Kronolänsman Starckes gård på Kyrkogatan 1.

Sammanställt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna är tagna ur gamla mantalslängder, kyrkböcker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins släktutredningar och föreningen Pro Kirkkokatus utredningar har varit till stor hjälp.

Kronolänsman Gustaf Starckes gård på Kyrkogatan fotograferad sommaren 2020. Den äldsta delen, som ligger i den östra ändan kan vara byggd i mitten av 1700-talet, eftersom det på stadsplanen från 1751 syns en byggnad, som ser ut att vara en del av dagens långa gård. Gården har haft flera ägare och sedan 2003 är det föreningen Pro Kirkkokatu som äger den. I ändan av Kyrkogatan skymtar Ulrika Eleonorakyrkan.

Historia.

På stadsplanen från 1751 så syns den äldsta delen av den gamla gården på Kyrkogatan1, vid den blåa pilen. Ungefär längs den streckade linjen mitt på kartan gick i tiderna Svinåkersdiket, som mynnade ut i havet. Området kring diket var vattensjukt och svämmade ofta över, så därför finns det inga byggnader på det området.

Den äldsta delen av den här långa byggnaden, som i dag står på tomt 165, stod på 1750-talet på granntomten 154. Högst troligt var det de nya ägarna, fröknarna Elisabeth Sandberg och Anna Backman som flyttade den västerut till en ny tomt år 1783. Den äldsta delen bildar alltså den mellersta delen av dagens gård och bestod då av ett kök och ett par kammare.

Strax efter att fröknarna flyttade byggnaden så gifte sig Elisabeth Sandberg med änklingen, skeppsbyggmästaren Eric Åkervall (1741-1790) och hon flyttade till hans gård. Denne hade tidigare varit gift med Hindrich Hagmans dotter Anna Hagman (1746-1784). Anna dog i barnsäng år 1784.

Den andra delägaren Anna Backman gifte sig med skepparen Magnus Rönnqvist och blev kvar som boende i gården vid Kyrkogatan. Skeppare Rönnqvist dog år 1789 men änkan Anna Rönnqvist fortsatte att bo kvar med sin lilla dotter.

År 1809 sålde änkan Anna Rönnqvist gården med de 2 rummen åt bokbindaren Michael Sten, som var född 1780 i Vasa. Han hade år 1806 gift sig med Anna Catharina Björkman (1779-1812) och fick med henne 2 döttrar. År 1813 gifte han sig med Katarina Paulin (1772-1817) från Vasa. Efter hennes död gifte han sig en tredje gång år 1818 med Maria Christina Hannelius (1782-1845) från Kristinestad. Hon var dotter till rådmannen Josef Hannelius, som i tiderna hade byggt det som sedan skulle bli Stadshotellet. Bokbindaren Michael Sten skarvade i gården med en kammare till i den västra ändan.

År 1823 sålde bokbindare Sten gården vid Kyrkogatan åt expeditionsfogden och kronolänsmannen Gustaf Starcke (1795-1877). Han var född i Sverige och var son till Henrik Starcke (f. i Stockholm 1752-1834) och Hedvig Charlotta Hallman (1762-1825) från Kristinestad. År 1820 gifte sig Gustaf Starcke med Christina Nagel (1801-1883) från Kristinestad och de fick mellan åren 1820 och 1846 hela 16 barn.

På stadsplanen från 1825 så har tomterna fått numrorna 154 och 165 och de finns på adressen Västra Långgatan 13 eller Kyrkogatan 1.

Gustaf Starckes stora familj behövde snabbt mera utrymme och han byggde på 1830-talet en skild byggnad väster om den gamla. Efter några år byggde han samman de två byggnaderna och till på köpet så skarvade han i gården i den östra ändan med ett par kammare.

År 1835 köpte kronolänsmannen Gustaf Starcke granngården på Västra Långgatan 13, på tomt nr 165 av väktaren Michael Ekblom (1780-1837). På samma gång sålde Gustaf Starcke den så kallade Spectragården åt Michael Ekblom. Efter att Gustaf Starcke köpte granngården så bodde ingen i den. Gården revs någon gång på 1800-talet och i stället anlades en kryddgård där.

År 1857 slogs Gustaf Starckes båda tomter, nr 154 och 165 ihop men han bodde själv i gården vid Kyrkogatan på tomt 165. Följande år bodde han med hustrun Christina, döttrarna Alvina och Maria, drängen Matts och pigorna Anna och Kajsa.

