Skräddare Hjertströms gård på Östra Långgatan 58.

Den första delen av den här gården byggdes år 1824 av borgaren Erik Sundman. Den var då endast 6 m lång och placerad i södra rån. Den byggdes sedan till på både höjden och på längden. Bakom uthuset skymtar 2-våningshuset på nuvarande Strandgatan 61, som tidigare var den andra delen av tomt nr 27. Fotot taget från nordväst sommaren 2022.

På den Bergentinska stadsplanen från år 1751 så har tomten på, Östra Långgatan 58 nummer 6, storleken var 20 x 60 m och den dåtida boningsbyggnaden skulle ha legat längs Strandgatan. Tomten nr 6 i det första kvarteret ägdes då av handelsman Matts Bergs änka.

I stadsplanen från år 1825 så går tomten nr 27 mellan Strandgatan och Östra Långgatan och den var delad i a och b. Den östra delen b införlivades sedan med tomten nr 28 och är den som i dag är Strandgatan 61. Den västra delen av nr 27 blev då en egen fastighet.

År 1830 ägdes ”Bergska gården” av borgaren Erik Sundman med hustrun Lisa (f.1799) och de fick lagfart 1833. Han hade år 1824 byggt den första delen av gården år 1824 och den var då endast 6 m lång. Erik och Lisa hade åtminstone sonen Karl Erik (f.1823) och dottern Elisabeth Rebecka (f.1825).

Åren 1840 och 1850 ägdes gården av borgareänkan Elisabeth ”Lisa” Sundman och där bodde en tid också sonen, handlande Karl Erik Sundman (f.1823).

År 1851, den 11 september sålde änkan Elisabeth Sundman och hennes son Karl Erik Sundman gården åt skeppareänkan Johanna Elisabeth Samulin (f. Malmberg i Gamlakarleby 1813-död i staden 1869) för 600 rubel silver. Johanna hade varit gift med skepparen Carl Henrik Samulin, som var född 1811 i Gamlakarleby. Han var befälhavare på två större fartyg, tills han dog i gula febern i Brasilien i maj 1851.

År 1856, den 1 oktober sålde skeppareänkan Johanna Samulin gården vid Östra Långgatan för 650 rubel silver åt skepparen Johan Edvin Skogberg och hon flyttade då till Weckströms gård på Västra Långgatan 53 för att sedan sluta sina dagar i Bergviks gård på Östra Långgatan 33. Skogberg finansierade köpet med att låna 400 rubel av sin syster, demoiselle Emelie Skogberg. I Skogbergs gård bodde också skeppareänkan Margaretha Linddahl, timmermannen Karl Sundblad med hustrun Maria, arbetskarlsänkan Maria Wester och en sjömanshustru. Det här året föddes Edvin Skogberg (1856-1894) i den här gården och han har skrivit flera berättelser om stadens historia, läs mera om dem HÄR!

År 1860 ägdes gården av kofferdieskepparen Johan Edvin Skogberg (f.1824 i Nykarleby, flyttade till staden 1852). Han gifte sig år 1853 med Maria Antoinette, som var född 1835 och var dotter till hattmakaren Johan Fredrik Lundholm och Maja Greta Berg, och med dem bodde också svärmor Maria Lundholm (f. Berg i staden år 1804, död här 1866) och skeppare Johans syster Emeli (f. 1822). Johan Edvin Skogberg var styrman på fartyget New Orleans, som fördes av skepparen Parman som försvann spårlöst runt 1871. Matrosen Kienokoski bodde i gården på hyra, liksom en handlandeänka Holmudd.

År 1863, den 27 oktober sålde skeppare Skogberg gården åt tjärvräkaren Carl Gustaf Ekroos för 2 700 mark silver mynt. Carl Gustaf var född år 1829 i Siikais och flyttade till staden år 1861. Med dem bodde barnen Carl Wilhelm (f. 1853), Maria Sofia (f.1860) och Gustaf Alfred (f. 1863). Inneboende var före detta garvarehustrun G. Berg med sin dotter Ulla. Sjömannen J. A. Kullberg med hustrun Kajsa bodde där, liksom skepparen Ramström med hustrun Maria.

År 1870 ägdes gården av tjärvräkaren C. G. Ekroos. Hans hustru Maria ser ut att ha avlidit, förgiftad av kolos. Han är nu andra gången gift med Kristina Sofia Åström (f.1825). Där bodde också sadelmakaren Gabriel Lagerström och näringsidkaren Fredrik Malmberg med hustrun Maria.

År 1875 ägdes gården av tjärvräkaren C. G. Ekroos med hustrun Kristina. Boende var målaren Karl Rosendahl och hustrun Maria bodde där, liksom postiljonen Magnus Melander med hustrun Lisa.

