Minnesmärke över ”Affairen vid Lappfjärd” den 29 augusti 1808, som utkämpades mellan svenska och finska soldater på ena sidan och ryska soldater på den andra. Det här slaget var ett av de mest framgångsrika för den svenska armén under hela kriget 1808-1809. Fotot taget från landsvägen i juni 2026.
Sammanställt i juni 2026. Om du vill läsa mera om ”Slaget vid Lappfjärd”, så skall du klicka HÄR!
Det här minnesmärket som ligger invid Södra Lappfjärdsvägen, lite söder om Lappfjärds kyrka restes om natten den 29 augusti 1908. Det restes till minne av ”slaget vid Lappfjärd” som hade utkämpats hundra år tidigare på den här backen. Minnesmärket hade tillverkats i smyg och uppbevarats i ett härbre i närheten och sattes upp i all tysthet. Platsen var väl vald eftersom det fanns en passlig stor sten på Ingves Josefs mark på vägens västra sida.
Minnesmärket, som ligger på privat mark har ingen egentlig ägare men staden Kristinestad ser till att blommor planteras närmast stenen.
Foton och information
Redan på 1800-talet sattes det första minnesmärket efter slaget 1808 upp ”på en åker framför Södra folkskolan”, alltså nuvarande Kantilena. Det här var tillverkat av trä och svartmålat och det fick ge namn åt den första skyddskåren som bildades i Lappfjärd i början av 1900-talet och som kallades ”Svarta korset”. Fotot är taget i slutet av 1800-talet och är inköpt från Krigsarkivet i Stockholm.Den 29 augusti 1908 restes denna minnessten i närheten av kyrkan i Lappfjärd. Detta skedde under den tid Finland var en del av det ryska riket och man kan anta att resningen var en protest mot förryskningen av Finland. Den skulle därför ha tillverkats i smyg och förvarades i ett härbre i närheten. Den sattes i all tysthet upp om natten på en sten som låg på Josef Ingves mark.Rubrik och bild ur Kristinestads Tidning 30.8.1990.
År 1990 i augusti skrev nya chefredaktören Mats Ekman i Kristinestads Tidning om de minnesmärken som då fanns i Kristinestad. Minnesmärket i Badhusparken i Kristinestad fick underkänt eftersom det var helt inväxt i buskar, medan Wilhelm von Schwerins monument i Ömossa var välskött och fick klart godkänt. Minnesmärket nära kyrkan i Lappfjärd fick underkänt, eftersom det var helt oskött. Hallonbuskar skymde stenen och ”det skar i ögonen på lappfjärdsborna”, skrev tidningen. En informationstavla skulle också behövas, som skulle berätta vad som riktigt hände här 1808.
Texten på stenen kan kännas lite oklar, men den avser förstås den dag som striderna pågick på båda sidorna om Lillån. Den tiden rann Lillån ut i Söråen men senare tiders dikesregleringar har torkat ut ån, som sedan började kallas Lillåbäcken och är idag knappt synlig 500 meter söder om kyrkan. Fotot taget år 2006 från landsvägen.Denna skylt bredvid minnesmärket förtydligar att det handlar om 1808-09 års krig. Fotot från sommaren 2006, då rönnen gav rikligt med bär.Sedan 1908 har minnesmärket påmint lappfjärdsborna om händelserna den 29 augusti 1808. Bakom rönnen skymtar Ingves´ gård. Fotot taget år 2006.Eftersom ingen skötte om minnesmärket så täcktes den nästan helt av buskar och träd år 2016, så den var knappt synlig från landsvägen.På försommaren 2023 tog Marita Hermans detta foto där minnesmärket var synligt endast rakt mot landsvägen. För en bilist eller cyklist som åkte förbi var det svårt att upptäcka minnesmärket bland lövkronorna.År 2023 tog Marita Hermans detta foto av minnesstenen efter att Christian Ingves hade huggit bort alla stora träd som skymde stenen. Lasse Backlund hade då rensat bort det mesta av ogräset på planen framför stenen.År 2023 lät Lasse Backlund tillverka dessa informationstavlor, som gjordes av kartor och info inköpta på Krigsarkivet i Stockholm. DP-Tarra i Dagsmark tillverkade tavlorna och satte upp dem i den befintliga stolpen.I dag ser minnesmärket med informationstavlorna hyfsat välvårdat ut. Enligt uppgift så skulle det ha varit Karl-Gustav Ingves som hade planterat de spireabuskar som med sin grönska ramar in stenen.
