Sammanställt av Lasse Backlund. Uppgifterna är tagna ur gamla försäkringsbrev, som finns på Riksarkivet.
Brandförsäkringen 1862.
År 1832 bildades ”Allmänna Brandstodsbolaget i Finland” i Helsingfors och år 1862, i juli anhöll Fattigvårds Direktionen i Kristinestad att stadens byggnader på tomt nr 45 vid Västra Långgatan i söderstan skulle försäkras. Försäkringsansökan skulle göras till bolaget och rådman Johan Felén uppgav då att på tomten fanns det tillräckligt med brandredskap, nämligen 3 brandstegar, 3 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brandämbare. Någon brunn fanns inte på tomten men en sådan fanns på det nya torget i närheten.
Felén uppgav att tomten var 5 200 ”Qvadrat alnar i areal vidd” (en kvadrataln är 0,36 kvadratmeter). Tomtens norra sida är 93 ½ alnar (1 aln = 0,6 m)och gränsar till bebyggda tomten nr 46 och den obebyggda tomten nr 44. I öster är sidan var sidan 116 ½ alnar bred och den stöter till Östra Långgatan, som är 16 alnar bred. Södra sidan var 113 alnar och gränsar till Nytorget. Västra sidan är 100 alnar och gränsar till Västra Långgatan.
Det fanns 5 byggnader på tomten år 1862 men Fattigvårdsdirektionen försäkrade endast 3 av dessa.
Byggnad nr 1:
En träbyggnad uppförd i en våning av nytt timmer år 1833 och är i försvarligt skick. Den var brädfodrad och målad med röd färg och hade ett tak av pärtor. Byggnadens medelhöjd var 13 alnar och totala längden mot Västra Långgatan 29 alnar (17,4 meter). Byggnaden hade en stenfot som var ungefär 1 aln hög. I byggnaden fanns det 6 boningsrum och en förstuga och i dessa fanns det totalt 4 kakelugnar och en spis. På vinden fanns också ett rum med egen kakelugn.
Den här byggnaden försäkrades för 3 200 mark.
Byggnad nr 2:
Ett boningshus byggd av nytt timmer år 1834. Den var brädfodrad och målad med gulocker och hade ett tak av pärtor. Där fanns 3 rum och en förstuga och där fanns både kakelugn och spis. Under byggnaden fanns en källare i två avdelningar, som var byggd av tegel och gråsten år 1835. Byggnaden var 17 alnar lång och hade en riktig stenfot.
Byggnaden värderades till 2 300 mark.
Byggnad nr 3:
En byggnad uppförd av både timmer och korsvirke med bräder år 1834. Den var i försvarligt skick, inte brädfodrad men målad med röd färg och hade ett tak av bräder. Dess längd var 25 ½ alnar (15,3 m) och 11 alnar brett och där fanns en bagarstuga med bakugn och spis, en kammare med egen kakelugn, en förstuga och ett vedlider.
Denna byggnad försäkrades för 600 mark.
Stenfoten på alla tre byggnader var också brandförsäkrad, vilket betonades i försäkringsbrevet.
Inkörsporten som var gjord av stock och plankor, försäkrades för 50 mark och där ingick regel, klinka och gångjärn. Runt tomten fanns ett 370 alnar långt staket, som var 3 alnar högt, byggt av bräder och spjälor försäkrades för 300 mark och staketet runt ängen försäkrades för 50 mark. Det var 2 alnar högt och 48 alnar högt.
Hela försäkringsbeloppet utgjorde 6 500 mark silver och den årliga inträdesavgiften, som premien kallades förr gick lös på 47,14 mark.
På tomten fanns ytterligare 2 byggnader, som inte försäkrades alls. Byggnad nr 4 var ett vedlider och nr 5 ett ”hemligt hus”, som var byggt av stock.
Felén uppgav att på tomten eller i dess närhet finns det inte några eldfarliga inrättningar. Han skrev också att på ängen och i trädgården finns det inga lummiga lövträd.
Vart femte år skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och år 1867 genomfördes den första och allting var i skick enligt granskarna, handlanden P. J. Lind och glasmästaren Eklund. Lika bra gick det också vid granskningarna åren 1872 och 1877.
Brandförsäkringen 1879.
År 1878 byggdes den nya folkskolbyggnaden på stadens tomt nr 45 och därför togs en ny försäkring i september 1879. Drätselkammarens ordförande Westerholm tecknade försäkringen och han uppgav att det nu fanns en brunn på gården och alldeles tillräckligt med brandredskap. Där fanns en portativ slangspruta, 7 brandstegar, 3 brandhakar och 2 brandämbare och dessa var alla märkta med tomtens nummer, målad med oljefärg.
4 byggnader på tomtens skulle försäkras, det var bara ”Ett hemligt hus af stock, 5 alnar högt” som inte försäkrades.