År 1860 ägdes båda tomterna 154 och 165 av kronolänsmannen Gustaf Starcke, som med sin familj bodde i gården vid Kyrkogatan.

År 1863 ägdes tomterna av Gustaf Starcke. Nu bodde handlanden Erland Leván tillfälligt på hyra med hustrun Aurora, men endast för en kort tid.

Åren 1865 – 1870 var det endast Gustaf Starckes familj som bodde i gården vid Kyrkogatan och inga hyresgäster finns antecknade. Det är fullt möjligt att hörngården är riven eller nedplockad eftersom det inte finns några anteckningar om en sådan.

År 1875 ägdes båda tomterna av Gustaf Starcke som bodde med sin familj och pigorna Wilhelmina och Maria. Drängen Johan Hietaoja (1851-1900), senare Sandström bodde också där och han skulle ju långt senare förvärva Högbacks gård på Staketgatan 24.

År 1877 avled kronolänsmannen Gustaf Starcke och gården övertogs då av änkan Christina, som sedan bodde med pigan Anna Storkaas (f.1862).

År 1883 avled änkan Christina Starcke och båda tomterna hade då redan övertagits av snickaren och gästgivaren Anders Henrik Ekblom (f.1807) som bodde med hustrun Maria (f.1825) och sonen Frans (f.1865). De hade tidigare bott i Krepelinska gården på hyra. Hos dem bodde också pigan Maria Ericks (f.1862). Den här tiden fanns det en ”tillikka”, alltså en restaurang i gården vid Kyrkogatan, som kallades Stadskällaren och det var nog gästgivare Ekblom som skötte den.

Kring sekelskiftet 1800-1900 fanns det en restaurang eller en ”tillikka” i västra ändan av gården och den hade då en egen utgång mot gatan. På andra sidan Staketgatan syns Ulrika Eleonorakyrkan.

År 1890 ägdes båda tomterna av gästgivaren Ekblom, som bodde vid Kyrkogatan med hustrun Maria (f.1825), sonen Frans och pigorna Amanda och Karolina.

År 1892 hade gästgivare Ekblom avlidit och gården och tomterna hade övertagits av änkan Maria, som bodde med sonen Frans och pigan Amalia Sundqvist (f.1872). Änkan Maria Ekblom sålde då gården på auktion åt bonden Johan Frösén.

År 1894 hade gården vid Kyrkogatan och tomterna 154 och 165 övertagits av possessionaten Johan Frösén (1827-1910), det är en finare titel på en stor gårds- eller godsägare. Frösén var född i Sverige och arbetade som byggmästare i Norrköping tills han gifte sig med Maria Aurora Forsman från Kauhajoki. Han flyttade då dit och övertog svärfaderns Ala-Knuuttila gård och senare förvärvade han också Kaarlela gård. Dessa skötte han med stor framgång och kunde då också inköpa en stadsgård i Kristinestad. Paret Frösén fick 7 barn men de bodde aldrig i staden.

År 1895 ägdes gården och de båda tomterna av Johan Frösén från Kauhajoki, som inte bodde där. På hyra bodde färgareänkan Mathilda Holmgren (f.1854) med sina 2 barn. Den här tiden var en del av gården vid Kyrkogatan uthyrd åt Kristinestads Spritdrycksbolag, som hade både försäljning och servering av alkoholhaltiga drycker här. Under vissa perioder var det oroligt och bråkigt både inne i byggnaden och utanför på gatan och klagomål framfördes till gårdsägaren Frösén.

År 1897 ägdes gården vid Kyrkogatan och de båda tomterna av Johan Frösén från Kauhajoki. På hyra bodde änkan Holmgren med sina barn. På hyra bodde också sjökaptenen Karl Julius Lundgren (f. i Vasa 1833 – död i Kristinestad 1907). Han hade varit gift med Amanda Asplund (1834-1886) från staden. Julius bodde nu med sin fosterdotter, tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862) och med pigan Mathilda Bäckström (f.1979). År 1900 bodde också änkan Anna Öberg (f.1849) i gården.

År 1905 var det fortfarande samma ägare och samma hyresgäster. Den 7.1 skrev tidningen Syd-Österbotten att gården är ett ökänt näste. ”Hos änkan A. Öberg i herr Fröséns gård vid Kyrkogatan har den senaste tiden vistats lösaktiga kvinnor, som har gett anledning till ledsamma uppträdanden. Den 31 december 1904 inträffade åter ett förargligt sådant, varvid sex fönsterrutor slogs sönder. Den ena av kvinnorna togs av polisen i förvar. Under herr Lewáns tjänstetid varnades änkan Öberg för dylika uppträdanden, som dock inte ser ut att ha tillbörlig verkan”.

