Glasmästare Eklunds gård på Strandgatan 16.

Sammanställt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna har tagits ur kyrkböckerna, lagfartsregistren, mantalslängderna och ur gamla Syd-Österbotten. Rafael Olins släktutredningar har varit till stor hjälp.

Enligt Per-Olof Jarles utredningar så skulle denna gård på tomt nr 179 vara byggd år 1851 och i så fall av glasmästaren Gustaf Eklund (f.i staden 1817), med hustrun Maria (f. Granberg i staden 1820). Glasmästarens familj ägde gården under hela 1800-talet men på 1900-talet har gården haft många ägare. Fotot taget från sydväst sommaren 2020.

På stadsplanen från år 1751 så finns inte denna tomt med och den skulle i så fall hade legat utanför det tullstaket som omgav staden ända till år 1808.

På stadsplanen från 1825 har tomterna fått numrorna 179 och 180 och de låg nedanför Strandgatan och sträckte sig ända till havet. Bokstaven ”N” i övre kanten visar den förra östra tullstugan, som i början av 1800-talet flyttades från torget till sin nuvarande plats invid Skutskataviken.

År 1830 ägdes tomten som i stadsplanen från 1825 hade fått numret 179 av glasmästaren Carl Eklund med hustrun Anna. Enligt den tidigare stadsplanen, som hade andra tomtnummer bodde glasmästaren Carl Eklund på tomt nr 47 i det fjärde kvarteret.

År 1840 ägdes tomt nr 179 av glasmästaren Carl Eklund (1779-1845) med hustrun Anna (född Sigström i staden (1784-1853). Med dem bodde också sonen Gustaf, som var glasmästargesäll. Den obebyggda tomten nr 180 ägdes av handelsmansänkan Maria Djupström (1795-1859). Maria, som var född i Sverige hade varit gift med sjökaptenen och handlanden Erik Henrik Djupström (1790-1836) från staden. Själv bodde Maria troligen på deras villa Eriksberg, som låg nära Tjöcks ås mynning och som förstördes i en brand år 1859. Erik Henrik och Maria hade 2 döttrar, som båda gifte sig med varsin apotekare. Den ena med Edvard Sourander i Björneborg och den andra med Fredrik Wilhelm Jurvelius i Kristinestad.

År 1845 ägdes tomten och den gamla gården av glasmästaren Carl Eklund. Sonen Gustaf som var glasmästargesäll hade år 1842 gift sig med Maria Granberg. Maria var född år 1820 och var dotter till Johan Granberg och Elisabeth (f.Nagel). Glasmästare Carl dog år 1845 och gården övertogs då av änkan Anna. Hos henne bodde sonen Gustaf och hans hustru Maria. På hyra bodde före detta handlanden A. H. Hasselblatt, sjömannen Simon Ujanen och sjömannen Jonas Stor.

År 1848 hade gården övertagits av glasmästarens son Gustaf Eklund (f.1817), som nu också tituleras glasmästare. På hyra bode före detta handlanden Hasselblatt med hustrun Maria och en dotter som också hette Maria. Sjömannen Conrad Friske bodde också på hyra med hustrun Cajsa.

År 1850 ägdes tomten nr 179 och den gamla gården av glasmästare Gustaf Eklund. På hyra bodde målaren Anton Nordström (1822-1852) , som bodde med sin bror Bernt (1825-1873 i Kauhajoki) och systern Aurora (f.1830). Lärlingarna Constantin och Herbert bodde också i gården. Den obebyggda tomten nr 180 ägdes fortfarande av handelsmansänkan Maria Djupström.

År 1851 byggde glasmästaren Gustaf Eklund den gård som fortfarande står kvar. Gustaf och Maria fick med tiden 10 barn men endast 2 levde till vuxen ålder och fick egna barn. Dottern Hilma Alexandra (1856-1933) gifte sig med Johan Ivar Hasselblatt (1857-1904) men de bodde inte i staden. Det gjorde däremot sonen Richard, som kallades ”Glasas Richard” som flyttade till gården på Östra Långgatan 63 vid Kattpiskargränden.

År 1855 ägdes tomt nr 179 och den nybyggda gården av glasmästare Gustaf Eklund. På hyra bodde brandvakten Henrik Sten och hustrun Anna.

