och August Remahl tecknade en brandförsäkring år 1900 efter att det nya huset var färdigt. Inkörsporten i byggnad nr 1 hade tagits bort och de kunde köra in på gården via grannens tomt.

Följande fyra byggnader skulle försäkras:

Byggnad nr 1:

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1829, brädfodrat och målat med slamfärg och hade ett tak av järnplåt. Huset var 22,41 m långt, 6,83 m brett och från marken till takkammen var det 8,69 m. Huset var byggt i två våningar och i den nedre våningen fanns det sex boningsrum och den övre våningen också sex rum. I rummen fanns det totalt 8 kakelugnar och flera köksspisar.

Bröderna Remahl ville försäkra byggnaden för 10 000 mark men den lokala brandstodskommittén godkände endast 8 000 mark.

Byggnad nr 2:

En uthusbyggnad byggd av stock och delvis av korsvirke och bräder i gott skick, uppfört år 1855, senare brädfodrat och målat och det hade ett tak av bräder. Uthuset var 13 m långt och 3,45 m brett och där fanns en iskällare närmast byggnaden nr 1 och i den andra ändan ett fähus, latrin med spillningskast och en foderlada.

Uthuset försäkrades för 700 mark.

Byggnad nr 3:

En uthusbyggnad av stock i gott skick, uppfört år 1872, brädfodrat och målat och taket var laget med galvaniserad järnplåt. Uthuset var 8,70 m lång och 5 m brett och där fanns ett stall, latrin med spillningskast och det försäkrades för 800 mark.

Byggnad nr 4:

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1899, varken brädfodrat eller målat. Taket var lagt med galvaniserad järnplåt, det var 19 m långt och 7,20 m brett och höjden från marken till takkammen var 9,58 m. Huset var byggt i en våning med totalt åtta boningsrum och i dessa fanns det sju kakelugnar och en kökshällspis. På gårdssidan fanns det en veranda uppförd av korsvirke och bräder.

Den här nya byggnaden försäkrades för 12 000 mark.

Förutom den fyra byggnader, så försäkrades inkörsporten som fanns på granntomten för 120 mark och den var gjord av stock, plankor och bräder. Ett målat plank försäkrades för 100 mark, det var 40 m långt och 1,70 m högt och det var gjort av stock, strävor och bräder.

Hela försäkringsbeloppet uppgick till 21 720 mark och den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 165 mark. Premien höjdes från det normala, till exempel byggnaden nr 1 höjdes med 20 % eftersom den var byggd i två våningar och med ytterligare 30 % då den var ihop byggd med nr 2. Premien för uthuset nr 2 höjdes med 40 % eftersom det var ihop byggt med nr 1 och 3.

Bröderna Remahl uppgav att på deras tomt fanns det inga brandfarliga inrättningar och inte i grannskapet heller. Någon trädgård med träd finns inte men alla granntomter hade höga lummiga lövträd, som kan hindra en eventuell brand från att sprida sig. I Rådhus esplanaden ”finnes delvis höga lummiga löfträd”.

Brandstodsbolagets lokala agent, sjökapten Wilhelm Hagen rapporterade att gamla huvudbyggnaden har rustats upp med nytt tak av järnplåt, nya fönster och dörrar och mycket till. Huset nr 4, som ”står på en hög stenfot, omsorgsfullt uppfördt, tidsenligt och propert inredt och af goda materialer”.

Så här såg hela planteckningen ut som bröderna Remahl lät rita upp, då de skulle teckna en ny brandförsäkring år 1900. Gården nr 4 står fortfarande kvar medan de övriga byggnaderna är bortrivna.

Brandförsäkringen år 1910

År 1910 hade gården övertagits av försäkringsinspektör Johannes Rosenback och den 6 december tecknade han en ny brandförsäkring, eftersom han hade gjort vissa förbättringar och på grund av de stigande kostnaderna hade byggnaderna fått ett högre värde.

Johannes ville försäkra alla 4 byggnader på tomten:

Byggnad nr 1, inga större förändringar och den försäkrades för 10 000 mark.

Byggnad nr 2 hade nu fått ett tak av järnplåt och det försäkrades för 1 000 mark.

Byggnad nr 3, inga större förändringar och den försäkrades för 1 000 mark.

Byggnad nr 4 hade nu fått brädfodring, som målats med oljefärg och byggnaden försäkrades för 20 000 mark.

Inkörsporten och planket försäkrades för 300 mark tillsammans.

Hela försäkringsbeloppet uppgick till 32 300 mark och den årliga försäkringspremien beräknades till 222 mark.

Då försäkringsinspektören Johannes Rosenback tecknade en ny brandförsäkring år 1910, så bifogade han denna planteckning till försäkringsbrevet. I nedre kanten hans namnteckning på försäkringsbrevet.