År 1878, den 19 september sålde tjärvräkare Ekroos den bebyggda tomten 27 vid Östra Långgatan åt sockenskräddaren och fabriksidkaren Petter Adrian Hjertström (f.1847 i Närpes, död i staden 5.2.1928) för 2 450 finska mark.

År 1880 ägdes gården av skräddaren Petter Hjertström och hustrun Johanna (f.1842) och 2 barn. I gården bodde också skräddaregesällen August Lagerqvist (1829) och hustrun Maria (1826). Där bodde också brandvakten Karl Johan Siiro (1840) med hustrun Anna (1843) med sonen Johannes (1862) och 2 mindre barn. Ännu bodde där stadstjänaren Joh. Fredrik Lehtonen (1847).

År 1885 ägdes gården av skräddare Hjertström men där bodde också målaren O. A. Rosendahl (1832) och hustrun Maria (1829). Stadstjänaren Fredrik Lehtonen (1847) bodde också på hyra.

År 1890 ägdes gården av skräddaren Petter Hjertström och hustrun Johanna, med barnen Artur (1880-1902), Johanna Emilia (f.1878).

År 1902 tecknade skräddaren Hjertström en ny brandförsäkring på byggnader på sin tomt. om du vill läsa mera om den och om de försäkrade byggnaderna, så skall du klicka HÄR!

Den blåa linjen visar tomtgränserna och det syns att två byggnader var uppförda helt eller delvis på granntomten. År 1902 då denna planteckning gjordes var huvudbyggnaden endast 6 m lång.

År 1920 ägdes gården fortfarande av skräddare Hjertström, men där bodde också skräddaren Tobias Söderling. Tobias var född år 1891 i Ulvila och han var gift med Petter Hjertströms dotter Johanna Emilia (f.1878) och som kallades Miili.

År 1928, den 5 februari avled skräddaren Petter Hjertström och genom ett inbördes testamente övertog änkan Johanna gården och allt lösöre.

Efter en tid sålde änkan Johanna gården åt sin måg, skräddaren Tobias Söderling, så år 1930 och framåt var Söderling ägare. Ännu på 1950-talet ägdes gården av skräddaren Tobias Söderling och hustrun Miili.

Gården på tomt nr 27 ½ A vid Östra Långgatan 58, mitt emot nya kyrkan. Fotot taget från sydväst sommaren 2022.

Skräddare Hjertström var en flitig annonsör i de lokala tidningarna och i annonsen ser man att urvalet var gott och eftersom han höll på under så lång tid tyder på att arbetet var välgjort. Annonsen från år 1906 i Syd-Österbotten.

Den första juni 1909 öppnade Hjertström en filial till sitt skrädderi också i Närpes.

I oktober 1910 öppnade skräddare Hjertström en butik i sin gård.

I juli 1916 övertog Topi Söderling den skrädderiaffär som hans svärfar P. A. Hjertström hade drivit sedan 1880-talet.

Ofta införd annons av Tobias Söderling, hösten och vintern 1916.

Släkten Söderling.

Arbetaren Frans Mauri Söderling föddes på Harjunpää i Ulvila 2.8.1854. Den 22.5.1881 gifte han sig med Maria Sofia Majasdotter, som var född 10.9.1857 i Ulvila. Maria Sofia dog i Ulvila 31.12.1886 och den 16.12.1899 gifte änklingen om sig med Maria Vilhelmina Gustavsdotter, som var född 1.9.1863. Detta äktenskap var barnlöst. Frans Mauri Söderling dog 27.5.1909.

Frans Mauri och Maria Sofia fick 3 barn:

1). Frans Alexander Söderling, född 16.9.1883 i Ulvila och han flyttade ogift till Särkelä by i Evijärvi i februari 1908. Frans arbetade som murare och han gifte sig där två gånger.

2). Anton (Antti) Nikolai Söderling, född 27.11.1886 i Ulvila. Han dog i Noppo by Nurmijärvi 27.1.1955 där han hade varit gift med Sigrid Emilia Nurmi, född 3.2.1892. Med henne hade Anton 3 barn.

3). Tobias Söderling, född 29.11.1891 i Ulvila flyttade som ogift till Kristinestad 1.8.1910. Han började som skräddarlärling hos skräddarmästaren Petter Adrian Hjertström, som var född 19.9.1847 i Närpes. Skräddare Hjertström var gift med Johanna, som var född Olland 1.7.1842 och som avled i Kristinestad 5.2.1928. Petter Adrian och Johanna hade två barn:

a). Arthur Adrian Hjertström, född 24.6.1880 och som avled 17.4.1902, ogift och barnlös.

b). Johanna Emilia Hjertström, född 4.5.1878. Den 20.8.1916 gifte sig Johanna med lärlingen Tobias Söderling men de fick inga barn. År 1930 uppgjorde Tobias och Johanna ett inbördes testamente. Tobias Söderling avled i Kristinestad 13.4.1954.