Byggnad nr 1:
Ett hus av timmer i gott skick, uppfört år 1878, icke brädfodrat eller målat och den hade ett tak av järnplåt. Byggnaden var 63 alnar lång (37,8 m), 18 alnar brett och 16 alnar från marken till takkammen. Den var i en våning med 8 rum, innehållande 8 kakelugnar.
Den nya skolbyggnaden värderades till 20 000 mark.
Byggnad nr 2:
Ett boningshus av timmer i försvarligt skick, byggt år 1833, brädfodrat och målat med slamfärg och hade pärttak. Byggnaden var 29 alnar lång, i en våning med 4 rum och en förstuga och där fanns 5 kakelugnar. På vinden fanns en kammare med egen kakelugn och det betonas att detta rum inte sträcker sig över en tiondedel av husets hela areal.
Denna byggnad försäkrades för 3 500 mark.
Byggnad nr 3:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1834, brädfodrat och målat med slamfärg och taket var gjort av pärtor. Längden var 17 alnar och höjden från marken till takkammen 9 ½ alnar. Där fanns två rum med två kakelugnar och byggnaden har också en veranda byggd av korsvirke och bräder. Under byggnaden fanns en källare i två avdelningar, som var byggd av tegel och gråsten år 1835.
Byggnaden försäkrades för 2 500 mark.
Byggnad nr 4:
En byggnad uppförd av både stock och korsvirke år 1834 och den var i försvarligt skick. Den saknade brädfodring men var målad med röd färg och hade ett tak av pärtor. Byggnaden var 25 ½ alnar långt i en våning och där fanns en stuga med bakugn, en kammare med egen kakelugn och ett vedlider.
Byggnaden försäkrades för 600 mark.
Inkörsporten, planken och staketet försäkrades för 350 mark, så hela försäkringsbeloppet blev 26 950 mark. Den årliga inträdesavgiften beräknades till 177, 81 mark och denna gällde de kommande 5 åren. Då skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och en ny inträdesavgift beräknas.
Vid de kommande granskningar fick allt godkänt av de lokala brandstodsgranskarna.
Brandförsäkringen år 1900.
Under det här året hade en ny skolbyggnad uppförts och vissa förbättringar hade gjorts på de andra byggnaderna. En ny brandförsäkring behövde göras och drätselkammarens ordförande, kontoristen Otto Wendelin (1864-1931) skötte om saken.
Wendelin uppgav att tomten yta var 4931 m² stor och hade samma grannar som tidigare. De nödvändiga brandredskapen var i skick och på gården fanns en brunn med rikligt vatten, som kunde användas vid en eventuell brand.
På tomten fanns det sex byggnader och alla skulle brandförsäkras.
Byggnad nr 1:
Ett hus av timmer i gott skick, uppfört år 1878 i en våning, brädfodrat och målat med oljefärg och hade ett tak av järnplåt. Huset var 37,41 m långt och 10,84 m brett och där fanns 8 rum med lika många kakelugnar. På gårdssidan fanns en veranda, som var byggd av korsvirke och bräder.
Skolbyggnaden försäkrades för 30 000 mark.
Byggnad nr 2:
Ett boningshus av timmer i gott skick, uppfört år 1833, det var brädfodrat och målat med kompositionsfärg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 17,22 m långt och 9,08 m brett och där fanns fyra rum och i dessa fem kakelugnar. På vinden fanns det också ett rum med en egen kakelugn.
Byggnaden försäkrades för 5 000 mark.
Byggnad nr 3:
Ett hus av timmer i gott skick, uppfört i en våning år 1834, brädfodrat och målat med oljefärg och det hade ett tak av asfaltfilt. Det var 10,09 m långt och 8,91 m brett och där fanns ett rum, som hade två kakelugnar. Byggnaden hade en veranda mot gatan och den var gjord av korsvirke och bräder. Under byggnaden fanns det en välvd källare, byggd av tegel och gråsten.
Denna byggnad försäkrades för 3 500 mark.
Byggnad nr 4:
Ett boningshus av timmer i förening med ett uthus av korsvirke och bräder i gott skick, uppfört år 1834. Det var målad med kompositionsfärg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 15,15 m långt och 6,58 m brett och där fanns två boningsrum med en kakelugn och en kökshällspis, med bakugn och i ändan ett vedlider.
Byggnaden försäkrades för 2 000 mark.
Byggnad nr 5:
En skolbyggnad av timmer i gott skick, uppfört år 1900, inte ännu brädfodrat eller målat och den hade ett tal av järnplåt. Huset var 27 m långt och 18 m brett och höjden från marken till takkammen var 9,8 m. Huset var byggt i en våning och där fanns en korridor och sju rum med lika många kakelugnar.
Den nya skolbyggnaden försäkrades för 28 000 mark.
Byggnad nr 6:
En latrin eller utedass, byggt av stock år 1835, målat med kompositionsfärg. Huset var 8,36 m långt och 3 m brett och lika högt.
Byggnaden försäkrades för 200 mark.
Förutom dessa sex byggnader försäkrades de båda oljemålade inkörsportarna för 100 mark tillsammans. De var byggda av stock, ribbor och strävor och i försäkringen ingick både lås och gångjärn.