År 1860 ägdes tomt nr 179 och den nybyggda gården av glasmästare Gustaf Eklund, som bodde med hustrun Maria, sonen Karl (1843-1872), drängen Johan och pigan Maria. På hyra bodde sjömannen Anders Rönnblom med hustrun Albertina. Granntomten nr 180 som ännu 1859 ägdes av handelsmansänkan Maria Djupström hade nu övertagits av brandvakten Michel Helenelund och han bodde där i någon gård med hustrun Anna.

År 1863 hade glasmästaren Gustaf Eklund också övertagit granntonten nr 180 och den eventuella byggnad som stod där. Han bodde själv på tomt 170 med hustrun Maria, sonen Karl, drängen Henrik och pigan Maria. På hyra bodde matrosen Fredrik Amnell och förra brandvakten Johan Kadén med hustrun Kristina.

År 1866 ägdes tomterna 179 och 180 av glasmästaren Gustaf Eklund. På hyra bodde matrosen Fredrik Amnell med sin hushållerska Greta Bergholm, som var 80 år gammal. Också hattmakaren F. Söderholm bodde på hyra med hustrun Margareta, som kallades Greta och sonen Oskar Fredrik.

År 1870 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund. På hyra bodde hattmakaren F. Söderholm med hustrun Greta. Också sjömannen Oskar Söderholm var skriven i gården, liksom matrosen Matts Roos. Arbetskarlen Johan Wiklöf bodde också här.

År 1875 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund med hustrun Maria. Sjömannen Nils Hällström bodde på hyra med hustrun Maria och det gjorde förra brandvakten Josef Nestor Andersson också. Sjömansänkan Severina Stormals, som var sjuklig bodde också i gården, liksom änkan Klara Gabbels och sjömannen Johan Henrik Gabbels.

År 1880 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund. Han bodde med hustrun Maria och sonen Richard (f.1854) och pigan Edla Rönnlund (f.1862) På hyra bodde musikantänkan Selma Sjögren (f.1851) med 5 mindre barn.

År 1885 ägdes tomterna och gården av glasmästare Eklund. På hyra bodde skeppareänkan Sofia Blomberg (f.1813) och dottern Lovisa (f.1842). Sofia hade varit gift med skepparen Carl Fredrik Blomberg, som var född år 1785 i Somero. År 1831 flyttade han till staden och han var  kapten på flera kända fartyg från staden. Ett par år senare gifte han sig med hattmakaredottern Sofia Hallberg, som var betydligt yngre än han. Carl Fredrik dog år 1864.

År 1890 ägdes tomterna och gården av glasmästare Gustaf Eklund, som bodde med hustrun Maria och sonen Richard (f.1854). På hyra bodde arbetskarlen Karl Emil Hallberg (f.1854) och hustrun Maria (f.1859) med 2 mindre barn. På hyra bodde också arbetskarlen Erik Henrik Wahlberg (f.1843) och hustrun Maria (f.1857) och 5 mindre barn.

År 1894 hade glasmästaren avlidit och gården hade övertagits av arvingarna. På hyra bodde kapellmästaren Karl Kaetsch (f.1859) med hustrun Anna (f.1870). Där bodde också arbetaren Frans Laine (f.1858) med hustrun Maria (f.1865) och 5 mindre barn. På hyra bodde också arbetaren Isak Bark (f.1828) med hustrun Maria (f.1844) och vuxna barnen Konstantin (f.1871) och Isak (f.1876) och 2 mindre barn. ett par år senare bodde sjömannen August Roos (f.1857) på hyra med hustrun Alexandra (f.1861) och 3 mindre söner. Arbetaren Oskar Haapamäki (f.1864) bodde också i gården år 1896 med hustrun Maria (f.1869) och 3 mindre barn.

År 1900 ägdes tomterna och gården av glasmästarens arvingar. På hyra bodde justitierådmannen Adolf Wallenius (född i staden1851-död i Heinola 1917) med hustrun Elin (f.1864) och 3 mindre barn. Familjen Wallenius hade tidigare ägt och bott i bagare Rosengrens gård på Strandgatan 58 men denna hade de nu sålt till skepparen Wilhelm Starck. G. A. Wallenius blev student i staden år 1872, justitierådman i staden 1884 och kopist i senaten år 1906. Han fungerade som pressombudsman i Kristinestad, som granskade vad tidningarna skrev under förryskningstiden då fullständig censur rådde i landet. Han var då en illa ansedd person bland de svenska lokaltidningarna i staden.