År 1906 bodde sjökapten Lundgren fortfarande på hyra med sin fosterdotter Betty och pigan Adelina Klemets (f.1885). Nu bodde baderskan Maria Ylsöbäck (f.1854) på hyra med sin dotter och det gjorde jungfrun, nålmakaredottern Edla Packalén (f.1848) också. De hade båda före det bott på Strandgatan 24.

År 1908 i april sålde possessionaten Johan Frösén gården vid kyrkogatan och de båda tomterna åt skogsvakten Juho Kuusinen. Han bodde själv på hyra i skomakare Virtanens gård på Strandgatan 12. Tulluppsyningsmannadottern Betty Holmberg (f.1862) fortsatte att bo på hyra med sin piga Adelina Klemets. På hyra bodde också formannen Ananias Lauha (f.1858) med sin hustru Anna (f.1858) och dövstumme sonen Frans (f.1884), Viktor (f.1890) och Oskar (f.1892) och 4 mindre barn. Arbetaren Karl Viktor Kivimäki (f.1872) bodde också i gården vid Kyrkogatan med hustrun Hilda (f.1884).

År 1913 byggde skogsvaktaren Juho Kuusinen den gård som fortfarande står kvar i hörnet av Västra Långgatan och Kyrkogatan.

År 1916 ägdes tomterna och den långa gården av skogvaktaren Juho Kuusinen. Han bodde själv på hyra i skomakare Virtanens gård på Strandgatan 12.  På hyra bodde tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862) och sjökapten Mauritz Skogström (f.1884) med hustrun Elfrida (f. Sandahl i Sverige1882) och en dotter. Mauritz innehade en Färg-, Kemikalie- och Parfymerieaffär i gården Strandgatan 44 och senare startade han en emigrantagentur. På hyra bodde också tjänarinnan Hilda Piikkilä (f.1894) och arbetareänkan Maria Hosioja (f.1828). som bodde med barnen Kalle och Oskar.

År 1918 ägdes tomterna och gården av skogsvaktaren Juho Kuusinen. Han var född år 1871 och var gift med Ida (f.1875) och hade åtminstone en dotter Ellen. På hyra bodde handlanden, före detta sjökaptenen Mauritz Skogström med sin familj. År 1919 invaldes Mauritz i stadfullmäktige för en 3-års period. Där bodde också arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima och lärarinnan Ines Mozelli (f.1880) med sin mor Hulda (f.1842). På hyra bodde också handelsresande J. G. Fogelberg (f.1866) med hustrun Maria (f.1876) och 10 mindre barn.  I slutet av året sålde Juho Kuusinen gården åt handlanden och gårdshandlaren K. L. Saari men denne bodde själv på Strandgatan 28, en gård som han just hade förvärvat av J. W. Olin.

År 1920 hade gården på de 2 tomterna förvärvats av handlanden Karl Saari, som själv bodde på Strandgatan 28. På hyra bodde postiljonen Yrjö Hyvönen (f.1894) med hustrun Hilma (f.1896), sjökaptenen Skogström med sin familj och arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima (f.1895). Lärarinnan Ines Mozelli bodde här med sin mor Hulda och pigan Ida Stenlund (f.1893) och det gjorde också magister Toivo Kukkonen (f.1891) med sin Inkeri (f.1894). Arbetaren Antti Puskala bodde på hyra och det gjorde också tjänarinnan Fina Ojala, arbetaren Viktor Bäcklund och arbetaren Adelina Anjelin.

År 1922 hade båda tomterna och gården övertagits av garvaren Kaarlo K. Aho, som tidigare hade bott på Östra sidan. Med sin familj flyttade han in i den nyare hörngården. Garvare Aho var född i Nystad år 1871 och han hade kommit till Kristinestad år 1905 och sedan dess hade han bedrivit garverirörelse och läder- och skohandel i Henriksons gård vid torget. Garvare Aho dog i maj 1922 och de båda tomterna och gårdarna övertogs då av änkan Ida Aho (f. Grönfors i Nystad 1874) med barnen Ilmari och Alli. Ida fortsatte att sköta om läder- och skoaffären ända fram till sin död 1945. Hos dem bodde pigan Hilda Alanko (f.1900) och minderåriga drängen Eino Åkerman (f.1904). Postiljonen Hyvönen hade flyttat bort men sjökapten Mauritz Skogström bodde kvar med sin familj. Magister Toivo Kukkonen (f.1891) med hustrun Inkeri (f.1894) bodde en kort tid på hyra med en liten son och pigan Helmi Miettinen (f.1901). På hyra bodde också läraren Arne Olander (f.1891) med hustrun Hilja (f.1888) och 2 döttrar och hos dem bodde också tjänarinnan Elin Helenius (f.1900). I gården bodde också sjökapten Artur Berg (1886-1941) med hustrun Elsa (f.1886) med en liten dotter.