Planket som var 120 m långt och omkring 1,80m högt försäkrades för 300 mark.
Hela försäkringsbeloppet uppgick alltså till 69 150 mark och den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 422,15 mark.
Brandförsäkringen år 1901:
I september 1901 tecknade staden en ny och bättre brandförsäkring, eftersom vissa förbättringar hade gjorts. Värdet på byggnad nr 2 höjdes till 8 000 mark, nr 3 till 5 000 mark, nr 4 till 5 000 mark och byggnad nr 6 till 1 000 mark. Den nya skolbyggnaden nr 5 hade nu blivit brädfodrad och målad och den försäkrades för 32 000 mark.
Alla byggnader med portar och plank försäkrades för totalt 81 700 mark och den årliga premien beräknades till 555,46 mark.
Premien räknades ut enligt tariffer, till exempel byggnad nr 1 hörde till klass 4 men eftersom byggnaden var stor, så höjdes premien med 10 %. Byggnad nr 2 hörde till klass 5 men eftersom där fanns vindsrum, höjdes premien med 10 %. Byggnaderna 2 och 4 fick 30 % högre premie eftersom de var sammanbyggda.
Brandförsäkringen år 1906:
Den 24 oktober tecknade staden en helt ny brandförsäkring på samtliga byggnader på folkskoltomten nr 45. På grund av hög inflation hade värdet på byggnader stigit och försäkringsbeloppen måste korrigeras eftersom det inte fanns någon indexhöjning den tiden. Den nya svenska folkskolbyggnaden hade byggts till och ett nytt avträde hade också uppförts.
Byggnaderna försäkrades enligt följande.
Byggnad nr 1: ingenting förändrat, försäkrat nu för 40 000 mark.
Byggnad nr 2: ingenting förändrat, försäkrat nu för 8 000 mark.
Byggnad nr 3: ingenting förändrat, försäkrat nu för 5 000 mark.
Byggnad nr 4: ingenting förändrat, försäkrat nu för 5 000 mark.
Byggnad nr 5:
En skolbyggnad av timmer i gott skick, uppförd år 1901 och 1906, brädfodrad och målad utom den nya tillbyggnaden. Taket var lagt med järnplåt och skolan var nu 37,60 meter lång, vilket betyder en tillbyggnad på 10,6 m. Bredden och takhöjden var samma som tidigare. Skolan hade nu nio klassrum mot sju tidigare. Skolbyggnaden försäkrades för 50 000 mark.
Byggnad nr 6: ingenting förändrat, försäkrat nu för 1 000 mark.
Byggnad nr 7:
En uthusbyggnad, uppförd år 1902 av korsvirke och bräder, i gott skick. Den var oljemålad och hade ett tak av asfaltfilt. Den var 8,10 m lång och 3,15 m bred och där fanns nio avträden, två redskapslider. Uthuset försäkrades för 1 300 mark.
De båda inkörsportarna försäkrade för 80 mark per styck och planket som nu var 110 m lång försäkrades för 540 mark.
Hela försäkringsbeloppet uppgick nu till 111 000 mark, mot 81 700 mark för fem år sedan. Den årliga inträdesavgiften eller premien beräknades till 615,95 mark.
Branden 1908.
Den 23 december utbröt en brand i byggnad nr 2 längs med Västra Långgatan. Den fick sin början vid 2-tiden på eftermiddagen, då glödande kol eller gnistor fallit ned på golvet som antänts. Därifrån hade elden spridit sig till en säng i närheten och sedan antändes tapeterna och resten av rummet.
Det här stora rummet eller salen brukade Missionssällskapet använda som samlingslokal men nu hade skolans vaktmästare satt dit en säng, eftersom hans studerande son hade kommit hem till staden över jullovet. Gnistskärmen i kakelugnen var för gles, vilket ledde till eldsvådan.
Ingen var i rummet då branden bröt ut och den hann förstöra all inredning i rummet. Golvet och väggarna blev antingen svedda eller förkolnade. Mellantaket hade rasat in, liksom vindsrummet ovanför. Fyra fönster var söndrade, en mellandörr och två kakelugnar var förstörda. Det norra rummet som var omkring 6 x 7 m stort och en korridor fick rök- och vattenskador. En del av brädfodringen på den västra väggen förstördes och måste bytas ut. Av planket mot gatan förstördes 10 meter och det kunde repareras för 100 mark medan det skulle kosta 2 700 att reparera själva byggnaden. Den var försäkrad för 8 000 mark och ersättningen betalades omgående ut till staden.
Det svenska folkbiblioteket var inrymt i den norra ändan av byggnaden och Syd-Österbotten skrev 2 jan 1909 att det var en oreda där och att några boklån inte kommer att kunna ges på en lång tid. Däremot gick det bra att återlämna lånade böcker i bibliotekarie Snickars hem.
Inga andra byggnader på skoltomten skadades vid branden.