Den försäkrade gården på tomt nr 198 i första kvarteret

Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.

Brandförsäkringen år 1860.

År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och år 1860, i juni anhöll timmermannen Johan Vänni att byggnaderna på hans tomt nr 198 i det första kvarteret skulle brandförsäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget i Helsingfors och han uppgav då att på hans tomt fanns alla nödvändiga brandredskap, nämligen två handsprutor, två vattenämbare, två brandstegar, två brandhakar och två svablar. De här var alla med oljefärg märkta med tomtens nummer. På tomten fanns en brunn med rikligt vatten, som kunde användas vid en eventuell brand.

Vänni uppgav att tomten, som ligger i det nya kvarteret var 2 962 kvadratalnar (1 044 m²) i areal vidd. I norra ändan var tomten 59 ½ aln lång och gränsade till Sundströmska gränden, i öster var sidan 50 alnar och den gränsade till Västra Långgatan. Den västra sidan var 50 alnar lång och den gränsade till den obebyggda tomten. I söder gränsade tomten till tomt nr 199.

År 1860 tecknade Johan Vänni en brandförsäkring på sina två byggnader och den här planteckningen bifogades försäkringsbrevet. Huvudbyggnaden är uppförd 1853 medan uthuset, innehållande matbod, vedlider, fähus och foderlada byggdes 1860.

På tomten fanns det två byggnader, som skulle försäkras.

Byggnad nr 1:

Ett boningshus av trä i en våning, uppfört av nytt grantimmer år 1853, inte brädfodrat ej heller målat. I byggnaden fanns det sex rum, nämligen en förstuga, en sal, tre kamrar och ett kök och i dessa rum fanns det totalt fyra kakelugnar och en köksspis med bakugn. Husets längd var 22 ½ alnar (en aln är ca 60 cm) och det hade ett tak av bräder och det hade en stenfot som var två alnar hög.

Som brukligt var så försäkrades alla byggnadsdelar skilt för sig, till exempel stenfoten försäkrades för 30 rubel. Vänni ville att stommen skulle försäkras för 400 rubel men den lokala brandstodskommittén godkände endast 250. Yttre taket försäkrades för 70 rubel, bjälklagen för 20, golven av granplankor för 60, taken av furubräder för 47 och alla trappor för 10 rubel.

I gården fanns det sex panelade, oljemålade fönster med halvvitt glas i kitt, 2 ½ aln höga med dubbla fönster och dessa försäkrades för 30 rubel. Det fanns 8 små vindsfönster, 5 oljemålade halvfranska innerdörrar och tre skorstenar.

Hela byggnaden försäkrades för 650 rubel.

Byggnad nr 2:

En träbyggnad i en våning, byggd av timmer i gott skick år 1860. Där fanns sex rum, nämligen en matboda, ett vedlider, ett spillningslider, ett fähus med förstuga och en foderlada. Husets längd var 42 alnar och bredden var 8 alnar och det hade ett tak av bräder.

Byggnaden försäkrades för 140 rubel trots att Vänni ville ha värdet 164. Inkörsporten och planket försäkrades för 10 rubel, vilket betydde att hela försäkringsbeloppet uppgick till 800 rubel.

Efter att Vänni hade inlämnat ansökan om brandförsäkring på sin gård, så skulle två granskare besikta byggnaderna och granska brandredskapen. De här granskarna var inga byggnadsexperter eller byggmästare, utan två av stadens främsta affärsmän, nämligen E. N. Sundman och Otto Wendelin.
Så här såg den planteckning ut, som timmermannen Johan Vänni lät rita upp, då hans byggnader skulle försäkras år 1860. Infällt i nedre kanten hans namnteckning på försäkringsbrevet.

Brandförsäkringen år 1900.

I februari år 1900 övertog tullvaktmästaren och bokbindaren Theodor Andersson den bebyggda tomten och eftersom han hade gjort flera större reparationer på byggnaden så ville han teckna en helt ny brandförsäkring.

En sådan gjorde han den 5 oktober och han uppgav att tomten är lika stor som förra gången då försäkringen tecknades och de nödvändiga brandredskapen fanns också på tomten.

Så här var byggnaderna placerade på tomten då bokbindare Andersson skulle brandförsäkra gården år 1900. De gröna bollarna på gårdsplanen är lummiga lövträd, som utgjorde ett bra skydd vid en eventuell eldsvåda.

Andersson ville försäkra följande tre byggnader:

Byggnad nr 1:

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1853, brädfodrat och målat med kompositionsfärg och det hade ett ta av asfaltfilt. Huset var 13,36 m långt, byggt i en våning och där fanns det sex rum och i dessa rum fanns det tre kakelugnar och två köksspisar. På gårdssidan fann det en av korsvirke och bräder byggd veranda.

Den här byggnaden försäkrades för 5 000 mark.

Byggnad nr 2:

En uthusbyggnad av stock i försvarligt skick, uppförd år 1860, inte brädfodrad men nog målad och hade ett tak av bräder. Uthuset var 24,90 m långt och där fanns en förrådsbod, vedlider, latrin med spillningskast, fähus med förstuga och en foderlada.

Uthuset försäkrades för 800 mark.

Byggnad nr 3:

Ett vedlider uppfört av korsvirke och bräder år 1896 och målat med kompositionsfärg. Lidret var 2,8 m långt och lika brett.

Vedlidret försäkrades för 100 mark.

Förutom dessa tre byggnader så försäkrade Andersson också inkörsporten för 50 mark och i försäkringen ingick både gångjärn och klinka.

Planket mot gatan, som var 55 m lång och 1,90 m hög försäkrades för 150 mark

Hela försäkringsbeloppet uppgick till 6 100 mark och den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 39,73 mk.

Andersson uppgav att det på hans tomt inte fanns några flera byggnader och inte några eldfarliga inrättningar heller. Någon trädgård fanns inte men nog några lummiga lövträd.

Då bokbindaren och tullvaktmästaren Theodor Andersson år 1900 skulle brandförsäkra sin gård, så lät han rita upp denna planteckning, som skulle bifogas försäkringsbrevet. Infällt i nedre kanten hans namnteckning och datering.