Kaarlo och Ida Aho fotograferade i Nystad före de flyttade till Kristinestad och tog över lädergarveriet på Östra sidan.

I slutet av 1920-talet ägdes tomterna 154 och 165 av änkan Ida Aho, som bodde med barnen Alli och Ilmari. Hos dem bodde också drängen Knuutti Pihlaja (f.1879) och tjänarinnan Helmi Pajunen (f.1908). Sjökaptenen Artur Berg hade flyttat bort men Mauritz Skogström bodde kvar med sin hustru.

I början av 1930-talet ägdes tomterna och gårdarna av handlande Ahos arvingar, hustrun Ida och barnen. Med dem bodde pigan Helmi Pajunen (f.i Vittisbofjärd 1908) och Knuutti Pihlaja (f.1879). Flera hyresgäster bodde också i gårdarna. Sjökapten Skogström hade flyttat till Helsingfors men i gården fortfarande droghandlare Elfrida ”Ella” Skogström (f. Sandahl i Sverige 1882) och lärare Ilmari Olander. Handlande Juho Pesola (f.1858) med hustrun Anna (f.1862) bodde på hyra en tid. De var båda från Alahärma och det ser ut som att de efter en tid flyttade tillbaka dit.

I slutet av 1930-talet ägdes tomterna och gårdarna av handlande Ahos arvingar Ida, dottern Alli och sonen Ilmari. På hyra bodde droghandlaren Ella Skogström, som bodde med dottern Lillemor Elisabeth (f.1916). Lektorn Ilmari Olander hade avlidit under julen 1936 och änkan Hilja Olander (f. i Viborg 1888) fortsatte att bo på hyra med barnen Riitta Maria (f.1920) och Viljo (f.1925). Arbetaren Josefiina ”Fiina” Mannerros, som var född i Bötom år 1883 bodde i flera år i bagarstugan inne på gården vid Kyrkogatan.

I början av 1940-talet ägdes tomterna 154 och 165 av handlande Kaarlo Ahos arvingar. Där bodde änkan Ida och sonen, studenten Ilmari Aho. Ella Skogström bodde kvar på hyra och det gjorde lektorsänkan Olander och arbetaren Mannerros också. Affärsmannen Anton Saaristo, som var född i Tammerfors år 1883 bodde på hyra med hustrun Maria, som var född Vähähaaro i Storå år 1883.

I mitten av 1940-talet ägdes tomterna och gårdarna av handlande Ahos arvingar. Änkan Ida hade avlidit i januari 1945, så det var sonen, student Kaarlo Ilmari Aho (f.1914 i staden) som bodde i gården. På hyra bodde Ella Skogström, Hilja Olander och affärsmannen Saaristo med sin familj.

Runt 1950 ägdes tomterna och gården av handlande Ahos arvingar och det var sonen Ilmari Aho som bodde där. Hilja Olander bodde på hyra och det gjorde Ella Skogström också. Ellas dotter Lillemor Elisabeth, som nu var tandtekniker och gift Lindqvist hade nu flyttat tillbaka med sonen Eyvind, som var född år 1947 i Helsingfors. Affärsmannen Anton Saaristo har avlidit och resten av familjen har flyttat bort. I stället hade fabrikören Vilho Frestadius flyttat dit. Han var född 1906 i Lappee och han bodde med hustrun Margit, som var född Knuts år 1917 i Nurmijärvi. Sömmerskan Anna Korkki hade en syaffär i gården.