År 1902 hade gården övertagits av fru Elin, Ella eller Elina Wallenius, som var massör och sjukgymnast. I gården bodde hon med sin man justitierådmannen G. A. Wallenius, som nu hade bytt släktnamn till Wallit, som ofta skrivits Vallit och till och med Wallit af Wallenius. Hos dem bodde vuxna sonen Waka Wäinö Gustaf (f.1888, senare Warala) och minderåriga Wakaa Aino Maria (f.1890), Otto Oiva Adolf (f.1892) och Anna Onnea Aina (1894-1899). Hos dem bodde också pigorna Ida Kotokorpi (f.1883) och Ida Jokinen (f.1881). På hyra bodde arbetareänkan Selma Alanen (f.1865) med sina 2 döttrar. Där bodde också arbetaren Viktor Brusi (f.1859). För övrigt kan nämnas att G. A. Wallenius en ofta sedd man på rådhusrätten i staden, än som kärande, än som svarande. Det var ständiga processer och han dömdes till och med till fängelse för smädelse och ärekränkning.

År 1905, i oktober sålde Elina Wallit gården på auktion åt Josef Björses från Lappfjärd. Direkt efter auktionen ångrade sig Björses av någon orsak men Elina höll fast vid budet. Inom en vecka gick dock köpet tillbaka och efter några dagar försökte hon på nytt sälja gården utan att lyckas.

År 1906 ägdes tomterna och gården av fru Elina Wallit. Hon bodde med sin man Gustaf Adolf, vuxna sonen Väinö och 3 minderåriga barn. Gustaf Adolf var sjuklig och sade upp sin tjänst som justitierådman. Redan följande år hade han tillfrisknat så pass att han ville ha sin tjänst tillbaka men detta godkändes inte av stadens fullmäktige. På hyra bodde bokhållaren Herman Lind (f.1866) med hustrun Hilma (f.1878) och 4 barn och pigan Maria Vesterberg (f.1886). På hyra bodde också arbetareänkan Maria Hemming.

År 1908 till 1916 ägdes gården av frun Elina Wallit men de bodde inte längre kvar i gården, utan troligen i Björneborg och i Vasa. Troligtvis flyttade de bort i augusti 1912, eftersom hon då bjöd ut ”potatisväxten och krusbärsskörden” i tidningen. År 1910 bodde fru Aina Eskelin (f.1854) på hyra med dottern Laura (f.1873). Fiskaren Josef Pantulin (f.1843) bodde på hyra med hustrun Maria (f.1848) och arbetaren Gustaf Viita (f.1881) och hans hustrun Hilja (f.1880) likaså. I juni 1910 beviljade den finska senaten en livstids pension åt Gustaf Adolf Wallit, som belöning för hans arbete som pressombudsman och justitierådman.

År 1912 bodde byggmästaren Matts Eklund (f.1849) på hyra med hustrun Sandra (f.1854). Deras son Valdemar (f.1886) var skriven i gården trots att han hade emigrerat till Amerika. Dottern Martha (f.1894) bodde dock i gården liksom sonen, byggmästaren Karl Martin Eklund (f.1884). På hyra bodde arbetaren Juho Haatainen (f.1864) med hustrun som kallas Ristiina och 2 barn. Fru Aina Eskelin bodde också kvar.

År 1916 hade tomterna och gården övertagits av Wallits son, disponeneten Wäinö Warala, född Wallenius i Kristinestad men bosatt i Helsingfors och han bodde alltså inte i gården. I en kort notis i Syd-Österbotten skulle han ha köpt gården av en Johan Lehtonen. Byggmästaren Matts Eklund bodde på hyra med sin familj. På hyra bodde också skräddaren Edvard Merisalo (f.1884), och hyrkusken Gustaf Vuorinen (f.1882) med hustrun Lydia (f.1881) och 2 mindre döttrar. Arbetaren Johan Kankonen (f.1886) bodde också där med hustrun Hilda (f.1888) och en dotter. I oktober 1916 sålde Wäinö Warala gården åt affärsmannen Anders Lerbacka.