År 1952 sålde handlande Ahos arvingar tomterna 154 och 165 åt läraren Onni Ostamo. Han var född år 1907 i Merikarvia och var gift med Aira Tellervo, som var född Honkala år 1910 i Ruovesi och de hade med sig 6 barn, som alla var födda i Kankaanpää. Hembiträdet Eini Maria Kortesaari, som var född 1935 i Jalasjärvi bodde i gården och det gjorde också chauffören Karl Albert Söderlund (f.1928). Han flyttade från Kauhajoki med hustrun Anna-Liisa, som var född 1930 i Storå och en son född 1951. Anna Korkki hade kvar sin syaffär i gården och en hemsyster Verna Sjöberg från Öja bodde en tid i gården.  Tapio Sandelin (f.1902) var polis i staden och med hustrun Elisa (f. Lillvik 1910) bodde de på hyra en tid och de hade flera barn. Ella Skogström och hennes dotter Lillemor med sonen Eyvind flyttade då bort från hörngården till den östra delen av Starckes gamla gård, som hade ingång från gårdssidan. De bodde här till 1954 då de flyttade till en annan gård på Strandgatan.

Ilmari Aho som sålde gården åt Ostamo flyttade nu till Dagsmark, där han hade varit lärare i den finska folkskolan sedan 1951. Före han blev lärare i Dagsmark, så var han lärare en kort tid i Heikkilä by i Storå. Då den finska folkskolan i Dagsmark drogs in år 1972, så flyttade Ilmari Aho över till den finska folkskolan i Lappfjärd. Efter pensioneringen bodde han i Kristinestad. Hans syster Alli flyttade till Helsingfors där hon arbetade på restaurang. Både Ilmari och Alli var ogifta och barnlösa.

I slutet av 1950-talet ägdes båda tomterna av läraren Onni Ostamo, som bodde i hörngården med hustrun Aira och flera barn. På hyra bodde tvätterskan Kirsti Tanskanen, som var född Nousiainen år 1918 och hade 3 barn. De flyttade sedan till Staketgatan 35 och efter det till Staketgatan 30. På hyra bodde också målaren Viljo Koivistoinen, som var född år 1911 i Ruokolahti. Han bodde med hustrun Olga Maria, som var städerska och var född 1910 i Rautjärvi och de hade 2 söner.

På 1960-talet ägdes båda tomterna och gårdarna av lärarparet Ostamo och de flesta hyresgästerna hade flyttat bort.

Efter det här så var huset obebott och det hade flera olika ägare. År 1996 ville dåvarande ägaren VL-Kiinteistöt från Åbo riva gården och de lovade att bygga en ny i samma stil. De påpekade att tillträde till tomten måste ske genom grannens tomt, att byggnaden hade sjunkit ner i jorden och att fukten därför har skadat den. Stadens myndigheter godkände inte rivningsansökan.

År 2003 i maj så köpte staden gården för 7 500 euro och på samma gång donerade de gården åt en förening som heter Pro Kirkkokatu. Staden fick ett bidrag på 6 000 euro från miljöcentralen, så stadens kostnad blev endast 1 500 euro.

Föreningen påbörjade genast en renovering av gården och redan följande år fick den ett nytt falsat plåttak. Sedan har renoveringen fortsatt både inom- och utomhus och eftersom gården är stor så blir det ett långvarigt projekt.

Foton:

På Lauri Huhtalas foto från 1949 så syns det att gården hade en stor glasveranda på bakgården. Bakom syns bagarstugan och till höger uthusen, som finns kvar ännu. Längre bort syns den gamla Ulrika Eleonorakyrkan. Fotot från Museiverkets samlingar.
Kyrkogatan är nästan 100 meter lång och går från Kyrkotorget till Västra Långgatan. Sommaren 1981 förnyades stenläggningen och arbetet utfördes av stadens egna arbetare. Senast en gata hade lagts med stenar var någon gång före kriget, så de fem arbetarna hade ingen erfarenhet av arbetet. Det blev alltså att pröva sig fram och slutresultatet blev bra. År 1986 blev Kyrkogatan enkelriktad och någon orsak till det fanns inte, eftersom det aldrig hade hänt några större trafikolyckor i korsningarna. Till vänster syns kronolänsman Starckes gamla gård. Fotot från sommaren 2019.
Den gamla gården på Kyrkogatan 1 har byggts i och renoverats många gånger sedan kronolänsman Gustaf Starckes tid i början av 1800-talet. Föreningen Pro Kirkkokatu som äger gården håller på med den senaste renoveringen, där målet är att bevara så mycket som möjligt. Fotot från sommaren 2020.
Kronolänsman Starckes gård fotograferad från sydost i december 2021. I högra kanten syns en del av den nyare gården som skogsvaktaren Juho Kuusinen byggde år 1913 och som i dag har en annan ägare, trots att gårdarna sitter ihop.