År 1918 ägdes båda tomterna och gården av handlanden Anders Lerbacka men han bodde inte där själv. Byggmästaren Matts Eklund bodde kvar med sin familj på hyra. Bagarehustrun Hulda Pitkänen (f.1865) bodde där och var fattig. Skräddaren Edvard Merisalo är skriven där men han har utvandrat till Amerika. Lerbacka sålde snabbt gården vidare.

År 1918, i november hade korvhandlaren Kalle Jylli fått fastebrev på tomterna 179 och 180 men det ser ut som att han inte bodde där själv. Däremot hade han någon typ av verksamhet och försäljning  på Strandgatan 16. Redan följande år hade han flyttat verksamheten till Västra Långgatan 15. I gården bodde lantmäteriingenjören Onni Porkka (f.1885) med hustrun Marta (f.1887) och 2 barn. Med dem bodde också pigan Rosa Kuusipuska (f.1898).

Korvmakaren Kalle Hektor Jylli hade under en kort tid år 1918 verksamhet på Strandgatan 16.

År 1921, i december fick garvaren Juho Suominen (f.1871) lagfart på tomterna 179 och180, som han tydligen hade köpt av korvmakare Jylli. Juho bodde med hustrun Ida (f.1877) och vuxna barnen Lauri, Paavo, Martta och 6 minderåriga barn.

År 1923, i januari gjorde garvare Suominen en bytesaffär med garvaren E. A. Leikas, som ägde ett hemmen i Ragnarsvik i Dagsmark. Suominen flyttade då till Dagsmark där han bodde ända till 1929, då han sålde hemmanet vidare åt familjen Mäkitalo. Garvare E. A. Leikas och hustrun Senja flyttade i stället till staden men det ser ut som att de snart skulle flytta bort eller kanske de emigrerade till Amerika.

År 1924 hade Juho Storås (f. 1887) förvärvat båda tomterna och gården. Han var gift med Helmi (f.1897) och de hade en minderårig son. Tidigare ägaren Senja Leikas är skriven i gården men har emigrerat till Amerika.

I slutet av 1920-talet övertogs gården av Villehard Lauriala (f.1873) med hustrun Hilma (f.1876)  och 4 barn. Den här tiden bodde det många hyresgäster i gården men endast för kortare tider.

I början av 1930-talet hade gården övertagits av hemmansägaren Herman Alfred Lindfors från Lappfjärd. Han bodde inte i gården men där bodde många hyresgäster, bland annat arbetaren Karl Sigfrid Öman (f.1905) med hustrun Helmi (f.1903) och en liten son. På hyra bodde också arbetaren Verner Laksola (f.1896) med hustrun Hulda Maria (f.1895) och 5 mindre barn. Mejeristen Emil Sigfrid Bergvik (1898-1957) bodde en tid på hyra med hustrun Elsa Irene (1895-1978) och sönerna Olof och Tor-Erik.

År 1939 ägdes gården av Herman Alfred Lindfors från Lappfjärd. På hyra bodde bland annat Lempi Järvenpää (f.1896 i Bötom). Karl Sigfrid Öman (f.1905) från Lappfjärd bodde där med hustrun Helmi (f. Bergman 1903 i Lappfjärd) och sonen Lars Eugen (f.1930). Det gjorde också fru Hilma Karolina Kivistö (f. Rostedt i Lavia 1879) med 3 barn. Lokeldaren Eino Johannes Peltomaa (f.1905 i Ilmajoki) bodde på hyra med hustrun Helvi Kerttu Kyllikki (född Kosteikko i Vasa 1909) och 4 barn. Redaktör Eino Armas Koskenniska (f.1907) bodde där med hustrun Hilma Elviira (f. Kuusela 1908) och en dotter och de bodde där också under kriget.

År 1952 övertogs gården av Vihtori Haapanen, som var född år 1890 i Storå. I något skede övertogs gården av Väinö Krekola (f.1904 i Viitasaari) hustrun Hilda (f. Rintala år 1907 i Lappfjärd) som före det bodde på Strandgatan 1. De hade 8 barn och ganska snart flyttade familjen till Sverige och gården övertogs då av arbetsledaren  Antero Latva (f.1927 i Teuva) och hans hustru Marjatta (f.1934 i Teuva).

Gården är väl skött och är fortfarande i släktens ägo och används som stadigvarande bostad.

Glasmästare Eklunds gård på Strandgatan 16 är väl byggd och ser ut att vara i gott skick. Fotot taget från nordväst sommaren 2020.